Ystads stad LEDNINGSSCHAKT

Transkript

1 Arkeologisk förundersökning 2014 Ystads stad LEDNINGSSCHAKT RAÄ Ystad 50:1, Ystads stad i Ystads kommun Skåne län Österlenarkeologi Rapport 2015:3 Lars Jönsson

2

3 Arkeologisk förundersökning 2014 Ystads stad LEDNINGSSCHAKT RAÄ Ystad 50:1, Ystads stad i Ystads kommun Skåne län

4 Österlenarkeologi Lars Jönsson Bellevuevägen 13A Ystad Tel: E-post: Webb: Arkeologisk förundersökning 2014 Ystads stad Ledningsschakt RAÄ Ystad 50:1, Ystads stad i Ystads kommun Skåne län Österlenarkeologi Rapport 2015:3 Författare: Lars Jönsson Grafisk form: Anders Gutehall Omslagsbild: Ett schakt på S:t Petri Kyrkoplan söder om franciskanerklostret i Ystad. Foto mot nordväst. Foto: Lars Jönsson, Österlenarkeologi. Österlenarkeologi 2015

5 Innehåll Undersökningens bakgrund och resultat 5 Läge och topografi 5 Historik 5 Tidigare undersökningar i närområdet 5 Undersökningsresultat 6 Utvärdering 7 Referenser 7 Tekniska och administrativa uppgifter 8

6 Figur 1. Skåne med platsen för Ystad i södra Skåne markerad med en röd prick. Figur 2. Ystad med platsen för undersökningarna i Trädgårdsgatan och på S:t Petri Kyrkoplan markerad med svarta stjärnor. 4 ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2015:3

7 Undersökningens bakgrund och resultat Med anledning av schakt för s.k. relining av vattenledning i Trädgårdsgatan och på S:t Petri Kyrkoplan har Österlenarkeologi utfört en arkeologisk förundersökning i form av en besiktning av redan utförda markarbeten. Den arkeologiska förundersökningen skedde i den norra delen av Ystads medeltida bebyggelseområde, registrerat som fornlämning nr 50:1 i Ystads stad. Det bör påpekas att de utförda markarbetena uppmärksammades av kommunantikvarien i Ystad. Arbetet utfördes på uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne län (länsstyrelsens dnr ). Länsstyrelsens beslut avser samtliga ledningsschakt och liknande mindre schaktningsarbeten som Ystads kommun är ansvariga för. Under perioden inkom endast ett dylikt ärende till Österlenarkeologi. LÄGE OCH TOPOGRAFI Ystad ligger vid Skånes sydkust i den stora bukten mellan Smyge och Kåseberga. Den s.k. sydostmoränen, i huvudsak en kalkrik moränlera, dominerar backlandskapet nordväst och norr om staden (Tesch 1983, s. 6). HISTORIK Som ort nämns Ystad första gången i skrift Franciskanerklostrets grundläggning år 1258 eller 1267 talar för att en stad funnits på platsen vid 1200-talets mitt. Stadens ursprung kan sökas i ett av kronan kontrollerat fiskeläge vid åmynningen och i skydd av ett rev. Det ökade handelsutbytet med de tyska hansestäderna omkring anses vara en viktig utgångspunkt för anläggandet av köpstäder som t.ex. Ystad. Mariakyrkan påbörjades i början av 1200-talet. Öster om kyrkan uppkom ett regelbundet planerat torg, Stortorget, som kan ha föregåtts av en långsmal marknadsplats söder om kyrka. Ystads medeltida rådhus låg vid Stortorget, mellan torg och kyrka. Rådhuset brann ner, tillsammans med en stor del av stadens arkivalier, år Det återuppbyggdes strax därefter, bl.a. med byggnadsmaterial från S:t Nicolai kyrka (Tesch 1983, s. 10ff). Under medeltiden fungerade torget som en slags arena där borgerskapet kunde exponera sin relativa självständighet genom att visuellt lyfta fram dess förnämsta uttryck: rådhuset. De medeltida rådhusen låg ofta i ett läge mellan stadskyrkan och torget, vilket gav dem visuellt företräde. På så sätt kunde borgerskapet ta initiativet i kampen om stadsrummets betydelse (Larsson & Anglert 2008, s. 92f). Mellan kyrkan/torget och stranden låg de tyska köpmännens område (fit) och kompanihus. Under medeltiden fanns ytterligare en kyrka, S:t Nicolai, som kan ha varit församlingskyrka öster om ån. Under medeltiden tillkom även flera kyrkliga institutioner. Utanför Österport låg ett spetälskehospital och något längre bort fanns en vallgravsförsedd borg. Vilken roll borgen haft för staden är oklart, men möjligtvis skall den ses mot bakgrund av kungamaktens intresse för stadens utveckling (Tesch 1983, s. 10f; Larsson & Anglert 2008). TIDIGARE UNDERSÖKNINGAR I NÄROMRÅDET I den västra delen av Trädgårdsgatan, ca 40 meter öster om S:t Petri Kyrkoplan, påträffades år 1980 en stenlagd gata från senmedeltid eller senare. I schaktet fanns även antydningar till söndergrävda lerbottnar. Inom kv. Yngve, dvs. klosterområdet, har ett relativt stort antal arkeologiska undersökningar och observationer gjorts (Tesch 1983, s.42ff samt karta 6a). ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2015:3 5

8 Figur 3. Den gröna markeringen avser område med relinad vattenledning i Trädgårdsgatan och södra delen av S:t Petri Kyrkoplan. I Trädgårdsgatan hade sex schakt grävts. I den sydöstra delen av S:t Petri Kykroplan, närmast Trädgårdsgatan hade tre schakt grävts, varav ett något närmare Klosterkyrkan. I samtliga schakt fanns endast gamla och nya VA-rör och moderna ledningar. Schakten är ej inmätta. Kartunderlag: Ystads kommun. UNDERSÖKNINGSRESULTAT När antikvarisk personal anlände till Trädgårdsgatan och S:t Petri Kyrkoplan var schakten redan grävda och delvis igenfyllda. I Trädgårdsgatan hade sex schakts grävts, medan tre schakt hade grävts på S:t Petri Kyrkoplan. Schakten hade olika storlekar, och var generellt ca 1,5 meter djupa. Trädgårdsgatan I samtliga schakt i Trädgårdsgatan fanns enbart gamla och nya VA-rör, moderna ledningar samt recenta sandiga fyllnadslager. Figur 4. Schaktet närmast klosterkyrkan. Foto mot öster. Foto: Lars Jönsson, Österlenarkeologi. S:t Petri Kyrkoplan På S:t Petri Kyrkoplan, strax väster om Trädgårdsgatan och söder om klostret, hade tre schakt grävts. I de två schakten närmast Trädgårdsgatan fanns endast recenta fyllnadslager och moderna VA-rör. I schaktet närmast klosterkyrkan fanns två moderna VA-rör som korsade varandra samt utfyllnadslager. Över schaktet fanns en stor och tung plåtskiva, vilket medförde att det inte fanns någon möjlighet att hoppa ner i det ca 1,5 meter djupa schaktet. Det fanns dock en ca 0,4 meter stor glipa mellan plåtskivan och den norra schaktkanten. Den okulära besiktningen visade att det fanns lager/fyllningar med tegelskrot och kalkkross i schaktet. Dessa kan antingen utgöra äldre raseringslager eller recenta återfyllnadsmassor. Enligt kommunens personal fanns där några enstaka ben i schaktet. Några spår av gravar kunde inte iakttagas i schaktet i samband med den arkeologiska besiktningen. 6 ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2015:3

9 Utvärdering Under perioden inkom endast ett ärende till Österlenarkeologi avseende ledningsschakt och dylika mindre schaktningsarbeten med Ystads kommun som ansvarig exploatör. Under perioden bör dock ytterligare ett antal schaktningsarbeten ha skett inom Ystads medeltida bebyggelseområde, vilka inte kommit till Österlenarkeologis kännedom. Det bör således eftersträvas ett bättre samarbete mellan Ystads kommun och Österlenarkeologi avseende ledningsschakt och mindre schaktningsarbeten inom Ystad medeltida bebyggelseområde, fornlämning nr 50:1 i Ystads stad. Ystads medeltida bebyggelseområde bör även fortsättningsvis stå under antikvarisk kontroll. Referenser Litteratur Larsson, S. & Anglert, M Ystadiana Makten och heligheten. Skånska städer. Ystads fornminnesförening. Ystad. Tesch, S Ystad I. Medeltidsstaden 44. Riksantikvarieämbetet och Statens Historiska Museer. Stockholm. Figur 5. Ett av schakten i Trädgårdsgatan i Ystad. Foto mot väster. Foto: Lars Jönsson, Österlenarkeologi. ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2015:3 7

10 Tekniska och administrativa uppgifter Länsstyrelsens diarienummer Österlenarkeologis diarienummer Arkivnummer Län... Skåne Kommun... Ystad Socken/stad... Ystad Fastighet... Ystads stad RAÄ-nummer... Ystad 50:1 Ekonomiska kartans blad... 1D9e Koordinatsystem... Sweref 99 TM N koordinat E koordinat M ö.h Fältarbetstid Antal arbetsdagar... 1 Antal arkeologtimmar... 1 Exploateringsyta... Undersökt yta... Platschef... Lars Jönsson Personal... Lars Jönsson Uppdragsgivare... Ystads kommun Tidigare undersökningar... LUHMnr:... Fynd:... Dokumentationsmaterial:... Minnesanteckningar samt digitala foton Kostnader, arkeologi Administration: kr Fältarbete: kr Rapport: kr Tryck av rapport: kr Körersättning kr 8 ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2015:3

11 Österlenarkeologi Rapporter Mellby 3:65 och 3:66. Nybyggnation av bostäder. RAÄ Södra Mellby 65:1, Södra Mellby socken i Simrishamns kommun, Skåne län. FU år Lars Jönsson. 2. S:t Nicolaus 7 till Simris 206:1. Nyanläggning av markfiberkabel. RAÄ Simrishamn 25:1 och Simrishamn 38:1 i Simrishamns stad, Simrishamns kommun, Skåne län. FU år Lars Jönsson. 3. Ystads stad. Ledningsschakt. RAÄ Ystad 50:1, Ystads stad i Ystads kommun, Skåne län. FU år Lars Jönsson. ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2015:3 9