Simrishamn 2:32 - Östergatan och Väduren 1 FJÄRRVÄRME

Transkript

1 Arkeologisk förundersökning 2015 Simrishamn 2:32 - Östergatan och Väduren 1 FJÄRRVÄRME RAÄ Simrishamn 25:1 i Simrishamns stad, Simrishamns kommun, Skåne län Österlenarkeologi Rapport 2015:5 Lars Jönsson

2

3 Arkeologisk förundersökning 2015 Simrishamn 2:32 - Östergatan och Väduren 1 FJÄRRVÄRME RAÄ Simrishamn 25:1 i Simrishamns stad, Simrishamns kommun, Skåne län

4 Österlenarkeologi Lars Jönsson Bellevuevägen 13A Ystad Tel: E-post: Webb: Arkeologisk förundersökning 2015 Simrishamn 2:32 - Östergatan och Väduren 1 Fjärrvärme RAÄ Simrishamn 25:1 i Simrishamns stad, Simrishamns kommun, Skåne län Österlenarkeologi Rapport 2015:5 Författare: Lars Jönsson Grafisk form: Anders Gutehall Omslagsbild: Gråstensmur strax framför fastigheten Simrishamn 2:32. Foto mot öster. Foto: Lars Jönsson, Österlenarkeologi. Österlenarkeologi 2015

5 Innehåll Undersökningens bakgrund och resultat 5 Läge och topografi 5 Historik 5 Tidigare undersökningar i närområdet 6 Undersökningsresultat 7 Utvärdering 7 Referenser 8 Tekniska och administrativa uppgifter 9

6 Figur 1. Skåne med platsen för Simrishamn i sydöstra Skåne markerad med en röd prick. Figur 2. Platsen för arbetet i korsningen Stora Rådmansgatan/Östergatan i Simrishamn är markerad med en röd stjärna. 4 ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2015:5

7 Undersökningens bakgrund och resultat Inför anslutning av fastigheten Simrishamn 2:32 till fjärrvärmenätet i Simrishamn har Österlenarkeologi utfört en arkeologisk förundersökning i form av en övervakning av markarbetena inom del av fastigheten Simrishamn 2:32 i kv. Väduren 1. Merparten av schaktningsarbetet skedde i korsningen Stora Rådmansgatan/Östergatan. Arbetet utfördes inom Simrishamns medeltida bebyggelseområde, registrerad som fornlämning nr 25 i Simrishamns stad. Arbetet utfördes på uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne län (länsstyrelsens dnr ). LÄGE OCH TOPOGRAFI Simrishamn ligger vid Östersjön i den sydöstra delen av Skåne. Landskapet runt staden präglas i söder och väster av den omgivande Simrishamnsslättens svagt böljande fullåkerslandskap, i norr av ett backlandskap, samt närheten till havet. HISTORIK Det vikingatida Svimraros Simrishamn omnämns första gången i början av 1100-talet, och då kallas platsen för Svimraros (Wallebom 2006, s. 85). På ett flertal platser i det medeltida stadsområdet har såväl vikingatida som äldre lämningar påträffats under de kulturlager med lerbottnar som generellt dateras till och 1200-talen. Lämningarna från vikingatiden, vilka i synnerhet utgörs av spridda härdar, gropar och framför allt kulturlager har framkommit i stort sett över hela det gamla stadsområdet. I enstaka fall har grophus konstaterats (Wallebom 2006, s. 113ff; Jönsson 2011, s. 45). Det medeltida Simrishamn Simrishamn tycks i stort sett ha följt samma utveckling från fiskeläge (handelsplats?) till stad som flera andra skånska kuststäder. I staden har det i samband med arkeologiska undersökningar bl.a. påträffats lerbottnar. Lerbottnarna användes i hanteringen av de stora mängder sill som lastades i fiskelägen och städer under och 1200-talen. I Simrishamn har drygt 400 lerbottnar hittills dokumenterats, vilket innebär att Simrishamn är staden med flest lerbottnar över huvud taget (Wallebom 2006, s. 122ff). Urbaniseringsprocessen har relaterats till stadskyrkan S:t Nicolai byggnadshistoria. Redan 1161 omnämns kyrkan i skriftliga källorna. Den äldsta kyrkan var troligen ett kapell, identisk med den nuvarande kyrkans kor. Uppförandet av det nya breda långhuset runt år 1200 kan markera stadens tillblivelse (Jaobsson 1982; Wallebom 2006, s. 131ff). Men trots att Simrishamn bör ha varit en handelsstad redan under talet nämns Simrishamn inte förrän 1361 som stad i de skriftliga källorna I urkunder från 1360-talet framgår att Simrishamn vid det här laget har täta kontakter med Hansan, och att tyska handelsmän finns i staden. Det tyska inflytandet i Simrishamn kulminerar då tyska köpmän i början av talet får rätt att bygga ett eget kapell invid Stortorget. Simrishamn är även en av städerna som 1368 intas av Albrekt av Mecklenburg under kriget mellan Valdemar Atterdag och Hanseaterna (Jacobsson 1982; Wallebom 2006, s. 88). ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2015:5 5

8 TIDIGARE UNDERSÖKNINGAR I NÄROMRÅDET I samband med nedläggning av vattenledning längs med Östergatan och Brunnsgatan år 2013 påträffades bl.a. 16 lerbottnar, varav 10 st. i Östergatan. I övrigt framkom kulturlager från vikingatid/tidig medeltid, bebyggelselämningar från hög- och senmedeltid samt stenläggningar från hög- och senmedeltid samt tidigmodern tid. Ca 10 meter från korsningen Stora Rådmansgatan/Östergatan framkom en gatunivå från eller 1700-tal, och under denna fanns tidigmoderna och medeltida kulturlager (Jönsson 2013a). I samband med nybyggnation av nätstation och ledningsförläggning inom fastigheten Herden 4 och ut till Östergatan påträffades bl.a. en stenmur, partier av en lerbotten, kulturlager samt stenläggningar i två nivåer. Stenläggningarna daterades till senmedeltid eller tidigmodern tid (Jönsson 2013b). Figur 3. Översikt på schaktet i korsningen Stora Rådmansgatan och Östergatan i Simrishamn. Schaktet anslöt till fastigheten Simrishamn 2:32 i kv. Väduren 1. Skala 1:500. Figur 4. Ett stort betongfundament strax framför fastigheten Simrishamn 2:32. Foto mot öster. Foto: Lars Jönsson, Österlenarkeologi. Figur 5. En gråstensmur strax intill gaveln på fastigheten Simrishamn 2:32 i kv. Väduren 1. Foto mot norr. Foto: Lars Jönsson, Österlenarkeologi. 6 ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2015:5

9 Figur 6. Detalj på schaktet vid fastigheten Simrishamn 2:32 i kv. Väduren 1. Strax söder om fastigheten framkom en gråstensmur. Skala 1:50. UNDERSÖKNINGSRESULTAT Utifrån fastigheten Simrishamn 2:32 och över korsningen Östergatan/Stora Rådmansgatan grävdes ett ca 8 meter långt, 0,6-1,0 meter brett och 0,9 meter djupt schakt i sydlig riktning. Mellan 0,5-1,0 meter från fastighetens södra hörn framkom en gråstensmur, bestående av tre stenar. Muren, som var ca 1,2 meter lång, 0,3 meter bred och minst 0,3 meter hög, fortsatte utanför schaktet. Toppen på muren låg ca 0,3 meter under den nuvarande marknivån. Muren har sannolikt varit en grundmur till en äldre byggnad på platsen. Någon datering av muren kunde inte erhållas då lagren och fyllningarna runt muren var recenta. För att kunna dra in fjärrvärmerören i fastigheten fick delar av muren tas bort. Mellan 1,6 2,6 meter från fastighetens gavel fanns ett kraftigt betongfundament. I resten av schaktet fanns gamla VA-rör, moderna ledningar, plaströr samt recenta sandiga fyllningar. Intill schaktet fanns även ett par moderna brunnar nedgrävda. Förutom gråstensmuren påträffades inga arkeologiska lämningar i schaktet. UTVÄRDERING Simrishamns medeltida bebyggelseområde (RAÄ Simrishamn 25:1) bör även fortsättningsvis stå under antikvarisk kontroll. ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2015:5 7

10 Referenser Jacobsson, Bengt Simrishamn. Rapport Medeltidsstaden 37. Riksantikvarieämbetet och Statens Historiska museer Stockholm. Jönsson, Lars Tommarp Kunglig produktionsort och klosterstad. Lund Studies in Historical Archaeology 13. Licentiatavhandling i Historisk arkeologi. Institutionen för arkeologi och antikens historia. Lunds universitet. Jönsson, Lars 2013a. Brunnsgatan och Östergatan, Simrishamn. Arkeologisk förundersökning Österlenarkeologi Rapport 2013:10. Jönsson, Lars 2013b. Herden 4, Simrishamn. Arkeologisk förundersökning Österlenarkeologi Rapport 2013:12. Wallebom, Ulrika Simrishamn Österlens sillastad. Jönsson, Lars & Wallebom, Ulrika (red.). Tommarp och Simrishamn Österlens medeltida städer. Simrishamn. 8 ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2015:5

11 Tekniska och administrativa uppgifter Länsstyrelsens diarienummer Österlenarkeologis diarienummer... ÖA Arkivnummer... ÖA Län... Skåne Kommun... Simrishamn Socken/stad... Simrishamn Fastighet... Simrishamn 2:32 Östergatan och Väduren 1 RAÄ-nummer...Simrishamn 25:1 Ekonomiska kartans blad... 2E1b Koordinatsystem... Sweref 99 N koordinat E koordinat M ö.h.... Fältarbetstid Antal arbetsdagar fält... 1 Antal arkeologtimmar fält... 3 Exploateringsyta... 8 m 2 Undersökt yta... 8 m 2 Platschef... Lars Jönsson Personal... Lars Jönsson Uppdragsgivare... Österlen Kraft AB LUHMnr:... Fynd:... Dokumentationsmaterial: 1 fältritning i A3-format, minnesanteckningar samt digitala foton... Kostnader, arkeologi Administration: kr Fältarbete: kr Rapport: kr Körersättning: kr Tryck av rapport: kr Summa: kr ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2015:5 9

12 10 ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2015:5

13 Österlenarkeologi Rapporter Mellby 3:65 och 3:66. Nybyggnation av bostäder. RAÄ Södra Mellby 65:1, Södra Mellby socken i Simrishamns kommun, Skåne län. FU år Lars Jönsson. 2. S:t Nicolaus 7 till Simris 206:1. Nyanläggning av markfiberkabel. RAÄ Simrishamn 25:1 och Simrishamn 38:1 i Simrishamns stad, Simrishamns kommun, Skåne län. FU år Lars Jönsson. 3. Ystads stad. Ledningsschakt. RAÄ Ystad 50:1, Ystads stad i Ystads kommun, Skåne län. FU år Lars Jönsson. 4. Bjärnaboda 1:3. Hundrastgård. RAÄ Vitaby 100:1, Vitaby socken i Simrishamns kommun, Skåne län. AU år Lars Jönsson. 5. Simrishamn 2:32-Östergatan och Väduren 1. Fjärrvärme. RAÄ Simrishamn 25:1 i Simrishamns stad, Simrishamns kommun, Skåne län. FU år Lars Jönsson. ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2015:5 11