Snårestad 32:17 UPPFÖRANDE AV TILLBYGGNAD

Transkript

1 Arkeologisk förundersökning 2014 Snårestad 32:17 UPPFÖRANDE AV TILLBYGGNAD RAÄ Snårestad 33:1, Snårestads socken i Ystads kommun, Skåne län Österlenarkeologi Rapport 2014:9 Lars Jönsson

2

3 Arkeologisk förundersökning 2014 Snårestad 32:17 UPPFÖRANDE AV TILLBYGGNAD RAÄ Snårestad 33:1, Snårestads socken i Ystads kommun, Skåne län

4 Österlenarkeologi Lars Jönsson Bellevuevägen 13A Ystad Tel: E-post: Webb: Arkeologisk förundersökning 2014 Snårestad 32:17 Uppförande av tillbyggnad RAÄ Snårestad 33:1, Snårestad socken i Ystads kommun, Skåne län Österlenarkeologi Rapport 2014:9 Författare: Lars Jönsson Grafisk form: Anders Gutehall Omslagsbild: Karta över Snårestad by som visar Laga skifte Platsen för undersökningen är markerad med en röd stjärna. Gården strax öster om UO är platsen för Snårestads säteri eller Hovgården. Österlenarkeologi 2014

5 Innehåll Inledning 5 Läge och topografi 5 Historik och fornlämningsmiljö 5 Undersökningsresultat 7 Tolkning och utvärdering 10 Referenser 11 Tekniska och administrativa uppgifter 12

6 Figur 1. Skåne med platsen för Snårestad i Ljunits härad markerad med en röd prick. Figur 2. Utsnitt över området vid Snårestad i Ystads kommun, med platsen för undersökningen markerad med en svart pil. 4 ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2014:9

7 Inledning Med anledning av uppförande av tillbyggnad inom fastigheten Snårestad 32:17 har Österlenarkeologi utfört en arkeologisk förundersökning i form av en övervakning av markarbetena. Fastigheten ligger inom Snårestad bytomt, registrerad som fornlämning nr 33:1 i Snårestads socken. Arbetet utfördes på uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne län (länsstyrelsens dnr ). Läge och topografi Byn Snårestad ligger i en sänka, ca 9 km väster om Ystad, och ca 2 km från Skånes sydkust. Området kring Snårestad kännetecknas av backig fullåkersbygd vid Söderslätts östra kust. Det aktuella exploateringsområdet ligger i den norra delen av byn Snårestad, strax norr om Snårestads bygata. I området finns idag villor och gatuhus. Exploateringsområdet är beläget ca 45 m ö.h. Historik och fornlämningsmiljö SNÅRESTAD BYTOMT Snårestads by (RAÄ 33:1) omnämns för första gången år Ortnamnet (1502 i Snorstade) innehåller plural av forndanska stath ställe och troligen ett ord snarth snår (Nationalencyklopedin 1995, s. 20). Det på 1650-talet etablerade Snårestads säteri eller Hofgården (RAÄ 33:2), hade 1747 sina byggnader belägna drygt 100 meter norr om kyrkan (Skansjö, Riddersporre & Reisnert 1989, s. 88ff). Hovgården låg omedelbart öster om den aktuella fastigheten Snårestad 32:17. På platsen för fastigheten Snårestad 32:17 låg tidigare gård nr. 28 i byn. FORNLÄMNINGSMILJÖ Inom Snårestad socken finns några bevarade stenåldersboplatser och 15 delvis överodlade bronsåldershögar. Bland borttagna fornlämningar finns bl.a. en dös. Den romanska absidkyrkan från 1100-talet övergavs på talet och rivning påbörjades men avbröts. Med bibehållande av bevarade murpartier återuppfördes kyrkan efter Theodor Wåhlins ritningar. Medeltidskyrkan var rikt utsmyckad med kalkmålningar av Snårestadsmästaren, daterade till 1347 och kända genom avbildningar av Mandelgren (Nationalencyklopedin 1995, s. 20). Inom en radie av ca 200 meter från Snårestad bytomt finns 6 st fornlämningar registrerade i Riksantikvarieämbetets FMIS/fornsök (figur 4). Uppgifterna nedan är hämtade ur FMIS/fornsök. ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2014:9 5

8 Figur 3. Karta som visar de fornlämningar som ligger närmast fastigheten Snårestad 32:17. Karta ur Riksantikvarieämbetets FMIS/fornsök. Bland fornlämningarna kan nämnas en numera överplöjd hög (RAÄ 25:1), belägen ca 230 meter söder om den sydvästra delen av bytomten. Högen ligger på gränsen till vad som på 1747 års karta kallas Slätthögsåkerfall. Högen är benämnd Slätthög. Omkring 210 meter nordväst om Slätthög finns ännu en utplöjd hög (RAÄ 26:1). Drygt 120 meter söder om den sydöstra delen av bytomten finns ytterligare en utplöjd hög (RAÄ 24:1). Högen är utmärkt som en backe på 1747 års karta över Snårestad by. Området kallas Tjörnehögs åkerfall på karta över Snårestads by1831. Högen är benämnd Tjörnehög. Figur 4. Kyrkohögen (RAÄ 1:1). Högen ligger endast 15 meter från Snårestad kyrka, i kanten av kyrkogården. Foto: Lars Jönsson, Österlenarkeologi. I den södra delen av bytomten, på ett krön av en vidsträckt höjdrygg, endast 15 meter sydost om det sydöstra hörnet av långhuset på kyrkan, finns en 4 meter hög och 23 meter i diameter stor hög (RAÄ 1:1). År 1793 undersökte A. Pulheimer högen. Han påträffade ett innanröse, men ingen urna. Högen kan vara en s.k. motte, dvs. konstgjord kulle som ingått i en borg och på toppen varit försedd med försvarsanordning. Det skulle kunna vara resterna av en tidigmedeltida huvudgård (Skansjö, Riddersporre & Reisnert 1989, s. 90f). Det finns en tradition att Sigurd Snåre Sven är jordad i högen. Högen, vilken är benämnd Kyrkohögen, ligger ca 50 m ö.h. 6 ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2014:9

9 Figur 5. Fastigheten Snårestad 32:17 med platsen för schaktet för tillbyggnaden markerad med en heldragen röd linje. Skala 1:500. Undersökningsresultat Schaktet inom fastigheten Snårestad 32:17 grävdes omedelbart öster om det nuvarande bostadshuset. Schaktet var ca 16 x 6 meter stort, dvs. ca 96 m 2. Arbetena utfördes inom Snårestads bytomt (RAÄ Snårestad 33:1) i Snårestads socken. Omkring 2/3 av schaktet var förstört av recenta nedgrävningar för VA och andra ledningar. Generellt var schaktet 0,4 meter djupt, förutom i den sydöstra och sydvästra delen av UO där två 0,6-0,8 meter djupa och 0,8 meter breda schakt grävdes. I den nordvästra delen av schaktet, inom en ca 4 m 2 stor yta, fanns lämningar efter en fragmentarisk stenläggning (A8). I den nordöstra delen av området fanns fem stolphål (A1-5), en grop (A6) och ett pinnhål. I den sydöstra delen av området fanns ytterligare en grop/nedgrävning (A7). I den östra kanten av området framkom dessutom en stor sten. De fem stolphålen samt de båda groparna grävdes ut. Nedan följer beskrivningar av de arkeologiska lämningarna A1-A8. ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2014:9 7

10 Figur 6. Stolphålen A1-3 i den norra delen av UO. Foto mot norr. Foto: Lars Jönsson, Österlenarkeologi. Figur 7. Schaktet inom fastigheten Snårestad 32:17. På figuren framgår platsen för de åtta anläggningarna (A1-8). Skala 1:100. Figur 8. Sektion på A1 stolphål. Sektion mot norr. Skala 1:20. Figur 9. Sektion på A2-stolphål. Sektion mot norr. Skala 1:20. A1 - STOLPHÅL Anläggning 1 var ett stolphål i den norra delen av schaktet. Stolphålet var 0,36 x 0,34 meter stort och 0,18 meter djupt. Fyllningen i stolphålet utgjordes av mörkgrå lerinblandad humus med inslag av träkol. A2 STOLPHÅL Även detta stolphål var belägget i den norra delen av schaktet. Stolphålet var 0,34 x 0,32 meter stort och 0,25 meter djupt. Fyllningen i stolphålet utgjordes av svartgrå lerinblandad humus med stort inslag av träkol. 8 ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2014:9

11 A3 STOLPHÅL Detta stolphål låg endast 0,5 meter sydost om A2. Stolphålet var 0,30 x 0,28 meter stort och 0,27 meter djupt. Fyllningen i stolphålet utgjordes av mörkgrå lerinblandad humus med inslag av träkol och enstaka djurben. I fyllningen samt i den östra nedgrävningskanten fanns tre knytnävsstora stenar. Detta är en indikation på att stolphålet sannolikt varit stenskott. A4 STOLPHÅL Även A4 låg i den nordöstra delen av schaktet, ca 1,5 meter sydost om A3. Stolphålet var 0,21 x 0,23 meter stort och 0,14 meter djupt. Fyllningen i stolphålet utgjordes av mörkgrå lerinblandad humus med inslag av träkol. A5 STOLPHÅL Detta stolphål låg ca 2,5 meter sydost om A4, ca sex meter från den norra schaktbegränsningen. Stolphålet var 0,30 x 0,25 meter stort och 0,14 meter djupt. Fyllningen i stolphålet utgjordes av mörkgrå lerinblandad humus. Figur 10. A3-stenskott stolphål. Foto mot norr. Foto: Lars Jönsson, Österlenarkeologi. A6 - GROP Anläggning 6 var en relativt grund grop som var 0,70 x 0,55 meter stor och 0,14 meter djup. Fyllningen i gropen utgjordes av brungrå lerinblandad humus med inslag av träkol. A7 GROP/NEDGRÄVNING Gropen framkom i samband med djupschaktning i den sydöstra delen av UO. Gropen var minst 1,40 x 0,38 meter stor. Gropen fortsatte in mot väster. Fyllningen i gropen utgjordes av svartgrå lerinblandad humus med inslag av träkol. I fyllningen påträffades en dörr- eller fönsterhake av järn (fnr. 1). Ingen sektion dokumenterades på gropen. A8 STENLÄGGNING I den nordvästra delen av schaktet framkom de fragmentariska lämningarna av en förmodad stenläggning. Stenläggningen var söndergrävd i såväl öster som söder av recenta nedgrävningar för VA. Omkring 2 x 2 meter av stenläggningen kunde dokumenteras inom schaktets begränsning. Stenläggningen dokumenterades enbart på en planritning. ÖVRIGA INFORMATION I den östra kanten av UO, ca 6,5 meter från den södra schaktkanten påträffades en ca 0,9 x 0,8 meter stor sten. Möjligtvis kan stenen tolkas som en grundsten till en äldre byggnad som tidigare funnits på platsen. På en karta från 1832 som upprättades i samband med Laga skifte över Snårestad finns en gård markerad på platsen för fastigheten Snårestad 32:17 (se omslaget). Kanske ingår stenen i grunden till den östra byggnaden till nämnda gård. Figur 11. Sektion på A3-stolphål. Sektion mot norr. Skala 1:20. Figur 12. Sektion på A4-stolphål. Sektion mot norr. Skala 1:20. Figur 13. Sektion på A5-Stolphål. Sektion mot norr. Skala 1:20. Figur 14. Sektion på A6-Grop. Sektion mot öster. Skala 1:20. ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2014:9 9

12 Tolkning och utvärdering Med anledning av uppförande av tillbyggnad inom fastigheten Snårestad 32:17 utförde Österlenarkeologi en arkeologisk förundersökning i form av en schaktningsövervakning. Schaktet var 16 x 6 meter stort, dvs. ca 96 m 2. Arbetena utfördes i de norra delarna av Snårestads bytomt (RAÄ Snårestad 33:1) i Snårestads socken. På platsen för fastigheten Snårestad 32:17 låg fram till Laga skiftet 1832 gård nr. 28 i byn. Omedelbart öster om gård nr. 28 låg Snårestads säteri eller Hovgården (nr. 29). Säteriet etablerades på 1650-talet, och finns bl.a. avtecknad på en karta från De vid förundersökningen påträffade stolphålen kan ingå i en äldre huslämning på platsen. Kanske har stolphålen ingått i en 5,0 5,5 meter bred gavel till ett hus som varit orienterat i nordost-sydvästlig riktning. Inga daterande föremål förekom i stolphålen, men de mörk- och svartgrå träkolsbemängda fyllningarna antyder en datering av det potentiella huset till kanske tidig- eller högmedeltid. I en grop (A7) söder om det förmodade huset påträffades en fönster- eller dörrhake (fnr. 1). Figur 15. Undersökningsområdet inom fastigheten Snårestad 32:17. I den nordöstra delen av området påträffades fem stolphål och en grop som kan ingår i en gavel till ett hus. Den potentiella husgaveln är gråmarkerad. Skala 1:200. Det ska påpekas att närvaron av den eventuella huslämningen enbart är en tolkning. Dock är det högst troligt att Snårestad bytomt har anor tillbaka till åtminstone tidig medeltid, och att det inom bytomten sannolikt finns huslämningar från 1000-tal och framåt. Det finns en del som tyder på att en tidigmedeltida huvudgård kan ha legat i närheten av kyrkan. Snårestad bytomt (RAÄ Snårestad 33:1) bör således även fortsättningsvis stå under antikvarisk kontroll. 10 ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2014:9

13 Referenser Litteratur Nationalencyklopedin 1995 SMY-SYREM 17 Snårestad Skansjö, S., Riddersporre, M. & Reisnert, A Huvudgårdarna i källmaterialet. Andersson, H. & Anglert, M. (red.). By, huvudgård och kyrka. Studier i Ystadsområdets medeltid. Lund Studies in Medieval Archaeology 5. Stockholm. ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2014:9 11

14 Tekniska och administrativa uppgifter Länsstyrelsens diarienummer Österlenarkeologis diarienummer... ÖA Arkivnummer... ÖA Län... Skåne Kommun... Ystad Socken... Snårestad Fastighet... Snårestad 32:17 RAÄ-nummer Ekonomiska kartans blad _41_01 Koordinatsystem... Sweref 99 TM N koordinat E koordinat M ö.h Fältarbetstid Antal arbetsdagar... 1 Antal timmar, Projektledning/Administration... 1 Antal arkeologtimmar, fält... 4 Exploateringsyta m 2 Undersökt yta m 2 Platschef... Lars Jönsson Personal... Lars Jönsson Uppdragsgivare... Per-Ola Persson LUHMnr:... Fynd:... Dörr- eller fönsterhak av järn Dokumentationsmaterial: 1 st Fältritning minnesanteckningar samt digitala foton... Faktiska kostnader, arkeologi Projektledning/Administration kr Fältarbete: kr Rapport: kr Layout och tryck av rapport: kr Körersättning:... 88,80 kr Totalkostnad, faktisk: ,80 kr 12 ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2014:9

15 Österlenarkeologi Rapporter Köpingebro 14:308 (Kamerala). Stora Köpinge socken i Ystads kommun. Skåne län. AU år Lars Jönsson 2. Renen 1:1, Onslunda kyrkogård. Anläggande av bergvärme. RAÄ Onslunda 39:1. Onslunda socken i Tomelilla kommun. Skåne län. FU år Lars Jönsson 3. Svinaberga 7:6. Nybyggnation av väg. RAÄ Södra Mellby 23:1, Södra Mellby socken i Simrishamns kommun. Skåne län. FU år Lars Jönsson 4. Vik. Råvattenledning mellan Rörum och Baskemölla. RAÄ Rörum 15:1-2, Rörums socken i Simrishamns kommun. Skåne län. FU år Lars Jönsson 5. Mellby 3:65 och 3:66. Nybyggnation av bostäder. RAÄ Södra Mellby 65:1, Södra Mellby socken i Simrishamns kommun. Skåne län. AU år Lars Jönsson 6. Köpingebro 9:19 m fl Promenadvägen. Utbyggnad av fjärrvärmenätet. RAÄ Stora Köpinge 99:2, Stora Köpinge socken i Ystads kommun, Skåne län. FU år Lars Jönsson. 7. Hagestad 38:20. Anläggande av pool. RAÄ Löderup 115:1, Löderups socken i Ystads kommun. Skåne län. FU år Lars Jönsson. 8. Ågerup 2:83, Ågerups Säteri. Anläggande av avlopp. RAÄ Blentarp 2:1, Blentarps socken i Sjöbo kommun. Skåne län FU år Lars Jönsson. 9. Snårestad 32:17. Uppförande av tillbyggnad. RAÄ Snårestad 33:1, Snårestad socken i Ystads kommun. Skåne län FU år Lars Jönsson. ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2014:9 13