Svabesholm 1:32, Svinaberga bytomt UPPFÖRANDE AV TILLBYGGNAD

Transkript

1 Arkeologisk förundersökning 2014 Svabesholm 1:32, Svinaberga bytomt UPPFÖRANDE AV TILLBYGGNAD RAÄ Södra Mellby 103, Södra Mellby socken i Simrishamns kommun Skåne län Österlenarkeologi Rapport 2014:15 Lars Jönsson

2

3 Arkeologisk förundersökning 2014 Svabesholm 1:32, Svinaberga bytomt UPPFÖRANDE AV TILLBYGGNAD RAÄ Södra Mellby 103, Södra Mellby socken i Simrishamns kommun Skåne län

4 Österlenarkeologi Lars Jönsson Bellevuevägen 13A Ystad Tel: E-post: Webb: Arkeologisk förundersökning 2014 Svabesholm 1:32, Svinaberga bytomt Uppförande av tillbyggnad RAÄ Södra Mellby 103, Södra Mellby socken i Simrishamns kommun Skåne län Österlenarkeologi Rapport 2014:15 Författare: Lars Jönsson Grafisk form: Anders Gutehall Omslagsbild: En äldre stenbyggnad (1800-tal?) inom fastigheten Svabesholm 1:32. Schaktet för tillbyggnaden grävdes norr, nordväst och väster om den äldre byggnaden. Foto mot nordväst. Foto: Lars Jönsson, Österlenarkeologi. Österlenarkeologi 2014

5 Innehåll Sammanfattning 5 Inledning 5 Läge och topografi 5 Historik och fornlämningsmiljö 6 Svabesholms kungsgård 6 Övriga fornlämningar 7 Undersökningsresultat 8 Fyndmaterial 12 Tolkning och utvärdering 13 Projektorganisation och kvalitetssäkring 15 Referenser 15 Tekniska och administrativa uppgifter 16

6 Figur 1. Skåne med platsen för Svinaberga och Svabesholms kungsgård i Albo härad markerad med en röd prick. Figur 2. Svinaberga och Svanesholms kungsgård. Platsen för förundersökningen är markerad med en pil. 4 ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2014:15

7 Sammanfattning I samband med uppförandet av en tillbyggnad inom fastigheten Svabesholm 1:32 (Svabesholms kungsgård) i Södra Mellby socken har Österlenarkeologi utfört en arkeologisk förundersökning i form av en schaktkontroll. Övervakningen av markarbetena skedde inom Svinaberga bytomt (RAÄ Södra Mellby 103:1). Undersökningen skedde i direkt anslutning till en äldre stenbyggnad, sannolikt uppförd vid slutet av 1700-talet eller början av 1800-talet. Vid den norra gaveln till den befintliga byggnaden påträffades ett antal stora stenar, vilka möjligtvis är grundstenar till en äldre byggnad. Strax intill den befintliga byggnadens sydvästra del framkom en minst 4 x 3,10 meter stor stenläggning, vilken låg märkbart lägre än grundstenarna till den befintliga byggnaden. I lagret på och kring stenarna fanns keramikskärvor av godstyperna yngre rödgods och stengods. Såväl stratigrafin, en ägomätningskarta från år 1743 och den på stenläggningen framkomna keramiken antyder en datering av stenläggningen till åtminstone 1700-tal. I övrigt framkom minst fyra större nedgrävningar, delvis nedgrävda i varandra. I den ena av dem fanns keramikskärvor av godstypen yngre rödgods. Nedgrävningarna skall sannolikt tolkas som täktgropar från tal. Några av dem kan möjligtvis även vara djurgravar. Inledning Med anledning av uppförandet av en tillbyggnad inom fastigheten Svabesholm 1:32 (Svabesholms kungsgård) utförde Österlenarkeologi en arkeologisk förundersökning i form av en övervakning av markarbetena. Undersökningen skedde inom Svinaberga bytomt, registrerad som fornlämning 103:1 i Södra Mellby socken. Arbetet utfördes på uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne län (länsstyrelsens dnr ). Läge och topografi Svabesholms kungsgård ligger i den sydöstra utkanten av byn Svinaberga, ca 1 km öster om Södra Mellby och ca 2 km söder om Kivik i den sydöstra delen av Skåne. Det aktuella undersökningsområdet låg i den sydöstra delen av Svinaberga bytomt, i den västra delen av Svabesholms kungsgård, omedelbart väster om väg 1598 som går mellan Svinaberga och Svabesholms bytomter. Området vid Svinaberga och Svabesholms kungsgård kännetecknas idag framför allt av ett kuperat odlingslandskap. Svinaberga ligger ca 3 km väster om restberget Stenshuvud och Östersjöns kust. Väster om Stenshuvud höjer sig landskapet kraftigt. Undersökningsområdet låg ca 95 m ö.h. ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2014:15 5

8 Figur 3. Svinaberga och Svabesholms bytomter. Inom Svabesholms bytomt ligger ligger Svabesholms kungsgård (nr 33 och 34 på kartan). Utdrag ur ägomätning från år Den ungefärliga platsen för undersökningen är markerad med en pil. Historik och fornlämningsmiljö Det äldsta belägget för Svinaberga är från år 1313 (Bygd i förvandling 1989, s. 67). Bytomten är 440 x meter stor i nord-sydlig riktning. Omedelbart sydost om Svinaberga bytomt (RAÄ 103:1) ligger Svabesholms bytomt (RAÄ 104:1). Det äldsta belägget för Svabesholm är från år Inom Svabesholms bytomt ligger även Svabesholms kungsgård. Bytomten är 130 x 90 meter stor i nord-sydlig riktning. Utsträckningen på Svinabergas och Svabesholms bytomter är enligt en karta från SVABESHOLMS KUNGSGÅRD Grundstommen till Svabesholm erhöll Jesper Göje genom tre byten med kronan åren som bland annat tillförde honom nio gårdar i Svinaberga by där gården anlades. Namnet Svavidsholm förekommer först år Då nämns att Mogens Svave skrev sig till gården redan Han var gift med Mette Hansdotter Spiel av Gladsax slott. När Skånska Dragonregementet sattes upp år 1676 organiserades det i 8 kompanier eller skvadroner. Chefen för en av dessa enheter, ryttmästare Jacob David Montgomery, tilldelades Svabesholm Gård, som därmed blev Ryttmästareboställe. Denna gård var en av de gårdar som genom freden i Köpenhamn 1660 kommit i kronans ägo i utbyte mot ön Bornholm, det s k Bornholms vederlagsgods (Bygd i förvandling 1989, s. 105). 6 ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2014:15

9 Figur 4. Svinaberga och Svabesholms gamla bytomter (RAÄ Södra Mellby 103:1 resp. 104:1). Inom Svabesholms bytomt ligger Svabesholms kungsgård. Platsen för undersökningen är markerad med en röd prick. Karta ur Riksantikvarieämbetets FMIS/fornsök. År 1688 nämns gården som Kungsgård. Svavidsholm omfattade 4 hela hemman och ingick som nämnts i Bornholms vederlagsgods, liksom i huvudsak hela Mellby socken. Gårdarna och gatehusen i socknen var således sannolikt underställt säterigården som arbetshemman och arbetshus (Bygd i förvandling 1989, s. 105). I drygt 150 år, fram till 1834, fungerade Svabesholm som ryttmästareboställe. ÖVRIGA FORNLÄMNINGAR I närheten av Svinaberga bytomt finns även andra fornlämningar. Ett urval av dessa redovisas nedan. Uppgifterna om fornlämningarna är hämtade ur Riksantikvarieämbetets FMIS/fornsök. Endast 50 meter söder om Svinaberga bytomt, och ca 125 meter nordväst om undersökningsområdet, är platsen för en numera överodlad hög (RAÄ 176:1). Högen är ca 25 meter i diameter och 0,4 meter hög. Omkring 150 meter sydväst om bytomten, och drygt 300 meter väster om undersökningsområdet, finns ett ca 135 x 110 meter stort område med fossil åkermark (RAÄ 189). Åkermarken består av flera terasseringar i kanten ned mot ravinen, samt bandparceller med stensträngar uppe på platån. Dessa parceller finns inte markerade på den äldsta kartan utan utgör troligen ett äldre odlingsskede, förmodligen medeltida. Inga spår av dessa finns kvar idag, utan de är troligen bortröjda efter enskiftet. Omkring 140 meter norr om bytomten, och ca 470 meter norr platsen för undersökningen, finns två högar (RAÄ 32:1 och 32:2). Den ena högen (RAÄ 32:1) är ca meter i diameter och 0,7 meter hög. Omkring tre meter öster om denna finns ytterligare en hög (RAÄ 32:2). Denna är ca sex meter i diameter och 0,4 meter hög. ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2014:15 7

10 Figur 5. Översikt på schaktet intill en befintlig byggnad (1800-tal?) tillhörande Svabesholms kungsgård. Skala 1:500. Undersökningsresultat Figur 6. Schaktning vid den befintliga byggnadens norra gavel. Fotot är taget inifrån byggnaden, mot norr. Foto: Lars Jönsson, Österlenarkeologi. Den arkeologiska förundersökningen inom fastigheten Svabesholm 1:32 (Svabesholms kungsgård) genomfördes i form av en övervakning av markarbetena inför uppförandet av en tillbyggnad till en befintlig, äldre stenbyggnad. Undersökningen skedde i direkt anslutning till den äldre stenbyggnaden, vilken sannolikt är uppförd kring år Den totala exploateringsytan var 166 m 2 stor, där schakten berörde ytor norr, nordväst och väster om den befintliga stenbyggnaden. Överst i schaktet fanns 0,2 meter makadam. Mellan detta och ett äldre matjordslager fanns ett ca 0,05 meter tjockt lager med taktegelfragment och tegeloch kalkkross. Detta kan vara ett byggnationslager från uppförandet av den befintliga byggnaden. Matjorden var mellan 0,4-0,5 meter tjock, medan den siltiga moränen låg på 0,6-0,7 meters djup. Detta var även schaktdjupet. I området fanns även en nedgrävd elkabel i N-S riktning. Inom undersökningsområdet framkom arkeologiska lämningar i form av ett antal stora stenar (A7) vid den norra gaveln till den befintliga byggnaden, en stenläggning (A6) strax intill byggnadens sydvästra del, minst fyra relativt stora nedgrävningar (A2-A5) samt en mindre grop (A1). Nedan följer beskrivningar av de arkeologiska lämningarna A1-A7. 8 ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2014:15

11 Figur 7. Arkeologiska lämningar vid befintlig byggnad strax väster om Svabesholms Kungsgård. Den befintliga byggnaden är troligtvis från slutet av 1700-talet eller början av 1800-talet. Skala 1:200. A1 GROP/STENLYFT Detta var en ca 0,7x0,5 meter stor oval grop. Möjligtvis kan anläggningen tolkas som ett stenlyft. I gropen fanns relativt moderna vita glasskärvor, trådslagna spik samt enstaka tegelkross. Anläggningen var relativt modern, och grävdes delvis ut. A2 NEDGRÄVNING (TÄKTGROP?) I den västra delen av schaktet, nordväst om den befintliga byggnaden, fanns ett område med stora oformliga nedgrävningar, delvis nedgrävda i varandra. Anläggningen längst i söder i denna del av undersökningsområdet utgjordes av en minst 7 x 2 meter stor nedgrävning (A2). Nedgrävningen kunde inte begränsas åt söder och väster. I norr hängde den samman med ytterligare ett par stora nedgrävningar (A3). Fyllning i A2 utgjordes av gråbrun lerig humus med inslag av tegelkross och småstenar. I fyllningen fanns tre keramikskärvor av godstypen yngre rödgods (fnr. 1-3). En av dessa låg i matjorden mellan två något större stenar. Keramikskärvorna kan dateras till tal. Nedgrävningen kan sannolikt tolkas som en täktgrop. ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2014:15 9

12 Figur 8. Stora nedgrävningar, sannolikt täktgropar, i den västra delen av UO. Centralt i bilden syns A3, medan A2 är något otydlig i bildens högra kant. Foto mot öster. Foto: Lars Jönsson, Österlenarkeologi. A3 NEDGRÄVNING(AR) (TÄKTGROPAR?) Dessa nedgrävningar framkom i den nordvästra delen av undersökningsområdet. De utgjordes av minst två, eventuellt flera, gropar som delvis var nedgrävda i varandra i ett sydväst-nordostligt stråk. Nedgrävningarna upptog en yta av ca 6x2 meter. Den sydvästra delen av nedgrävningarna var kopplad till A2. Fyllningarna bestod av gråbrun lerig humus med inslag av tegelkross, kolprickar, småsten och djurben. Nedgrävningarna grävdes inte, men bör liksom A2 tolkas som täktgropar från talen. A4 NEDGRÄVNING (TÄKTGROP?) Denna nedgrävning låg omedelbart väster om A3 och strax norr om A2. Nedgrävningen fortsatte utanför schaktets västra begränsning. Fyllningen bestod av gråbrun lerig humus med inslag av tegelkross, kolprickar, småsten och djurben. Ett 0,6x0,3 meter stort schakt grävdes i den östra delen av gropen. Det konstaterades att nedgrävningen var minst 0,5 meter djup. Fyllningen utgjordes av mörkbrun homogen humus utan påtagligt inslag av annat material. Det fanns inga fynd i fyllningen. Även denna nedgrävning är sannolikt en täktgrop. Figur 9. A4 en förmodad täktgrop i den västra delen av UO. Foto mot söder. Foto: Lars Jönsson, Österlenarkeologi. A5 NEDGRÄVNING Omedelbart väster om den befintliga byggnadens norra gavel fanns en långsmal nedgrävning, ca 3,5x1,5 meter stor. Nedgrävningens fyllning bestod av brun lerinblandad humus med inslag av bränd lera, gul lera och kolprickar. I fyllningen fanns även några relativt stora stenar. Möjligtvis fortsätter nedgrävningen norr om gaveln. Nedgrävningen är svårtolkad, men kan möjligtvis utgöra en del av grundgrävningen för den befintliga byggnaden. Men nedgrävningen kan även vara äldre än den befintliga byggnaden, och eventuellt samtida med stenläggningen (A6) i den södra delen av undersökningsområdet. 10 ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2014:15

13 Figur 10. Stenläggning (A6) omedelbart väster om den befintliga stenbyggnadens sydvästra del. Foto mot norr. Foto: Lars Jönsson, Österlenarkeologi. A6 STENLÄGGNING I den södra delen av undersökningsområdet, omedelbart väster om den befintliga byggnadens sydvästra del, framkom en stenläggning. Denna var minst 4x3,10 meter stor, delvis förstörd av nedgrävningen för en elkabel. Stenarna var av varierande storlek, där de största låg som avslutning av stenläggningen i norr och söder. Stenläggningen fortsatte utanför schaktets västra begränsning. Stenläggningen låg även märkbart lägre än grundstenarna till den befintliga byggnaden, ca 0,3 meter lägre än de övre partierna av grundstenarna. Stenläggningen fortsatte dessutom synbarligen under stenbyggnadens grundstenar, vilket antyder att stenläggningen bör vara äldre än den befintliga stenbyggnaden. I lagret på och kring stenarna fanns två keramikskärvor av godstypen yngre rödgods (fnr. 4 och 5), tre skärvor av godstypen stengods (fnr. 6) och en grön glasskärva från en butelj (fnr. 7). Keramiken antyder en datering av stenläggningen till tal. Figur 11. Relationen mellan stenläggningen (A6) och grundstenarna till den befintliga stenbyggnaden. Foto mot öster. Foto: Lars Jönsson, Österlenarkeologi. A7 GRUND- OCH SYLLSTENAR TILL HUS? Omedelbart norr om den befintliga stenbyggnadens norra gavel, i höjd med ingången till byggnaden, påträffades minst åtta relativt stora stenar. Stenarna låg strax under makadamet, och var nedgrävda i den gamla matjorden och i moränen. Stenarna låg närmast på rad i nord-sydlig riktning, där den sydligast belägna stenen låg ca 1,4 meter från gaveln. Några av stenarna var riktigt stora, t ex stenen närmast gaveln och stenen i det nordöstra hörnet av schaktet. De största stenarna var ca 1,3x0,9 meter stora, och rejält nedgrävda i moränen. Möjligtvis har vissa av stenarna använts som grundstenar till en numera borttagen byggnad. Men stenarna kan även härröra från den befintliga stenbyggnaden, och hamnat i marken när byggnaden delvis raserades. Stenarna schaktades bort efter dokumentation. ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2014:15 11

14 Figur 12. Ett antal stora stenar (A7) norr om den befintliga stenbyggnadens norra gavel. Foto mot söder. Foto: Lars Jönsson, Österlenarkeologi. FYNDMATERIAL Fnr. Anl. Sakord Material Antal Vikt (g) Övrigt 32431:1 2 Kärl Yngre rödgods 1 6 Mynning, grönbrun glasyr 32431:2 2 Kruka Yngre rödgods 1 16 Mynning, brun glasyr 32431:3 2 Kärl Yngre rödgods 1 21 Mynning, ljusbrun glasyr 32431:4 6 Kärl Yngre rödgods 1 18 Buk, mörkbrun glasyr 32431:5 6 Fat Yngre rödgods 1 9 Mynning 32431:6 6 Kruka Stengods mynningar, 1 buk från samma kruka, brun saltglasyr 32431:7 6 Butelj Glas 1 5 Grönt glas Tabell 1. Fyndmaterialet från förundersökningen inom fastigheten Svabesholm 1:32 (Svabesholms Kungsgård). Fyndmaterialet har LUHMnr Figur 13. Överst: Tre skärvor stengods, varav två mynningar och en buk (fnr 32431:6). Nederst t v: En mynningsskärva från ett fat av godstypen yngre rödgods (fnr :5). Nederst t h: En mynningsskärva från en kruka av godstypen yngre rödgods (fnr 32431:2). Foto: Lars Jönsson, Österlenarkeologi. 12 ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2014:15

15 Figur 14. Utdrag ur enskifteskarta från 1811 över Svinaberga by. Till höger om vägen finns Svabesholms Kungsgård. Den ungefärliga platsen för förundersökningen är markerad med en pil inom platsen för gårdstomt nr. 21 i Svinaberga bytomt. Tolkning och utvärdering I samband med en schaktningsövervakning omedelbart väster om väg 1598, i den sydöstra delen av Svinaberga gamla bytomt och i den västra delen av Svabesholms kungsgård, framkom arkeologiska lämningar i form av minst fyra förmodade täktgropar, en stenläggning och ett antal stora (grund-)stenar. De arkeologiska lämningarna anträffades i direkt anslutning till en befintlig äldre stenbyggnad. På en av stenarna i den södra gaveln till den befintliga byggnaden fanns tre borrhål för sprängning med dynamit eller krut (bergskrut) i syfte att klyva stenen. Då Alfred Nobel fick patent på dynamit först år 1867 så kan stenarna/hålen, och därmed även byggnaden, dateras till tiden efter patentet. Däremot har krutsprängning (bergskrut) använts sedan åtminstone 1700-talet, vilket isåfall skulle kunna datera byggnaden till tidigast början av 1700-talet. Det är även intressant att notera att på kartan över en ägomätning år 1743 finns det ingen byggnad markerad på platsen för förundersökningen. Något väster om finns en gårdsenhet med två längor (figur 3). På enskifteskartan från år 1811 över Svinaberga bymark och bytomt finns däremot en markering för vad som synes vara en trelängad gård (gård nr. 21). Möjligtvis motsvarar den östra längan den idag befintliga stenbyggnaden (figur 14). Mycket talar således för att stenbyggnaden har uppförts någon gång mellan 1743 och Omedelbart väster den befintliga byggnaden framkom en stenläggning, vilken låg märkbart lägre än grundstenarna till den befintliga byggnaden. Stenläggningen fortsatte dessutom under stenbyggnadens grundstenar, vilket tyder på att stenläggningen bör vara äldre än den befintliga stenbyggnaden. På stenläggningen fanns två keramikskärvor av godstypen ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2014:15 13

16 yngre rödgods, tre skärvor av godstypen stengods och en grön glasskärva från en butelj. På en ägomätningskarta från år 1743 finns en tvålängad gård markerad strax väster om platsen för den befintliga stenbyggnaden. Möjligtvis har stenläggningen utgjort en gårdsplan till gården. Såväl stratigrafin, ägomätningskartan från 1743 och den på stenläggningen framkomna keramiken antyder en datering av stenläggningen till åtminstone 1700-tal. Omedelbart norr om den befintliga stenbyggnadens påträffades minst åtta relativt stora stenar. Stenarna låg närmast på rad i nord-sydlig riktning, där den sydligast belägna stenen låg ca 1,4 meter från gaveln. Möjligtvis har vissa av stenarna använts som grundstenar till en äldre byggnad. Men stenarna kan även härröra från den befintliga stenbyggnaden, och hamnat i marken när byggnaden delvis raserades. Det kan konstateras att de stora stenarnas funktion är svårtolkad, men att de sannolikt ingått i en äldre byggnad på något sätt. Slutligen påträffades i den västra delen av undersökningsområdet, nordväst om den befintliga byggnaden, minst fyra stora nedgrävningar. Dessa var delvis nedgrävda i varandra och bör tolkas som täktgropar. I en av nedgrävningarna fanns tre keramikskärvor av godstypen yngre rödgods. Keramikskärvorna daterar de förmodade täktgroparna till tal. I byn Fosie, strax söder om Malmö, påträffades i samband med arkeologiska undersökningar under den andra hälften av 1990-talet ett stort antal liknande nedgrävningar som tillsammans bildade ett antal gropsystem i den centrala delen av bytomten. Merparten av dessa nedgrävningar tolkades som lertäkter och djurgravar från tal, dvs. tidigmodern tid (Jönsson & Kockum 2004, s. 155ff). Avslutningsvis kan det konstateras att de arkeologiska lämningarna som påträffades i den sydöstra delen av Svinaberga bytomt härrör från tidigmodern tid, sannolikt från talen. Den befintliga stenbyggnaden, intill vilken tillbyggnaden skall uppföras, är sannolikt uppförd vid slutet av 1700-talet eller början av 1800-talet. Inom undersökningsområdet framkom inga medeltida lämningar eller fynd, vilket möjligtvis är en indikation på att denna del av Svinaberga bytomt inte togs i anspråk för bebyggelse förrän under tidigmodern tid. De inom Svinaberga gamla bytomt påträffade lämningarna visar att även kommande schaktarbeten bör stå under antikvarisk kontroll. 14 ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2014:15

17 Projektorganisation och kvalitetssäkring Den arkeologiska undersökningen vid fastigheten Svabesholm 1:32 (Svinaberga bytomt) bedrevs av Österlenarkeologi med Lars Jönsson som ansvarig. Lars Jönsson var projektledare och ansvarade för projektets genomförande och vetenskapliga kvalitet, samt kontakter med Länsstyrelse och uppdragsgivare. Han ansvarade även för rapportarbetet. Referenser Litteratur Bygd i förvandling S. Mellby, Svinaberga, Åkarp Materialet sammanställt av studiecirkeln Bygd i förvandling. Vuxenskolan Simrishamn. Jönsson, L. & Kockum, L Öresundsförbindelsen Fosie by 10. Rapport över arkeologisk slutundersökning. Malmö Kulturmiljö Rapport nr 21. ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2014:15 15

18 Tekniska och administrativa uppgifter Länsstyrelsens diarienummer Österlenarkeologis diarienummer... ÖA Arkivnummer... ÖA Län... Skåne Kommun... Simrishamn Socken... Södra Mellby Fastighet... Svabesholm 1:32 RAÄ-nummer... Södra Mellby 103 Ekonomiska kartans blad _45_10 Koordinatsystem... Sweref 99 N koordinat E koordinat M ö.h Fältarbetstid Antal arbetsdagar... 1 Antal arkeologtimmar... 8 Exploateringsyta Undersökt yta Platschef... Lars Jönsson Personal... Lars Jönsson Uppdragsgivare... Svabesholms kungsgård LUHMnr: Fynd: 5 skärvor yngre rödgods, 3 skärvor stengods, en glasskärva från butelj... Dokumentationsmaterial: 1 fältritning i A3, minnesanteckningar samt digitala foton. Kostnader, arkeologi Administration: kr Fältarbete: kr Rapport: kr Körersättning: , 90 kr Tryck av rapport: kr 16 ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2014:15

19 Österlenarkeologi Rapporter Köpingebro 14:308 (Kamerala). Stora Köpinge socken i Ystads kommun. Skåne län. AU år Lars Jönsson 2. Renen 1:1, Onslunda kyrkogård. Anläggande av bergvärme. RAÄ Onslunda 39:1. Onslunda socken i Tomelilla kommun. Skåne län. FU år Lars Jönsson 3. Svinaberga 7:6. Nybyggnation av väg. RAÄ Södra Mellby 23:1, Södra Mellby socken i Simrishamns kommun. Skåne län. FU år Lars Jönsson 4. Vik. Råvattenledning mellan Rörum och Baskemölla. RAÄ Rörum 15:1-2, Rörums socken i Simrishamns kommun. Skåne län. FU år Lars Jönsson 5. Mellby 3:65 och 3:66. Nybyggnation av bostäder. RAÄ Södra Mellby 65:1, Södra Mellby socken i Simrishamns kommun. Skåne län. AU år Lars Jönsson 6. Köpingebro 9:19 m fl Promenadvägen. Utbyggnad av fjärrvärmenätet. RAÄ Stora Köpinge 99:2, Stora Köpinge socken i Ystads kommun. Skåne län. FU år Lars Jönsson. 7. Hagestad 38:20. Anläggande av pool. RAÄ Löderup 115:1, Löderups socken i Ystads kommun. Skåne län. FU år Lars Jönsson. 8. Ågerup 2:83, Ågerups Säteri. Anläggande av avlopp. RAÄ Blentarp 2:1, Blentarps socken i Sjöbo kommun. Skåne län. FU år Lars Jönsson. 9. Snårestad 32:17. Uppförande av tillbyggnad. RAÄ Snårestad 33:1, Snårestad socken i Ystads kommun. Skåne län FU år Lars Jönsson. 10. Östra Tommarp 137:1. Plantering av häck. RAÄ Östra Tommarp 25 och 18, Östra Tommarps socken i Simrishamns kommun. Skåne län FU år Lars Jönsson. 11. Ramsåsa 55:1 Ramsåsa kyrka. Nedläggning av infiltrations- och elledning. RAÄ Ramsåsa 30:1, Ramsåsa socken i Tomelilla kommun. Skåne län FU år Lars Jönsson. 12. Svinaberga 7:6. Nybyggnation av väg. RAÄ Södra Mellby 23:1, Södra Mellby socken i Simrishamns kommun. Skåne län SU år Lars Jönsson. 13. Brantevik 28:17 m fl. Östra Nöbbelöv socken i Simrishamns kommun. Skåne län AU år Lars Jönsson. 14. Skogsma 2:1, Vittskövle 95:1. Nedläggning av elkabel. RAÄ Östra Sönnarslöv 6:1-3, 7:1 och 333:1, Östra Sönnarslöv socken i Kristianstads kommun. Skåne län FU år Lars Jönsson. 15. Svabesholm 1:32, Svinaberga bytomt. Uppförande av tillbyggnad. RAÄ Södra Mellby 103, Södra Mellby socken i Simrishamns kommun. Skåne län FU år Lars Jönsson. ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2014:15 17