Rapport 2014:21. Herrevadskloster. Riseberga socken, Klippans kommun. Arkeologisk förundersökning Therese Ohlsson

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Rapport 2014:21. Herrevadskloster. Riseberga socken, Klippans kommun. Arkeologisk förundersökning 2004. Therese Ohlsson"

Ludvig Blomqvist
för 8 år sedan
Visningar:

1 Rapport 2014:21 Herrevadskloster Riseberga socken, Klippans kommun. Arkeologisk förundersökning Therese Ohlsson

3 Rapport 2014:21 Herrevadskloster Riseberga socken, Klippans kommun. Arkeologisk förundersökning Therese Ohlsson Fornlämningsnr: 61:1 Herrevadskloster, Riseberga socken Klippan kommun Skåne län

4 Sydsvensk Arkeologi AB Kristianstad Box Kristianstad Telefon (Regionmuseets växel): Malmö Erlandsrovägen Vintrie Sydsvensk Arkeologi AB Rapport 2014:21 Omslag: Murrest i schakt. Foto: Lars Salminen Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle.

5 Innehåll Sammanfattning 5 Inledning 5 Undersökningsresultat 6 Slutsats 8 Referenser 9 Administrativa uppgifter 10 Bilaga 1 11 Bilaga 2 12

6 Figur 1. Klippans kommun i Skåne, undersökningsområdet markerat. Fig. 2. Förundersökningsplatsen markerad med röd punkt strax norr om Ljungbyhed.

7 Sammanfattning Med anledning av VA-arbeten kring Herrevadskloster genomfördes en arkeologisk förundersökning. Schaktningen för VA hade skett utan antikvarisk kontroll men med anledning av att välbevarade murar och tegelväggar påträffades beslutades att dokumentation skulle genomföras. Dokumentationen av det medeltida stenhuset utfördes på uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne län (Lst dnr ). Undersökningsområdet finns ej registrerat som fornlämning. Det finns beläget intill RAÄ Riseberga 61:1 (Herrevadskloster). Dokumentationen genomfördes 2-3 november 2004 av arkeolog Lars Salminen från Regionmuseet Kristianstad. Sydsvensk Arkeologi AB har övertagit ansvaret för rapporteringen av förundersökningen. Inledning Herrevadskloster omnämns första gången 1144 claustrum Heruadum och Herrevad år 1100 (DMA:108; Annales danici medii aevi 1920:43). År 1144 anlände nio lekbröder och tolv munkar från det franska moderklostret i Citeaux för att bygga ett kloster i Herrevad. Klostret tillhörde orden Cistercienser, vilkas klosterbyggnader vanligen placerades i glesbygd. Klosterlivet bestod av gudstjänster samt jord- och trädgårdsarbete. Mottot för cistercienserna var bed och arbeta (ora et labora). Den högst rankade i klostret var abboten. För att kunna bli abbot skulle personen vara över 24 år samt ha god boklig bildning och kunna tala latin. En abbot valdes på livstid för att leda den andliga och världsliga verksamheten. Figur 3. I väster syns RAÄ Riseberga 61:1, de fyra blåmarkerade områdena är dammar och schaktet markerat med svart. Herrevadskloster. Rapport 2014:21 5

Dokumentationen av det medeltida stenhuset utfördes på uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne län (Lst dnr 431-46876-04). Undersökningsområdet finns ej registrerat som fornlämning.

8 Figur 3. Rasering från schaktet. Herrevadskloster omnämns ett flertal gånger i de medeltida diplomen bl.a. i testamenten (Wallin : 242 nr 22 och s. 244f nr 23). Herrevad är också omnämnt ett antal gånger när det kommit klagomål över lekbröder och munkar, som tillsammans med, andra uppförit sig illa på en krog i Holland (D.D. 1:7 nr 53-55). Under 1980-talet genomfördes ett antal arkeologiska undersökningar som visade att klostrets struktur har utgått från grundformen för ett cistercienserkloster. Genom analyser på stenmaterialet har det konstaterats att sandstenen sannolikt kommer från Höörs stenbrott. Undersökningsresultat Den påträffade murresten var belägen drygt 75 m från Klosterområdet (RAÄ Riseberga 61:1). Muren var drygt sju m lång och bestod av grundstenar samt väggar i tegel. Väggarna var delvis uppbyggda i munkförband och bestod som mest av 15 skift. I den södra delen påträffades en valvanfang och i denna del verkar muren ha fortsatt åt väster men var avgrävd. Strax norr om valvanfanget framkom en igenfylld portal. Fogningen bestod av lera och av bruk. Runt den bevarade murdelen framkom raseringslager med välbevarade detaljer t.ex. en kolonndel som var fyrpassad, d.v.s. hade formen av en fyrklöver. I raseringslagret framkom stora stenar och större partier av väggdelar. 6 Herrevadskloster. Rapport 2014:21

Under 1980-talet genomfördes ett antal arkeologiska undersökningar som visade att klostrets struktur har utgått från grundformen för ett cistercienserkloster.

9 Figur 4. Muren i schaktet, direkt under grässvålen. Figur. 5. Detalj som visar en kolonn, fyrpassad. Herrevadskloster. Rapport 2014:21 7

10 Slutsats De VA-arbeten som genomfördes 2004 innebar att en medeltida grundmur påträffades strax utanför det skyddade fornlämningsområdet för Herrevadskloster. Muren var välbevarad och de raseringslager som fanns i det upptagna schaktet visade att det i området finns material som kan indikera att det finns fler byggnader. I de skriftliga källorna finns även beskrivningar där klostrets tegelugnar benämns. Denna byggnad var troligen ingen ugn utan de omnämnda tegelugnarna bör finnas någon annanstans i det direkta närområdet. Denna mur bör tala för en utvidgning av fornlämningsområdet, eventuellt kan en kartering av området genomföras för att utröna om fler byggnader och liknande anläggningar kan urskiljas. 8 Herrevadskloster. Rapport 2014:21

I de skriftliga källorna finns även beskrivningar där klostrets tegelugnar benämns.

11 Referenser DD Diplomatarium Danicum DRB Danmarks Riges Breve Wallin, C Tommarps urkundsbok : klostret - hospitalet - staden - socknen. I. Herrevadskloster. Rapport 2014:21 9

Tommarps urkundsbok 1085-1600 : klostret -

12 Administrativa uppgifter Sydsvensk Arkeologi AB projekt nr: Länsstyrelsen i Skåne dnr: Regionmuseet Kristianstad dnr: K Datum för beslut: Projektnummer: Län: Kommun: Socken: Fastighet: Läge: Koordinatsystem: - X koordinat: - Y koordinat: - Höjdsystem: - M ö.h. - Skåne Klippan Riseberga Fältarbetstid: 2004 Antal arbetsdagar: 2 Antal arkeologtimmar: 16 Antal maskintimmar: - Exploateringsyta: - Undersökt yta: - Platschef: Personal: Uppdragsgivare: Tidigare undersökningar: - Fynd: - Dokumentationsmaterial: Kostnader: Herrevadskloster Ekonomiska kartan, blad 3C 4h Lars Salminen Lars Salminen Länsstyrelsen i Skåne Digitala foton och ritningar förvaras på Regionmuseet Kristianstad, SAB kr (exkl. moms) 10 Herrevadskloster. Rapport 2014:21

t: Läge: Koordinatsystem: - X koordinat: - Y koordinat: - Höjdsystem: - M ö.h.

13 Bilaga 1 Herrevadskloster. Rapport 2014:21 11

14 Bilaga 2 Översikt över murar och kolonn 12 Herrevadskloster. Rapport 2014:21

15 Sydsvensk Arkeologi AB Rapporter Hamnen 21:147, Innerstaden 1:14. Malmö stad, Malmö kommun. Arkeologisk förundersökning Therese Ohlsson. 2. Skabersjö 26:1. Skabersjö socken, Svedala kommun. Arkeologisk förundersökning Therese Ohlsson 3. Vä 157:5 och 157:9, Vä socken, Kristianstad kommun. Arkeologisk utredning, steg 2, Tony Björk. 4. Västra Boulevarden, Kristianstad 4:4. Kristianstad stad, Kristianstad kommun. Arkeologisk förundersökning Therese Ohlsson. 5. Väktaren 4. Malmö stad, Malmö kommun. Arkeologisk förundersökning Fredrik Grehn. 6. Citadellstaden 2:1. Landskrona stad, Landskrona kommun. Arkeologiska förundersökningar Fredrik Grehn. 7. Mansdala 3:13. Vä socken, Kristianstad kommun. Arkeologisk förundersökning Therese Ohlsson. 8. Råvattenledning i norra Åhus. Åhus socken, Kristianstad kommun. Arkeologisk förundersökning Fredrik Grehn. 9. Vä by, fastigheten Vä 2:35 m.fl. Vä socken, Kristianstad kommun. Arkeologisk förundersökning Ing-Marie Nilsson. 10. Åhus 14:108 m fl. Åhus socken, Kristianstad kommun. Arkeologisk förundersökning Bertil Helgesson. 11. Kv. Carolus. Malmö stad, Malmö kommun. Arkeologisk förundersökning Fredrik Grehn. 12. Heliga Trefaldighetskyrkan. Kristianstad socken, Kristianstad kommun. Arkeologisk förundersökning Fredrik Grehn. 13. Fastigheten Västerport 11 i Åhus. Åhus socken, Kristianstads kommun. Arkeologisk förundersökning 2013 och Ing-Marie Nilsson och Therese Ohlsson. 14. Herrestorp 3:2 och 3:3 hyddor, gravar, gårdar. Vellinge socken, Vellinge kommun. Arkeologisk slutundersökning Kristian Brink, Karina Hammarstrand Dehman och Bertil Helgesson. 15. Maletofta. Ravlunda 23:3, Ravlunda sn, Skåne. Arkeologiska forskningsundersökningar Bertil Helgesson. 16. Slottsvången 8. Arkeologisk förundersökning 2014, Helsingborgs stad och kommun. Therese Ohlsson. 17. Tivoliparken. Arkeologisk förundersökning Kristianstad stad och kommun. Fredrik Grehn. 18. Yngsjö 219:351. Arkeologisk slutundersökning 2012 inom fornlämning Åhus 166 och 167, Åhus socken, Kristianstad kommun, Skåne län. Thomas Linderoth. 19. VA-ledning i Västra Boulevarden. Arkeologisk förundersökning, schaktningsövervakning , Kristianstad kommun och stad, Skåne. Thomas Linderoth. 20. Yngsjövägen och Köpmannagatan. Åhus socken, Kristianstad kommun. Arkeologisk förundersökning Therese Ohlsson. 21. Herrevadskloster. Riseberga socken, Klippans kommun. Arkeologisk förundersökning Therese Ohlsson.

Västra Boulevarden, Kristianstad 4:4. Kristianstad stad, Kristianstad kommun. Arkeologisk förundersökning 2013. Therese Ohlsson. 5. Väktaren 4. Malmö stad, Malmö kommun.

Relevanta dokument

Rapport 2014:16. Slottsvången 8. Arkeologisk förundersökning 2014, Helsingborgs stad och kommun. Therese Ohlsson

Rapport 2014:16. Slottsvången 8. Arkeologisk förundersökning 2014, Helsingborgs stad och kommun. Therese Ohlsson Rapport 2014:16 Slottsvången 8 Arkeologisk förundersökning 2014, Helsingborgs stad och kommun. Therese Ohlsson Rapport 2014:16 Slottsvången 8 Arkeologisk förundersökning 2014, Helsingborgs stad och kommun.