Sankt Nikolai kyrka i Trelleborg

Transkript

1 Rapport 2014:73 Sankt Nikolai kyrka i Trelleborg Fastigheten Sankt Nikolaus 1, Trelleborgs stad och kommun Arkeologisk förundersökning 2014 Ing-Marie Nilsson & Therese Ohlsson

2

3 Rapport 2014:73 Sankt Nikolai kyrka i Trelleborg Fastigheten Sankt Nikolaus 1, Trelleborgs stad och kommun Arkeologisk förundersökning 2014 Ing-Marie Nilsson & Therese Ohlsson Fornlämningsnr: 19 och 34 Sankt Nikolaus 1, Trelleborgs stad Trelleborgs kommun Skåne län

4 Sydsvensk Arkeologi AB Kristianstad Box Kristianstad Telefon (Regionmuseets växel): Malmö Erlandsrovägen Vintrie Sydsvensk Arkeologi AB Rapport 2014:73 Omslag: Sankt Nikolai kyrka i Trelleborg. Foto: Wikimedia commons. Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle.

5 Innehåll Sammanfattning 5 Inledning 5 Bakgrund och syfte 5 Topografi och fornlämningssituation 6 Sankt Nikolai kyrka 6 Tidigare undersökningar vid kyrkan 6 Förundersökningens genomförande 7 Förundersökningens resultat 8 Fynd 9 Slutsatser och antikvarisk bedömning 10 Referenser 11 Administrativa uppgifter 12 Bilaga 1. Fyndlista 13

6 Fig. 1. Trelleborgs kommun Trelleborgs stad. Fig. 2. Undersökningsområdets läge i Trelleborg. Utdrag ur fastighetskartan 1C 8g.

7 Sammanfattning Med anledning av golvarbeten i Sankt Nikolai kyrka i Trelleborg har Sydsvensk Arkeologi AB i oktober-november 2014 genomfört en arkeologisk förundersökning i form av en schaktningsövervakning. Arbetena omfattade en yta av 6,7 m 2. Vid förundersökningen påvisades lager som torde höra samman med den medeltida kyrkans rasering på 1880-talet. Det framkom även en del av en mur, bestående av tegel i medeltida format, men där teglet kan ha utgjort återanvänt material i en yngre konstruktion. Vid undersökningen framkom även åtskilligt oartikulerat benmaterial men inga tecken på intakta gravar. Inledning Sankt Nikolai kyrka (fastigheten Nikolaus 1) har ursprung från medeltiden och ligger inom fornlämning nr 19:1 (Trelleborgs medeltida stadsområde) samt 34:1 (ödekyrkogård) i Trelleborgs stad. Länsstyrelsen i Skåne beslutade därför att de markarbeten som renoveringen medförde skulle ske i förbindelse med en arkeologisk förundersökning i form av en schaktningsövervakning. Beslut i ärendet fattades (Lst. Dnr ). Den arkeologiska förundersökningen genomfördes 17 oktober 3 november 2014 av personal från Sydsvensk Arkeologi AB. Bakgrund och syfte Trelleborgs Sankt Nikolai kyrka har under hösten 2014 undergått en inre renovering, och i samband med detta beslutade Trelleborgs församling att lägga om delar av golvet i kyrkan. Detta innebar att vissa markarbeten behövde utföras, och då Sankt Nikolai kyrka har ursprung från medeltiden var en arkeologisk insats motiverad. I samband med tidigare arkeologiska undersökningar, i synnerhet i förbindelse med en golvomläggning 1977, har rester av äldre byggnadslämningar i form av tegelgolv, grundmurar och gravar påvisats. De ytor som berördes av de aktuella markarbetena låg i kyrkans mittgång, korsarmar och korsmitt. Över hela denna yta togs den gamla golvbeläggningen bort, som bestod av plattor med underliggande kalkgjutning. Det visade sig dock att arbetet inte medförde något behov att gå ned i orörda lager, varför arkeologisk personal inte närvarade vid dessa arbeten. Den huvudsakliga arkeologiska insatsen kom därför att inskränkas till ett 2,5 x 2,7 m 2 stort område i den södra delen av korsmitten, där en lyftplatta skulle anläggas. Detta schakt bedömdes ligga i direkt anslutning till den rivna medeltidskyrkans södra kormur, och det fanns en möjlighet att rester av denna kunde Sankt Nikolai kyrka i Trelleborg. Arkeologisk förundersökning

8 framkomma vid markarbetena. Området bör även ha använts flitigt för begravningar i äldre tid. Syftet med den arkeologiska förundersökningen var att undersöka och dokumentera alla lämningar som kunde sammanhöra med den äldre, medeltida kyrkan (t.ex. murar, golv, kulturlager eller gravar). Topografi och fornlämningssituation Trelleborg nämns för första gången i det skriftliga materialet 1257, men platsen har varit föremål för bosättning även under yngre järnålder. Några hundra meter väster om kyrkan har delar av en vikingatida ringborg undersökts och senare delvis rekonstruerats, och i staden har även i övrigt lämningar från vikingatiden påträffats. De många köpingeorterna omkring Trelleborg vittnar även om att området varit en viktig handelsregion under denna tid. Staden tycks ha fått ett betydande uppsving under 1200-talets andra hälft, sannolikt till stor del på grund av sillhandeln. Under denna tid tillkom förutom stadskyrkan även ett franciskankonvent 1267 (Jacobsson 1982; 1995; Andrén 1985; FMIS). Fig. 3. Trelleborgs kyrka enligt storskifteskarta på utmark/utägor 1801 (Lantmäteristyrelsens arkiv, akt. nr. L216-3:1) Sankt Nikolai kyrka Medeltidens Sankt Nikolai var en romansk tegelkyrka med rektangulärt långhus och smalare, rakslutet kor. Kyrkan hade en tillbyggnad i den sydöstra delen av långhuset, sannolikt ett senmedeltida kapell (fig. 3). På den norra sidan av långhuset fanns två kapellbyggnader samt ett vapenhus längst i väster. På korets nordsida fanns en sakristia. Kyrkan hade också ett torn i väster, som dock fick ersättas med en nybyggnad efter ett ras Kyrkan genomgick en radikal ombyggnad efter ritningar av Helgo Zettervall, som utplånade betydande delar av den medeltida byggnaden. Vid detta tillfälle revs medeltidskyrkans kor och samtliga sidobyggnader samt den övre delen av tornet, medan övriga delar kläddes in i ett skal av maskinslaget tegel (Lindahl 1956; Jansson 1993; Jacobsson 1995). Tidigare undersökningar vid kyrkan År 1991 genomfördes två arkeologiska förundersökningar vid kyrkan. Den ena gjordes av Riksantikvarieämbetet UV Syd och föranleddes av VA-arbeten, och innebar att schakt grävdes runt kyrkans långhus och kor. Härvid kom murar som bör ha tillhört det västligaste kapellet på långhusets nordsida i dagen, samt grundmurar från en tidigare okänd tillbyggnad i långhusets sydvästligaste del. Vidare framkom 28 skelettgravar där merparten bedömdes vara medeltida. Den andra förundersökningen gjordes av Petter Jansson vid Landsantikvarien i Malmöhus län, och 6 Sankt Nikolai kyrka i Trelleborg. Arkeologisk förundersökning 2014

9 föranleddes av sockelarbeten vid kyrkans grundmurar. Härvid framkom ytterligare murar som hört till den medeltida kyrkan (Jansson 1993; Jacobsson 1995:3) gjordes en schaktningsövervakning med anledning av dräneringsarbeten omkring kyrkan, varvid återigen murar från den medeltida kyrkan kunde påvisas (Jacobsson 1995) gjordes en förundersökning i form av en schaktningsövervakning av ett litet schakt utanför kyrkans västingång samt inne i ett toalettrum i kyrkans västra del. I schaktet utanför tornet framkom delar av byggnadens grundläggning (Gustin 2011). Förundersökningens genomförande Den aktuella arkeologiska förundersökningen omfattade två moment. Den 17 oktober besökte arkeolog Ing-Marie Nilsson från Sydsvensk Arkeologi AB kyrkan tillsammans med byggnadsantikvarie Petter Jansson från Regionmuseet i Kristianstad. Syftet var att göra en bedömning av sannolikheten att påträffa spår av medeltida murar. Vid detta tillfälle gjordes en synnerligen begränsad undersökning, huvudsakligen i form av små provhål samt stick i marken, inom ett område strax öster om den nuvarande kyrkans södra långhusmur (fig. 4, litt A). Det visade sig att inga tecken på murar kunde påvisas, och att materialet huvudsakligen tycktes bestå av lösare material ned till en nivå 0,5 0,7 m under markytan. Fig. 4. Undersökningsområdenas läge (markerade med rött, litt A och B) i relation till den nuvarande kyrkan (grå mursträckningar) och medeltidskyrkans uppskattade läge (ofyllda mursträckningar). Sankt Nikolai kyrka i Trelleborg. Arkeologisk förundersökning

10 Fig. 5. Platsen där schaktet för lyftplattan skulle grävas sedd mot öster. Genom området löper en gjuten kulvert för ledningar. Foto: Kerstin Börjesson, Regionmuseet i Kristianstad, Undersökningen av schaktet för lyftplattan (fig. 4, litt B) genomfördes den 3 november av arkeolog Therese Ohlsson, Sydsvensk Arkeologi AB. Förundersökningen skulle enligt Länsstyrelsens beslut ske i form av en schaktningsövervakning där arkeologisk personal endast övervakade markarbetena. När grävningen skulle genomföras visade det sig emellertid att ingen personal fanns på plats, varför arkeolog själv fick utföra grävandet. En ytterligare faktor som försvårade arbetet var att en stor gjuten ränna för elledningar som löpte i östvästlig riktning, och som enligt överenskommelse med församlingen skulle ha tagits bort före grävstart, ännu var kvar (fig. 5). Förundersökningens resultat I schaktet för lyftplattan kunde vissa stratigrafiska iakttagelser göras. I den södra delen av schaktet (söder om betongkulverten) togs ett ca 2,0 x 1,5 m stort schakt upp, som grävdes till ett djup av 0,6 0,7 m under nuvarande markyta (fig. 6, nr 1). Här fanns Fig. 6. Plan över undersökningsområde B. På grund av betonggjutningen i mitten (grå markering) fick två separata schakt grävas. 8 Sankt Nikolai kyrka i Trelleborg. Arkeologisk förundersökning 2014

11 överst ett ca 0,1 0,2 m tjockt utfyllnadslager bestående av gul, tämligen lös sand med tegelbrockor, stenar, flinta, kalkbruk, enstaka ben samt träflis. På den norra sidan av betonggjutningen togs en 0,9 x 1,1 m stor ruta upp (fig. 6, nr 2), och här påträffades samma lager. I detta område gick det emellertid ned till 0,4 m under nuvarande markyta. Lagret har sannolikt samband med en sentida golvrenovering. Under detta framkom ett ca 0,4 m tjockt, tämligen kompakt lager brun, siltig sand. Lagret innehöll tegelbrockor (bl.a. storstenstegel), taktegelfragment, enstaka golvtegelfragment, kalkbruk, småsten samt en hel del ben. Benen visar på närvaro av äldre gravar, som antingen varit omgrävda sedan tidigare eller störts i samband med de arbeten som resulterat i utfyllnaden. Materialet kan tolkas som ett uppfyllnadslager bestående av omrörda massor. Det betydande inslaget av byggnadsmaterial antyder att det sannolikt tillkommit i samband med den nya kordelens uppförande på 1880-talet. I schaktets östligaste del, direkt under en strävpelare tillhörig den nuvarande kyrkan, framkom murverk som bestod av tegelstenar i storstensformat (0,08 x 0,11 x 0,25 m). Muren var uppbyggd i löpförband med 1/2-stens växelvis förskjutning och sex skift var bevarade. Bruket var vitt och kalkrikt med en kornstorlek på 2 5 mm. Trots tegelstenstyp behöver muren inte vara av medeltida ursprung, utan kan murats i samband med den nya kordelens uppbyggnad på 1880-talet av återanvänt material från den gamla kyrkan. Det som talar för detta är främst att muren, i de begränsade partier som kunde iakttas, tycktes följa den nuvarande kyrkans mursträckningar exakt, och att den var helt murad i löpförband. Tolkningen får därför bli att man vid det nya korets uppförande utnyttjat återanvänt tegel från medeltidskyrkan i icke-exponerade partier som grunden, medan maskinslaget tegel använts i synliga partier. Fynd Vid förundersökningen tillvaratogs ett mindre fyndmaterial (LUHM 32413:1-6). Fynden kom huvudsakligen från det undre uppfyllnadslagret (den bruna, siltiga sanden). Ett formtegel, ett golvtegel samt tre fragment av taktegel är material som bör höra samman med den medeltida kyrkan och dess rivning på talet. Vidare påträffades två skärvor yngre rödgods samt en del av en kritpipa. Det senare indikerar en inblandning av material från nyare tid. Inget benmaterial insamlades. Sankt Nikolai kyrka i Trelleborg. Arkeologisk förundersökning

12 Slutsatser och antikvarisk bedömning Vid förundersökningen påvisades lager som torde höra samman med den medeltida kyrkans rasering på 1880-talet. Det framkom även en del av en mur, bestående av tegel i medeltida format, men där teglet kan ha utgjort återanvänt material i en yngre konstruktion. En tolkning är att man vid det nya korpartiets uppförande tagit tillvara byggnadsmaterial från de rivna delarna av medeltidskyrkan, och använt detta i nybyggnadens grundläggning. På grund av schaktets ringa storlek kunde emellertid frågan inte helt klarläggas. Vid undersökningen framkom även åtskilligt oartikulerat benmaterial men inga tecken på intakta gravar. Fig. 7. Schakt 1 efter framgrävning. Foto: Therese Ohlsson Fig. 8. Schakt 2 efter framgrävning. Foto: Therese Ohlsson, Sankt Nikolai kyrka i Trelleborg. Arkeologisk förundersökning 2014

13 Referenser Andrén, A. 1985: Den urbana scenen. Städer och samhälle i det medeltida Danmark. Acta Archaeologica Lundensia Series in 8 o. Nr 13. Bonn/Malmö. Gustin, I St Nicolai kyrka. Fornlämning 19 i Trelleborgs stad, Trelleborgs kommun. Arkeologisk förundersökning Sydsvensk Arkeologi Rapporter 2011:63. Jacobsson, B Trelleborg. Medeltidsstaden Rapport 39. Stockholm Jacobsson, B Skåne, Trelleborg, S:t Nicolai kyrka och kyrkogård. RAÄ 34. Arkeologisk förundersökning Riksantikvarieämbetet UV Syd Rapport 1995:29. Jansson, P Sankt Nicolai kyrka Trelleborg. Arkeologisk förundersökning Landsantikvarien i Malmöhus län (arkivrapport). Lindal, H Trelleborgs medeltid. Till 700-årsminnet av Trelleborgs första omnämnande som stad år Trelleborg. Sankt Nikolai kyrka i Trelleborg. Arkeologisk förundersökning

14 Administrativa uppgifter Sydsvensk Arkeologi AB dnr: Länsstyrelsen i Skåne dnr: Datum för beslut: Projektnummer: SA Län: Skåne Kommun: Trelleborg Socken: Trelleborg Fastighet: Nikolaus 1 Läge: Ekonomiska kartan, blad 1C 8g. Koordinatsystem: SWEREF 99 X koordinat: Y koordinat: Höjdsystem: m.ö.h. Fältarbetstid: till Antal arbetsdagar: 2 Antal arkeologtimmar: 12 Undersökt yta: 6,7 m 2 Platschef: Ing-Marie Nilsson Personal: Therese Ohlsson Uppdragsgivare: Trelleborgs församling Tidigare undersökningar: 1991, 1993, 2011 Fynd: LUHM 32413:1-6 Dokumentationsmaterial: Digitala fotografier i Regionmuseets arkiv i Kristianstad. Kostnader: kr (exkl. moms) 12 Sankt Nikolai kyrka i Trelleborg. Arkeologisk förundersökning 2014

15 Bilaga 1. Fyndlista Sankt Nikolai kyrka i Trelleborg. Arkeologisk förundersökning

16 14 Sankt Nikolai kyrka i Trelleborg. Arkeologisk förundersökning 2014

17 Sydsvensk Arkeologi AB Rapporter Hamnen 21:147, Innerstaden 1:14. Malmö stad, Malmö kommun. Arkeologisk förundersökning Therese Ohlsson. 2. Skabersjö 26:1. Skabersjö socken, Svedala kommun. Arkeologisk förundersökning Therese Ohlsson 3. Vä 157:5 och 157:9, Vä socken, Kristianstad kommun. Arkeologisk utredning, steg 2, Tony Björk. 4. Västra Boulevarden, Kristianstad 4:4. Kristianstad stad, Kristianstad kommun. Arkeologisk förundersökning Therese Ohlsson. 5. Väktaren 4. Malmö stad, Malmö kommun. Arkeologisk förundersökning Fredrik Grehn. 6. Citadellstaden 2:1. Landskrona stad, Landskrona kommun. Arkeologiska förundersökningar Fredrik Grehn. 7. Mansdala 3:13. Vä socken, Kristianstad kommun. Arkeologisk förundersökning Therese Ohlsson. 8. Råvattenledning i norra Åhus. Åhus socken, Kristianstad kommun. Arkeologisk förundersökning Fredrik Grehn. 9. Vä by, fastigheten Vä 2:35 m.fl. Vä socken, Kristianstad kommun. Arkeologisk förundersökning Ing-Marie Nilsson. 10. Åhus 14:108 m fl. Åhus socken, Kristianstad kommun. Arkeologisk förundersökning Bertil Helgesson. 11. Kv. Carolus. Malmö stad, Malmö kommun. Arkeologisk förundersökning Fredrik Grehn. 12. Heliga Trefaldighetskyrkan. Kristianstad socken, Kristianstad kommun. Arkeologisk förundersökning Fredrik Grehn. 13. Fastigheten Västerport 11 i Åhus. Åhus socken, Kristianstads kommun. Arkeologisk förundersökning 2013 och Ing-Marie Nilsson och Therese Ohlsson. 14. Herrestorp 3:2 och 3:3 hyddor, gravar, gårdar. Vellinge socken, Vellinge kommun. Arkeologisk slutundersökning Kristian Brink, Karina Hammarstrand Dehman och Bertil Helgesson. 15. Maletofta. Ravlunda 23:3, Ravlunda sn, Skåne. Arkeologiska forskningsundersökningar Bertil Helgesson. 16. Slottsvången 8. Arkeologisk förundersökning 2014, Helsingborgs stad och kommun. Therese Ohlsson. 17. Tivoliparken. Arkeologisk förundersökning Kristianstad stad och kommun. Fredrik Grehn. 18. Yngsjö 219:351. Arkeologisk slutundersökning 2012 inom fornlämning Åhus 166 och 167, Åhus socken, Kristianstad kommun, Skåne län. Thomas Linderoth. 19. VA-ledning i Västra Boulevarden. Arkeologisk förundersökning, schaktningsövervakning , Kristianstad kommun och stad, Skåne. Thomas Linderoth. 20. Yngsjövägen och Köpmannagatan. Åhus socken, Kristianstad kommun. Arkeologisk förundersökning Therese Ohlsson. 21. Herrevadskloster. Riseberga socken, Klippans kommun. Arkeologisk förundersökning Therese Ohlsson.

18 22. Eskilstorp 2:26. Arkeologisk utredning steg 1, Eskilstorps socken, Vellinge kommun. Fredrik Grehn. 23. Östra Torp 15:12. Arkeologisk utredning steg 2, Östra Torp socken, Trelleborgs kommun. Fredrik Grehn. 24. Dybäck 46:6, Arkeologisk utredning steg 2, Ö Vemmenhögs socken, Skurups kommun. Karina Hammarstrand Dehman och Bertil Helgesson. 25. Gamla Staden 8:1. Arkeologisk förundersökning, schaktningsövervakning 2013 vid Kärnan i Helsingborgs stad. Thomas Linderoth. 26. Fodret 5 & 19. Arkeologisk utredning steg 2, Tygelsjö socken, Malmö kommun. Fredrik Grehn. 27. VA-ledning i Christian IV:s gata och Västra Storgatan, fornlämning 93. Arkeologisk förundersökning, schaktningsövervakning 2013, Kristianstad kommun och stad, Skåne. Thomas Linderoth. 28. Härlöv 50:38, 50:39 och 50:42. Arkeologisk utredning 2013 inför utbyggnad av återvinningsstation, Kristianstad kommun. Thomas Linderoth. 29. Hyllie 4:2. Arkeologisk utredning steg 2, Hyllie socken, Malmö kommun. Fredrik Grehn. 30. Konsul Olssons Plats. Arkeologisk förundersökning Gamla Staden 7:1, Helsingborgs stad och kommun. Fredrik Grehn. 31. Åsumtorp 54:30. Arkeologisk undersökning Kristianstad socken och kommun. Ylva Wickberg. 32. Vä 157:5 och 157:9. Arkeologisk förundersökning Vä socken, Kristianstad kommun. Fredrik Grehn. 33. Färlöv 76:10 m fl. Arkeologisk förundersökning Färlöv socken, Kristianstad kommun. Ylva Wickberg. 34. Färlöv 1:32 och 76:10. Arkeologisk förundersökning Färlöv socken, Kristianstad kommun. Ylva Wickberg. 35. Norra Åsum 1:3 m fl. Arkeologisk förundersökning Kristianstad socken och kommun. Ylva Wickberg. 36. Önnestad 112:1. Önnestads socken, Kristianstads kommun. Arkeologisk förundersökning Therese Ohlsson. 37. Näsby 35:47, Kristianstad, Skåne. Arkeologisk förundersökning Thomas Linderoth. 38. Rinkaby 6:2, Rinkaby socken, Kristianstads kommun, Arkeologisk dokumentation, Anders Edring. 39. Vä by, fastigheten Vä 16:12. Vä socken, Kristianstads kommun. Arkeologisk förundersökning Ing-Marie Nilsson. 40. Vä by, fastigheten Vä 165:1. Vä socken, Kristianstads kommun. Arkeologisk förundersökning Ing-Marie Nilsson. 41. Yngsjö 14:59 m.fl. Åhus socken, Kristianstad kommun. Arkeologisk utredning Fredrik Grehn. 42. Domus 2. Kristianstad stad och kommun. Arkeologisk förundersökning Therese Ohlsson. 43. Sjögatan, Köpmannagatan och Åbogatan. Åhus stad, Kristianstad kommun. Arkeologisk förundersökning Therese Ohlsson. 44. Norra Mellby kyrka, Mellby 57:1, Norra Mellby socken, Hässleholms kommun. Arkeologisk förundersökning Ing-Marie Nilsson. 45. Fastigheten Färlöv 82:1. Färlövs socken, Kristianstads kommun. Arkeologisk förundersökning Ing-Marie Nilsson. 16 Sankt Nikolai kyrka i Trelleborg. Arkeologisk förundersökning 2014

19 46. Eskilstorp 2:26. Eskilstorp socken, Vellinge kommun. Arkeologisk utredning steg 2, Fredrik Grehn. 47. Vilanleden Arkeologisk utredning steg 1, Härlöv 50:26 m.fl, Kristianstad socken och kommun. Therese Ohlsson. 48. Citadellstaden 1:1. Landskrona stad, Landskrona kommun. Arkeologisk förundersökning Therese Ohlsson. 49. Adinal 1:1. Vinslövs socken, Hässleholms kommun. Arkeologisk förundersökning Ylva Wickberg. 50. Vankiva 9:40, Vankiva socken. Arkeologisk utredning steg 1, Karina Hammarstrand Dehman. 51. Sallerup 2:8, Östra Sallerup socken, Hörby kommun, Skåne. Arkeologisk förundersökning Thomas Linderoth. 52. Näsby 35:47, Kristianstad, Skåne. Arkeologisk utredning steg 2, Thomas Linderoth. 53. Hammarslund 2:1, Nosaby socken, Kristianstad kommun. Arkeologisk utredning steg 2, Thomas Linderoth. 54. Näsby 35:47, Kristianstad kommun och stad. Särskild arkeologisk undersökning Thomas Linderoth. 55. VA-ledning, Färlöv-Bjärlöv, Färlövs socken, Kristianstad kommun. Arkeologisk utredning 2012 och slutundersökning Thomas Linderoth. 56. V Karup 504:1, Slättaröds bytomt, V Karup 504:1, V Karups socken, Båstads kommun. Arkeologisk förundersökning Thomas Linderoth. 57. Fjärrkyla i Christian IV:s gata m.fl. Kristianstad kommun och stad. Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Thomas Linderoth. 58. Husie 172:363 m.fl. Arkeologisk utredning Husie socken, Malmö kommun. Fredrik Grehn. 59. Knislinge 43:1. Knislinge socken, Östra Göinge kommun. Arkeologisk förundersökning Ing-Marie Nilsson. 60. Degeberga 26:3, Degeberga socken, Kristianstad kommun. Arkeologisk undersökning Tony Björk & Ylva Wickberg. 61. Mellanköpinge 11:72, Kyrkoköpinge socken, Trelleborgs kommun. Arkeologisk utredning, steg 2, Thomas Linderoth. 62. Slottsvången 8. Helsingborgs stad och kommun. Arkeologisk förundersökning Therese Ohlsson. 63. Slussen 1. Fornlämning nr 20, Malmö stad, Malmö kommun. Arkeologisk förundersökning Thomas Linderoth. 64. Bastion Carolus. Malmö stad och kommun. Arkeologisk förundersökning Therese Ohlsson. 65. Fjälkinge 48:17. Fjälkinge socken, Kristianstad kommun. Arkeologisk utredning steg 2, Ylva Wickberg. 66. Österslöv 25:5. Österslövs socken, Kristianstads kommun. Arkeologisk förundersökning Ylva Wickberg. 67. Andreas Björkmans gata i Åhus, fastigheten 558:80. Åhus stad, Kristianstad kommun. Arkeologisk förundersökning Ing-Marie Nilsson. 68. Brågarp 35:1. Brågarps socken, Staffanstorps kommun. Arkeologisk undersökning och förundersökning Therese Ohlsson. 69. Bromölla 11:95 och Årup 1:1. Fornlämning 207 i Ivetofta socken, Bromölla kommun. Arkeologisk förundersökning Thomas Linderoth.

20 70. Norra Kasern 1. Fornlämning nr 93, Kristianstad stad och kommun. Arkeologisk förundersökning Ylva Wickberg. 71. Södra Sallerup 180:46 och 180:55. Södra Sallerups socken, Malmö kommun. Arkeologisk förundersökning Therese Ohlsson. 72. Maglehem 10:2. Maglehems socken, Kristianstads kommun. Arkeologisk utredning Ing-Marie Nilsson. 73. Sankt Nikolai kyrka i Trelleborg. Fastigheten Sankt Nikolaus 1, Trelleborgs stad och kommun. Arkeologisk förundersökning Ing-Marie Nilsson & Therese Ohlsson. 18 Sankt Nikolai kyrka i Trelleborg. Arkeologisk förundersökning 2014

21