Norra Mellby kyrka, Mellby 57:1

Transkript

1 Rapport 2014:44 Norra Mellby kyrka, Mellby 57:1 Norra Mellby socken, Hässleholms kommun Arkeologisk förundersökning 2014 Ing-Marie Nilsson

2

3 Rapport 2014:44 Norra Mellby kyrka, Mellby 57:1 Norra Mellby socken, Hässleholms kommun Arkeologisk förundersökning 2014 Ing-Marie Nilsson Fornlämningsnr: 270 Mellby 57:1, Norra Mellby socken Hässleholms kommun Skåne län

4 Sydsvensk Arkeologi AB Kristianstad Box Kristianstad Telefon (Regionmuseets växel): Malmö Erlandsrovägen Vintrie Sydsvensk Arkeologi AB Rapport 2014:44 Omslag: Norra Mellby kyrka i samband med renovering Foto: Ing-Marie Nilsson Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle.

5 Innehåll Sammanfattning 5 Inledning 5 Bakgrund och syfte 5 Topografi och fornlämningssituation 5 Norra Mellby kyrka 6 Tidigare undersökningar vid kyrkan 7 Den arkeologiska förundersökningen 8 Undersökningens resultat 8 Slutsatser och antikvarisk bedömning 12 Referenser 13 Administrativa uppgifter 14 Bilaga 1. Undersökningsområdets läge 15

6 Fig. 1. Hässleholms kommun med Norra Mellby. Fig. 2. Undersökningsområdets läge i Norra Mellby. Utdrag ur fastighetskartan 3D 3d-3D 3e.

7 Sammanfattning I samband med anläggandet av en nedstigningsbrunn och utökning av ett befintligt ventilationsschakt till en underjordisk gravkammare under Norra Mellby kyrkas kor gjordes en arkeologisk förundersökning som omfattade ett mindre schakt på korets norra sida. Vid förundersökningen kunde flera iakttagelser göras angående den tidigmedeltida korbyggnadens ursprungliga grundläggning. Inledning Norra Mellby kyrka (fastigheten Mellby 57:1) härrör från äldre medeltid och ligger inom fornlämning Norra Mellby 270:1 (Norra Mellby bytomt). Länsstyrelsen i Skåne beslutade därför att markarbetena skulle ske i förbindelse med en arkeologisk förundersökning. Beslut i ärendet fattades (Lst. Dnr ). Den arkeologiska förundersökningen genomfördes maj 2014 av Ing-Marie Nilsson från Sydsvensk Arkeologi AB. Bakgrund och syfte Norra Mellby kyrka undergår en utvändig renovering och i samband med detta har Sösdala församling planerat att utvidga ett befintligt ventilationsschakt till ett äldre gravvalv under kyrkans kor. Syftet med åtgärden är att få till stånd en förbättrad ventilation i detta utrymme. Arbetena inbegriper byggandet av en utvändig nedstigningsbrunn samt utvidgning av en redan existerande inspektionsgång genom korets norra yttervägg. För att åstadkomma detta behövde vissa markarbeten utföras, och då de äldsta delarna av Norra Mellby kyrka är från äldre medeltid var en arkeologisk insats motiverad. Syftet med den arkeologiska förundersökningen var att undersöka och beskriva de lämningar som påträffades. Fokus kom i detta avseende kom att ligga på två frågor: (1) att dokumentera anläggningar, t.ex. murar eller gravar, som kan framkomma, samt (2) att dokumentera utformningen av korets grundmur. Fig. 3. Ventilationshålet i korets norra mur före utgrävning. Foto mot söder, Ing-Marie Nilsson, 20 maj Topografi och fornlämningssituation Norra Mellby ligger i den södra delen av Hässleholms kommun, ca 3 km nordost om Sösdala samhälle. Orten ligger i kuperad skogs- och odlingsbygd strax sydväst om Nävlingeåsen. Genom Norra Mellby löper en gammal landsväg mellan Ignaberga och Höör och orten var i äldre tid en vägknut när det gäller förbindelser i de inre delarna av Skåne. Gårdarna var i äldre tid grup- Norra Mellby kyrka. Arkeologisk förundersökning

8 perade kring vägkorsningen medan kyrkan låg på en hög kulle i den södra delen av byn. I socknen finns gott om fornlämningar från brons- och järnålder, och Norra Mellby ligger endast 4 km nordost om det välkända Vätterydsgravfältet (fornlämning 1:1, Norra Mellby sn). Norra Mellby kyrka ligger i den södra delen av Norra Mellby gamla bytomt (fornlämning 270:1, Norra Mellby sn). När den nya prästgården byggdes på 1920-talet skall grundmurar till en byggnad samt åtskilliga skelett ha påträffats, och det finns teorier om att lämningarna kan härröra från en medeltida kyrklig eller profan byggnad (Karlson 1989; FMIS; Kyrkoarkivet, LUHM). Öster om bytomten finns ett område med namnet Dödekullarna (fornlämning 271:1, Norra Mellby sn) som möjligen kan indikera borttagna gravhögar. 300 m sydväst om kyrkan ligger ett tämligen stort område med fossil åkermark (fornlämning 95:1, Norra Mellby sn). Fig. 4. Laga skifteskarta över Norra Mellby by Kyrkan ligger i den södra delen av byn. Lantmäteristyrelsens arkiv. Norra Mellby kyrka Norra Mellby kyrka är en välbevarad byggnad med ursprung i äldsta medeltid. Den består av ett rektangulärt långhus med smalare, absidförsett kor, vapenhus på den norra sidan samt ett torn i väster uppfört 1917 efter ritningar av Theodor Wåhlin. Kyrkan är uppförd i kluven och tuktad sten som mestadels ligger i jämna skift. Hörnkedjorna består av välhuggna kvaderstenar i kalksten och sandsten. Kyrkan är ovanlig genom sin storlek. Kyrkan hade från början ett romanskt, tvärrektangulärt västtorn i jämbredd med långhuset (Jacobsen 1993:145). Senare kom detta att inkorporeras i kyrkan. Strax sydost om kyrkans kor står ett klockhus där klockorna alltsedan senmedeltiden inhysts. En dendrokronologisk undersökning 1999 visade att timret till 6 Norra Mellby kyrka. Arkeologisk förundersökning 2014

9 Fig. 5. Norra Mellby kyrka. Grundplan. byggnadens äldsta delar fällts vintern (Juhlin Alftberg 2006:5). Under medeltiden hade kyrkan två ingångsportaler i långhusets västra del, och två senmedeltida dörrar har också bevarats. Framför den norra portalen byggdes under senmedeltiden det ännu bevarade vapenhuset. Det har även kunnat påvisas spår av tre ursprungliga fönster; två på långhusets norra respektive södra sidor, och ett i absiden. På 1400-talet försågs kyrkan med murade valv. På grund av långhusets bredd kom kyrkan då att delas upp i två skepp, och valven kom att vila på en rad av kraftiga mittpelare. I kyrkan bevaras kalkmålningar från åtminstone två perioder. På långhusets norra vägg finns målningar från talets andra hälft, bland annat en ovanlig framställning av människans åldrar (livshjulet). På långhusvalven finns fragmentariska målningar från mitten av 1400-talet (CWP III:6ff; IV:31; MB/ Norra Mellby). I kyrkan bevaras även delar av en medeltida sandstensdopfunt, ett senmedeltida krucifix och en klocka från 1400-talet (Anselm 1947; Karlson 1979). Under kyrkans kor finns ett gravvalv som förmodligen har anlagts på 1600-talet. Valvet har inhyst ägare till Maglö herrgård samt deras familjer. Tidigare fanns en nedgång till detta inifrån kyrkan, i triumfbågen, men den är nu tillsluten. Valvet har undersökts 1929, och det kunde då konstateras att det var försett med tunnvalv och stampat jordgolv samt inrymde 13 kistor (Karlson 1979:12f; uppgifter ur Kyrkoarkivet, LUHM). På de norra och södra sidorna var valvet försett med gallerförsedda lufthål som ännu bevaras. Det är lufthålet på den norra sidan som de nu aktuella åtgärderna avser. Tidigare undersökningar vid kyrkan Kyrkan genomgick 1990 en utvändig putsrenovering och i samband med detta gjordes en byggnadsarkeologisk undersökning i Norra Mellby kyrka. Arkeologisk förundersökning

10 form av en murverksdokumentation. Vid detta tillfälle kunde framför allt kyrkans norra fasader på långhus och kor samt vapenhuset undersökas. Vid detta tillfälle kunde iakttagelser om putslager och murverkets utformning göras (Lilja 1990). I samband med en renovering av klockstapeln 2006 frilades en yta under denna byggnads golv. Det påträffades då rester av kalkbruk (möjligen golvlager), trärester, skelettdelar samt en glasflaska (Juhlin 2006:16). Den arkeologiska förundersökningen För att kunna åstadkomma den planerade nedstigningsbrunnen till gravkammarens ventilationsschakt behövde en yta av ca 1,2 x 1,0 m friläggas i direkt anslutning till korets norra vägg. Schaktet grävdes till ett djup av 1,0 m. På grund av dess läge och dess ringa storlek handgrävdes det, och dokumenterades under arbetes gång med digitala fotografier samt flera plan- och sektionsritningar i skala 1:20. Undersökningens resultat Direkt efter att grässvålen avlägsnats framkom på nivån 0,01-0,17 m under nuvarande markyta åtskilliga större och mindre stenar (fig. 6-7). Stenarna var mellan 0,1-0,45 m stora och var huvudsakligen av gråsten. De föreföll mestadels vara naturligt formade, men någon uppvisade en tendens till kantighet som kan indikera enklare behuggning. De större stenarna låg närmare korväggen, medan mindre stenar låg emellan de större och längre ut från kyrkan. Stensamlingen har knappast hamnat på platsen av en slump, men anläggningens funktion kunde inte fastställas, huvudsakligen p.g.a. schaktets begränsade storlek. Fig. 6. Stensamling direkt under grässvålen (nivå 1). Foto: Ing-Marie Nilsson, 20 maj Norra Mellby kyrka. Arkeologisk förundersökning 2014

11 Fig. 7. Planritning över stensamling (nivå 1). Efter att stenarna lyfts, framkom mer homogena lager av brun humös sand. Tre tämligen distinkta horisonter kunde urskiljas: 0,2/0,3 m, 0,5 m samt 0,7 m under nuvarande markyta. Det som huvudsakligen skiljde de olika lagren åt var mängden kalkbruk de innehöll. Den övre horisonten innehöll inslag av kalkbruk och tegelfragment, den mellersta stora mängder kalkbruk och även klumpar av kalkbruk och puts, medan den undre endast innehöll enstaka kalkbruksprickar. Det mellersta lagret, som innehöll stora mängder kalkbruk, torde kunna uppfattas som ett byggnadslager. I den mellersta och nedre delen av schaktet, under det kraftiga kalkbrukslaget framkom åtskilliga små och medelstora stenar (0,1-0,2). Stenarna har sannolikhet samband med kyrkans grundläggning. Fig. 8. Sektion mot väster. Under matjorden kan tre tydliga horisonter urskiljas med varierande inslag av kalkbruk. Norra Mellby kyrka. Arkeologisk förundersökning

12 Fig. 9. Plan över schaktets botten. I schaktets botten framkom i den norra delen rester av en grav. Den kunde spåras i form av lösa skelettben, bland annat ett kranium, samt antydan till en nedgrävningskant. Anläggningen undersöktes ej vidare, då den i huvudsak låg under planerat schaktdjup. Korväggen och korets grundläggning Vid undersökningen frilades ett drygt meterbrett parti av korväggens nedre del och grund i anslutning till ventilationshålet. Flera intressanta iakttagelser kunde härvid göras. Den nuvarande markytan bör ligga minst en halvmeter högre än vad markytan gjort på medeltiden. Korets ursprungliga dagermur bestod av stora, väl tuktade stenar, närmast av kvaderkaraktär. Flera av dem var mycket stora med en skifthöjd av hela 0,4 m. Stenarna var sammanfogade med ett vitt kalkbruk. Ingen tendens till sockel kunde ses, utan muren löpte helt lodrätt i nederdelen. I en av stenarna kunde en horisontell, ristad skåra iakttas (fig. 10). I samband med ventilationshålets upptagande på 1600-talet har vissa murarbeten skett, som tydligt kunde spåras vid undersökningen. I anslutning till hålet har en del stenar från den ursprungliga muren tagits ur och murats dit igen, denna gång med användande av ett mer lerhaltigt, beige-brunt kalkbruk. I detta murverk kunde även tegel och tegelfragment iakttas. Vad gäller korväggens grundläggning så visade den sig inte vara särskilt djup, endast ca 0,3-0,4 m. Den bestod även av förvånansvärt små stenar (0,1-0,2 m i diameter). Det fanns inte bruk mellan stenarna i grundmuren, men ovanpå fanns ett kraftigt, upp till decimetertjockt lager, av kalkbruk. Detta leder till tolkningen att man vid korets grundläggning först grävt en relativt Fig. 10. Ristad skåra i en av stenarna i dagermurens undre skift. Foto: Ing- Marie Nilsson, 20 maj Norra Mellby kyrka. Arkeologisk förundersökning 2014

13 Fig. 11. Korväggen frilagd. Notera det tjocka kalkbrukslagret mellan dagermurens kvaderstenar och grundmurens stenar. Foto: Ing-Marie Nilsson, 21 maj 2014 Fig. 12. Schaktets sydöstra hörn. Notera att kalkbrukslagret i grundmurens ovandel har stratigrafiskt samband med det kalkbrukshaltiga mellanlagret i sektionen (fig. 8). Foto: Ing-Marie Nilsson 21 maj Norra Mellby kyrka. Arkeologisk förundersökning

14 grund ränna som fyllts med små och medelstora stenar. I ovandelen har stenarna fixerats med en tjock gjutning av kalkbruk. Man har därefter lagt ut de mycket stora, närmast kvaderhuggna stenarna till korets dagermur ovanpå kalkbrukslagret. Mindre nivåskillnader i gjutningen har avhjälpts genom att man kilat in småsten under det första mäktiga dagermursskiftet. Kalkbruket i dagermuren var av samma karaktär som i gjutningen ovanpå grundmuren (vitt kalkbruk). Slutsatser och antikvarisk bedömning I samband med anläggandet av en nedstigningsbrunn och utökning av ett befintligt ventilationsschakt till en underjordisk gravkammare under Norra Mellby kyrkas kor gjordes en arkeologisk förundersökning som omfattade ett mindre schakt på korets norra sida. Vid förundersökningen kunde flera iakttagelser göras angående den tidigmedeltida korbyggnadens ursprungliga grundläggning. Vid förundersökningen framkom inga spår av någon äldre träkyrka, men den tidigmedeltida stenkyrkans grundläggning kunde dokumenteras. Förutom detta framkom en ytligt liggande stenpackning samt i schaktets botten rester av en grav. Norra Mellby kyrka är en välbevarad och ovanlig byggnad där många viktiga frågor fortfarande kvarstår. Det är därför viktigt att åtgärder i och kring kyrkan även i fortsättningen sker under noggrann antikvarisk uppsikt. Fig. 13. Sektion av schaktets södra sida med korets norra fasad. 12 Norra Mellby kyrka. Arkeologisk förundersökning 2014

15 Referenser Anselm, G Stiftets kyrkor. Lunds stift i ord och bild. Stockholm. Banning, K A Catalogue of Wall-Paintings in the Chirches of Medieval Denmark Scania, Halland. Blekinge. Copenhagen. Jacobsen, H Romanske vesttårne, deres indretning og funktion. Vesttårne før 1300 i det middelalderlige Danmark øst for Storebælt. Lund Studies in Medieval Archaeology 12. Stockholm. Juhlin, Alftberg, J Norra Mellby klockstapel. Rapport antikvarisk kontroll och arkeologisk förundersökning, Regionmuseet Kristianstad/ Landsantikvarien i Skåne Rapport 2006:37. Karlson, T Norra Mellby kyrka. Hässleholm Kapell, kloster eller kronogård i Norra Mellby. Västra Göinge hembygdsförenings skriftserie Lilja, H N. Mellby kyrka, Skåne. Byggnadsarkeologisk undersökning Kristianstads läns museum (arkivrapport). FMIS, Fornminnesregistret, (11/8 2014) MB, Medeltidens bildvärld, (11/8 2014) Arkiv Kyrkoarkivet, Lunds universitets historiska museum (LUHM) Norra Mellby kyrka. Arkeologisk förundersökning

16 Administrativa uppgifter Sydsvensk Arkeologi AB dnr: Länsstyrelsen i Skåne dnr: Datum för beslut: Projektnummer: SA Län: Kommun: Socken: Skåne Hässleholm Norra Mellby Fastighet: Mellby 57:1 Läge: Koordinatsystem: SWEREF 99 X koordinat: Y koordinat: Höjdsystem: M ö.h. Ekonomiska kartan, blad 3D 3d-3D 3e m.ö.h m.ö.h. Fältarbetstid: Antal arbetsdagar: 2 Antal arkeologtimmar: 14 Antal maskintimmar : - Exploateringsyta: 1,5 m 2 Undersökt yta: 1,5 m 2 Platschef: Personal: Uppdragsgivare: Tidigare undersökningar: 1990 Fynd: - Dokumentationsmaterial: Kostnader: Ing-Marie Nilsson Ing-Marie Nilsson Sösdala församling Ritningar och digitala fotografier, Regionmuseets arkiv i Kristianstad kr (exkl. moms) 14 Norra Mellby kyrka. Arkeologisk förundersökning 2014

17 Bilaga 1. Undersökningsområdets läge Norra Mellby kyrka. Arkeologisk förundersökning

18 16 Norra Mellby kyrka. Arkeologisk förundersökning 2014

19 Sydsvensk Arkeologi AB Rapporter Hamnen 21:147, Innerstaden 1:14. Malmö stad, Malmö kommun. Arkeologisk förundersökning Therese Ohlsson. 2. Skabersjö 26:1. Skabersjö socken, Svedala kommun. Arkeologisk förundersökning Therese Ohlsson 3. Vä 157:5 och 157:9, Vä socken, Kristianstad kommun. Arkeologisk utredning, steg 2, Tony Björk. 4. Västra Boulevarden, Kristianstad 4:4. Kristianstad stad, Kristianstad kommun. Arkeologisk förundersökning Therese Ohlsson. 5. Väktaren 4. Malmö stad, Malmö kommun. Arkeologisk förundersökning Fredrik Grehn. 6. Citadellstaden 2:1. Landskrona stad, Landskrona kommun. Arkeologiska förundersökningar Fredrik Grehn. 7. Mansdala 3:13. Vä socken, Kristianstad kommun. Arkeologisk förundersökning Therese Ohlsson. 8. Råvattenledning i norra Åhus. Åhus socken, Kristianstad kommun. Arkeologisk förundersökning Fredrik Grehn. 9. Vä by, fastigheten Vä 2:35 m.fl. Vä socken, Kristianstad kommun. Arkeologisk förundersökning Ing-Marie Nilsson. 10. Åhus 14:108 m fl. Åhus socken, Kristianstad kommun. Arkeologisk förundersökning Bertil Helgesson. 11. Kv. Carolus. Malmö stad, Malmö kommun. Arkeologisk förundersökning Fredrik Grehn. 12. Heliga Trefaldighetskyrkan. Kristianstad socken, Kristianstad kommun. Arkeologisk förundersökning Fredrik Grehn. 13. Fastigheten Västerport 11 i Åhus. Åhus socken, Kristianstads kommun. Arkeologisk förundersökning 2013 och Ing-Marie Nilsson och Therese Ohlsson. 14. Herrestorp 3:2 och 3:3 hyddor, gravar, gårdar. Vellinge socken, Vellinge kommun. Arkeologisk slutundersökning Kristian Brink, Karina Hammarstrand Dehman och Bertil Helgesson. 15. Maletofta. Ravlunda 23:3, Ravlunda sn, Skåne. Arkeologiska forskningsundersökningar Bertil Helgesson. 16. Slottsvången 8. Arkeologisk förundersökning 2014, Helsingborgs stad och kommun. Therese Ohlsson. 17. Tivoliparken. Arkeologisk förundersökning Kristianstad stad och kommun. Fredrik Grehn. 18. Yngsjö 219:351. Arkeologisk slutundersökning 2012 inom fornlämning Åhus 166 och 167, Åhus socken, Kristianstad kommun, Skåne län. Thomas Linderoth. 19. VA-ledning i Västra Boulevarden. Arkeologisk förundersökning, schaktningsövervakning , Kristianstad kommun och stad, Skåne. Thomas Linderoth. 20. Yngsjövägen och Köpmannagatan. Åhus socken, Kristianstad kommun. Arkeologisk förundersökning Therese Ohlsson. 21. Herrevadskloster. Riseberga socken, Klippans kommun. Arkeologisk förundersökning Therese Ohlsson.

20 22. Eskilstorp 2:26. Arkeologisk utredning steg 1, Eskilstorps socken, Vellinge kommun. Fredrik Grehn. 23. Östra Torp 15:12. Arkeologisk utredning steg 2, Östra Torp socken, Trelleborgs kommun. Fredrik Grehn. 24. Dybäck 46:6, Arkeologisk utredning steg 2, Ö Vemmenhögs socken, Skurups kommun. Karina Hammarstrand Dehman och Bertil Helgesson. 25. Gamla Staden 8:1. Arkeologisk förundersökning, schaktningsövervakning 2013 vid Kärnan i Helsingborgs stad. Thomas Linderoth. 26. Fodret 5 & 19. Arkeologisk utredning steg 2, Tygelsjö socken, Malmö kommun. Fredrik Grehn. 27. VA-ledning i Christian IV:s gata och Västra Storgatan, fornlämning 93. Arkeologisk förundersökning, schaktningsövervakning 2013, Kristianstad kommun och stad, Skåne. Thomas Linderoth. 28. Härlöv 50:38, 50:39 och 50:42. Arkeologisk utredning 2013 inför utbyggnad av återvinningsstation, Kristianstad kommun. Thomas Linderoth. 29. Hyllie 4:2. Arkeologisk utredning steg 2, Hyllie socken, Malmö kommun. Fredrik Grehn. 30. Konsul Olssons Plats. Arkeologisk förundersökning Gamla Staden 7:1, Helsingborgs stad och kommun. Fredrik Grehn. 31. Åsumtorp 54:30. Arkeologisk undersökning Kristianstad socken och kommun. Ylva Wickberg. 32. Vä 157:5 och 157:9. Arkeologisk förundersökning Vä socken, Kristianstad kommun. Fredrik Grehn. 33. Färlöv 76:10 m fl. Arkeologisk förundersökning Färlöv socken, Kristianstad kommun. Ylva Wickberg. 34. Färlöv 1:32 och 76:10. Arkeologisk förundersökning Färlöv socken, Kristianstad kommun. Ylva Wickberg. 35. Norra Åsum 1:3 m fl. Arkeologisk förundersökning Kristianstad socken och kommun. Ylva Wickberg. 36. Önnestad 112:1. Önnestads socken, Kristianstads kommun. Arkeologisk förundersökning Therese Ohlsson. 37. Näsby 35:47, Kristianstad, Skåne. Arkeologisk förundersökning Thomas Linderoth. 38. Rinkaby 6:2, Rinkaby socken, Kristianstads kommun, Arkeologisk dokumentation, Anders Edring. 39. Vä by, fastigheten Vä 16:12. Vä socken, Kristianstads kommun. Arkeologisk förundersökning Ing-Marie Nilsson. 40. Vä by, fastigheten Vä 165:1. Vä socken, Kristianstads kommun. Arkeologisk förundersökning Ing-Marie Nilsson. 41. Yngsjö 14:59 m.fl. Åhus socken, Kristianstad kommun. Arkeologisk utredning Fredrik Grehn. 42. Domus 2. Kristianstad stad och kommun. Arkeologisk förundersökning Therese Ohlsson. 43. Sjögatan, Köpmannagatan och Åbogatan. Åhus stad, Kristianstad kommun. Arkeologisk förundersökning Therese Ohlsson. 44. Norra Mellby kyrka, Mellby 57:1, Norra Mellby socken, Hässleholms kommun. Arkeologisk förundersökning Ing-Marie Nilsson. 18 Norra Mellby kyrka. Arkeologisk förundersökning 2014

21