Rapport 2014:16. Slottsvången 8. Arkeologisk förundersökning 2014, Helsingborgs stad och kommun. Therese Ohlsson

Transkript

1 Rapport 2014:16 Slottsvången 8 Arkeologisk förundersökning 2014, Helsingborgs stad och kommun. Therese Ohlsson

2

3 Rapport 2014:16 Slottsvången 8 Arkeologisk förundersökning 2014, Helsingborgs stad och kommun. Therese Ohlsson Fornlämningsnr: 42 Slottsvången 8, Helsingborgs stad Helsingborg kommun Skåne län

4 Sydsvensk Arkeologi AB Kristianstad Box Kristianstad Telefon (Regionmuseets växel): Malmö Erlandsrovägen Vintrie Sydsvensk Arkeologi AB Rapport 2014:16 Omslag: Slottsvångens skola. Foto: Therese Ohlsson Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle.

5 Innehåll Sammanfattning 5 Inledning 5 Bakgrund och syfte 5 Topografi och fornlämningssituation 6 Undersökningen 8 Undersökningens resultat 8 Slutsatser och antikvarisk bedömning 9 Referenser 10 Administrativa uppgifter 11

6 Figur 1. Helsingborgs placering i Skåne markerat med en stjärna. Figur 2. Undersökningens läge i Helsingborg. RAÄ 42 markerat med rött.

7 Sammanfattning Med anledning av ledningsdragning för VA och fjärrvärme samt upptagande av en källartrappa inom fastigheten Slottsvången 8 - i Helsingborgs stad, Helsingborg kommun genomfördes en arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning. Området är beläget i den norra delen av Helsingborgs äldre stadsområde (RAÄ 42). Det kunde konstateras att området var mycket stört genom tidigare arbeten. Vid förundersökningen påträffades en ensam större sten som ursprungligen kan ha varit del av den intilliggande bastionen. Beställare var Kärnfastigheter, Helsingborg. Inledning Bastion Konung är en del av befäsningarna runt Helsingborgs stad som finns beläget i de norra delarna av Helsingborgs äldre stadsområde (RAÄ 42). Ledningsdragningen och markberedningen innebar att vissa markingrepp behövde göras på tomtmarken. Länsstyrelsen beslutade att ingreppen skulle ske i förbindelse med en arekologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning (Lst Dnr Beslut ). Förundersökningen genomfördes i perioden januari februari 2014 av arkeologerna Therese Ohlsson och Kristian Brink från Sydsvensk Arkeologi AB. Arbetet innebar att arkeolog tillkallades att närvara när nya ytor togs upp. Detta arbetssätt medförde ett flertal besiktningar under vintern Bakgrund och syfte Kärnfastigheter har för avsikt att lägga fjärrvärmeledning och VA, upptaga en källartrappa samt utföra viss markberedning inom fastigheten Slottsvången 8. Arbetena innebar att i enlighet med Länsstyrelsens beslut skulle dessa arbeten ske under arkeologisk medverkan i form av en schaktningsövervakning. Syftet med den arkeologiska insatsen var att dokumentera och undersöka de eventuella lämningar som blottades i samband markarbetena. I beaktande av vad som tidigare framkommit i området kunde det förväntas att delar av stadsbefästning samt stadslager. Slottsvången 8. Rapport 2014:16 5

8 Topografi och fornlämningssituation Helsingborgs första skriftliga omnämnande återfinns i Adam av Bremens historiska arbete om Hamburgstiftet och dess biskopar, som nedtecknades på 1070-talet, vilket innebär att Helsingborg som stad sträcker sig ned i 1000-talet (Adam av Bremens krönika). Femton år senare d.v.s omnämns Helsingborg tillsammans med Lund och Lomma i Knut den heliges gåvobrev till S:t Laurentii kyrka i Lund (DD 1R 2B:21). Topografiskt delar sig staden i en Högstad och en Lågstad. Högstaden finns belägen något indragen från stranden på den 20 m höga landborgen och Lågstaden finns belägen på strandremsan närmast Öresund. Under tidigmedeltid uppförs stenkyrkor och en befästning, Kärnan, inom Högstaden vilket talar för att den äldsta bebyggelsen troligen legat där (Wihlborg 1981). I Kung Valdemars Jordebok omnämns Helsingborg som kungalev och vidare beskriver skriftliga källor att den danske kungen med jämna mellanrum vistades i Helsingborg under och 1400-talen. Det kommande århundradet fungerade Helsingborg som en transitort åt bl.a. Helsingör och de nästkommande århundradena är präglade av de svensk-danska krigen där Helsingborg har ett utsatt läge med ett avslut 1710 där den danska hären dödar sina hästar och lämnar Skåne (Wihlborg 1981). Under 1600-talet skedde omfattande befästningsarbeten i staden, vilket bl.a innebar att en stadsvall med fem bastioner mot landsidan och två bastioner mot strandsidan uppfördes. Figur 3. Avbildning av Helsingborg från 1588 av Braun and Hogenberg (IV-29). 6 Slottsvången 8. Rapport 2014:16

9 Figur. 4. Befästningsverket från 1600-talet. Undersökningsområdet finns inom bastion Konung. Figur. 5. De aktuella schakten markerade med rött. Slottsvången 8. Rapport 2014:16 7

10 Figur. 6. Schakt för ramp ut mot Östra Vallgatan. Undersökningen Förundersökningen genomfördes som en schaktningsövervakning där personal från Sydsvensk arkeologi AB fortlöpande följde schaktningsarbetena och dokumenterade de lämningar som framkom. Undersökningens resultat Inledningsvis schaktades det intill husväggen. Den del av arbetet skedde utan arkeolog närvarande då allt förväntades vara stört sedan byggnaden uppförts. Schaktet var ca 0,8 m djupt och bredden varierade mellan 0,6 1 m. Det framkom endast påförda sandiga lager. Den andra etappen innebar arbetet med att förbereda inför byggandet av en ny ramp ut mot Östra Vallgatan. Schaktet var ca 7 x 6 m. I den västra delen var det som djupast ca 0,85 m och sedan släntade det ned mot gatan där djupet var ca 0,45 m. Den södra delen övervakades av arkeolog, men då det visade sig att massorna bestod av påförd matjord med en del inslag av sand, kunde resten ske utan övervakning. I massorna påträffades en del tegelbrockor och bl.a. trädrötter. Den sista delen innebar att ett schakt för VA och fjärrvärme togs upp från husväggen ut mot gatan. Området släntar ner mot gatan vilket innebar att djupet på schaktet minskade ut mot denna. Inne vid husväggen var schaktet 3,4 m djupt från befintlig marknivå. Bredden var ca 6 m i toppen och ca 4 m i botten. Den översta fyllningen bestod av matjord, ca 0,5 m, och under denna framkom sandiga och grusiga massor. 8 Slottsvången 8. Rapport 2014:16

11 I sanden påträffades en större sten, ca 6-7 m ut från husväggen. Den låg i sanden utan antydan till andra större stenar. Det grävdes inte tillräckligt djupt i området för att ta fram stenen och det kunder därmed inte fastställas vad som fanns inunder. Slutsatser och antikvarisk bedömning Med anledning av nedläggning av fjärrvärmeledning och VA, upptagning av en källartrappa samt utförande av viss markberedning upptogs flera schakt inom fastigheten Slottsvången 8. Det kunde konstateras att området var mycket stört genom tidigare arbeten. Vid förundersökningen påträffades en ensam större sten som ursprungligen kan ha varit del av den intilliggande bastionen. Slottsvången 8. Rapport 2014:16 9

12 Referenser Aakjær, S Kong Valdemars Jordebog. Bd København. Adam af Bremens krønike. Oversat og kommenteret af Allan A. Lund. Højbjerg DD = Diplomatarium Danicum. 1938ff. Utg. Af Det danske Sprog- og Litteraturselskab. København. Wihlborg, Anders Helsingborg. Medeltidsstaden 32. RAÄ & SHM rapport. Stockholm. 10 Slottsvången 8. Rapport 2014:16

13 Administrativa uppgifter Sydsvensk Arkeologi AB dnr: Länsstyrelsen i Skåne dnr: Datum för beslut: Län: Skåne län Kommun: Helsingborg kommun Socken: Helsingborg stad Fastighet: Slottsvången 8 Koordinatsystem: SWEREF99 TM N koordinat: E koordinat: Höjdsystem: - M ö.h. - Fältarbetstid: Antal arbetsdagar: 3 Antal arkeologtimmar: 9 Antal maskintimmar : - Exploateringsyta: - Undersökt yta: - Platschef: Therese Ohlsson Personal: Kristian Brink Projektgrupp: - Underkonsulter: - Uppdragsgivare: Kärnfastigheter Tidigare undersökningar: - Fynd: - Dokumentationsmaterial: Digitala fotografier i Regionmuseets arkiv i Kristianstad, Kostnader: 18534,50 kr (exkl. moms) Slottsvången 8. Rapport 2014:16 11

14 Sydsvensk Arkeologi AB Rapporter Hamnen 21:147, Innerstaden 1:14. Malmö stad, Malmö kommun. Arkeologisk förundersökning Therese Ohlsson. 2. Skabersjö 26:1. Skabersjö socken, Svedala kommun. Arkeologisk förundersökning Therese Ohlsson 3. Vä 157:5 och 157:9, Vä socken, Kristianstad kommun. Arkeologisk utredning, steg 2, Tony Björk. 4. Västra Boulevarden, Kristianstad 4:4. Kristianstad stad, Kristianstad kommun. Arkeologisk förundersökning Therese Ohlsson. 5. Väktaren 4. Malmö stad, Malmö kommun. Arkeologisk förundersökning Fredrik Grehn. 6. Citadellstaden 2:1. Landskrona stad, Landskrona kommun. Arkeologiska förundersökningar Fredrik Grehn. 7. Mansdala 3:13. Vä socken, Kristianstad kommun. Arkeologisk förundersökning Therese Ohlsson. 8. Råvattenledning i norra Åhus. Åhus socken, Kristianstad kommun. Arkeologisk förundersökning Fredrik Grehn. 9. Vä by, fastigheten Vä 2:35 m.fl. Vä socken, Kristianstad kommun. Arkeologisk förundersökning Ing-Marie Nilsson. 10. Åhus 14:108 m fl. Åhus socken, Kristianstad kommun. Arkeologisk förundersökning Bertil Helgesson. 11. Kv. Carolus. Malmö stad, Malmö kommun. Arkeologisk förundersökning Fredrik Grehn. 12. Heliga Trefaldighetskyrkan. Kristianstad socken, Kristianstad kommun. Arkeologisk förundersökning Fredrik Grehn. 13. Fastigheten Västerport 11 i Åhus. Åhus socken, Kristianstads kommun. Arkeologisk förundersökning 2013 och Ing-Marie Nilsson och Therese Ohlsson. 14. Herrestorp 3:2 och 3:3 hyddor, gravar, gårdar. Vellinge socken, Vellinge kommun. Arkeologisk slutundersökning Kristian Brink, Karina Hammarstrand Dehman och Bertil Helgesson. 15. Maletofta. Ravlunda 23:3, Ravlunda sn, Skåne. Arkeologiska forskningsundersökningar Bertil Helgesson. 16. Slottsvången 8. Arkeologisk förundersökning 2014, Helsingborgs stad och kommun. Therese Ohlsson.

15