Fornlämning Tuve 76. Ulf Ragnesten. Fornlämning Tuve 76 Tuve socken Boplats Avgränsande förundersökning 2014 Göteborgs kommun

Transkript

1 Arkeologisk rapport 2015:2 Fornlämning Tuve 76 Fornlämning Tuve 76 Tuve socken Boplats Avgränsande förundersökning 2014 Göteborgs kommun Ulf Ragnesten

2 ARKEOLOGISK RAPPORT FRÅN GÖTEBORGS STADSMUSEUM ISSN Göteborgs stadsmuseum 2015 Norra Hamngatan GÖTEBORG REDAKTION Else-Britt Filipsson Ulf Ragnesten Tom Wennberg OMSLAGETS GRAFISKA FORM Mimmi Andersson Omslag: Foto på norra delen av fornlämning Tuve 76 TOPOGRAFISKA OCH EKONOMISKA KARTAN Lantmäteriverket. Medgivande KARTOR FRÅN STADSBYGGNADSKONTORETS DATABAS Göteborgs Stadsbyggnadskontor

3 FORNLÄMNING TUVE 76 Avgränsande förundersökning Denna förundersökning gjordes i syfte att avgränsa fornlämning Tuve 76 med anledning av planerad byggnation på fastigheten Tuve 43:2. Schakt drogs med maskin såväl på fastigheten Tuve 43:2 som 43:3. Fornlämningen kunde avgränsas i förhållande till den planerade byggnationen. Enstaka flintfynd påträffades. Fynden var inte av den vetenskapliga betydelse att någon ytterligare arkeologisk åtgärd behövs inför byggnationen. ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Länsstyrelsens beslut nr: GSM dnr 1515/14 Uppdragsgivare: lennart Andersson Läge: Fastighet Tuve 43:2 och 43:3, Tuve socken, Göteborgs kommun (figur 1-2) Koordinater: E: ,1/N: ,1 (SWEREF ) Grävningsorsak: Husbyggnation Grävningsinstitution: Göteborgs stadsmuseum Datum för undersökning i fält: Undersökt yta: 1731 m 2 (extensivt), 147 m 2 (intensivt) Antal arkeologtimmar i fält: 32 Antal maskintimmar: 16 Platsledare: Ulf Ragnesten Övriga deltagare i fält: Andreas Morner Åhman GSMA nr:

4 Göteborgs Stadsmuseum Figur 1. Läget för fornlämning Tuve 76 (cirkel) på centrala Hisingen i Göteborgs kommun. Blå kartan, skala 1:

5 Fornlämning Tuve 76 Figur 2. Fornlämning Tuve 76 ligger i sluttningen öster om Skändlaberget (pil). Fastighetskartan, skala 1:

6 Göteborgs Stadsmuseum TOPOGRAFI OCH FORNLÄMNINGSMILJÖ Området där fornlämning Tuve 76 är belägen utgörs av ett flertal fornlämningar i östsluttningen av Skändlaberget (figur 3). Flera av dessa utgör boplatser med datering till äldre stenålder. Några av fornlämningarna utgör gravplatser. Nivån på den förundersökta boplatsen Tuve 76 sträcker sig från 23 till 34 m över havet. Om den var belägen vid stranden när den utnyttjades innebär det att även den kan dateras till äldre stenålder. Boplatsens västra del är högre belägen än den östra delen där markområdet idag är sankt. Hela boplatsen ligger i ett område som sluttar ned mot öster. Idag utgörs boplatsområdet av åker- och betesmark. I norr gränsar det till ett mindre skogsområde (se bild på rapportens framsida) som utgör äldre jordbruksmark och som är något högre beläget än boplatsområdet. Figur 3. I närområdet till Tuve 76 finns ett flertal fornlämningar i östsluttningen av Skändlaberget. 6

7 Fornlämning Tuve 76 TIDIGARE FYND OCH UNDERSÖKNINGAR Boplatsen Tuve 76 är inte tidigare undersökt. De fynd som gjorts på markytan insamlades av arkeolog Carl Cullberg på 1970-talet. Fynden består av ett varierat flintmaterial av knackstensfragment, retuscherade redskap samt kärnor, avslag och övrig flinta. Redskapen tyder på en datering till stenålder. De närbelägna boplatserna Tuve 73 och 75 innehåller också ett stenåldersmaterial. Uppdragsgivaren uppger att jord dels påförts på de övre delarna av boplatsen Tuve 76, dels att de lägre delarna utnyttjats som grustag. SYFTE Syftet med förundersökningen var att avgränsa boplatsen Tuve 76 åt norr, eftersom två tomter där planerades att avstyckas och bebyggas. Förundersökningen skulle avgöra om de två planerade tomterna berördes av fornlämningen. UNDERSÖKNINGSMETOD Förundersökningen utfördes med hjälp av en grävmaskin och påbörjades i den norra delen av fornlämning Tuve 76 (figur 4), sådan den var känd till sin utbredning vid undersökningstillfället. Huvuddelen av schakten grävdes på fastigheten Tuve 43:3, men enstaka schakt upptogs även på de planerade avstyckningarna på fastigheten Tuve 43:2 ifall fornlämningen skulle fortsätta åt norr. Figur 4. Det första schaktet för att avgränsa fornlämning Tuve 76 drogs på den norra delen av fastigheten Tuve 43:3. Foto mot NO. 7

8 Göteborgs Stadsmuseum NATURVETENSKAPLIGA BESTÄMNINGAR Inga naturvetenskapliga bestämningar har gjorts vid denna avgränsande förundersökning. GRÄVNINGSIAKTTAGELSER Vid denna avgränsande förundersökning av fornlämning Tuve 76 grävdes tre längre schakt på fastigheten Tuve 43:3. Dessa placerades så att de låg i boplatsens norra del, vilken kunde tänkas beröras av byggnation på den angränsande fastigheten Tuve 43:2. Två schakt grävdes på fastigheten Tuve 43:2 för att kontrollera om boplatsen fortsatte in på denna fastighet. (Jämför figurerna 5 och 6) Här nedan beskrivs innehållet i de grävda schakten: S cm Matjord Gul lera 60- Grå lera Enstaka flintor påträffades 0,1 m ned i matjorden (figur 7). Flintorna var osvallade och ej vitpatinerade. I schaktet påträffades en anläggning. Den var cirka 0,5 x 0,2 Figur 5. Schakt grävdes i anslutning till norra delen av boplatsen Tuve 76. 8

9 Fornlämning Tuve 76 Figur 6. Sammanlagt grävdes fem schakt i anslutning till norra delen av fornlämning Tuve 76. Schakten grävdes dels på fastigheten Tuve 43:2, dels på 43:3. Figur 7. Schakt 1. Foto mot öster. 9

10 Göteborgs Stadsmuseum m stor (figur 8). Den innehöll grått grus och en flintskärva i ytan. Den undersöktes endast genom ett tvärsnitt och visade att anläggningen bara var cirka 0,12 m djup. Anläggningens funktion går inte att bestämma. Figur 8. Anläggning 1 i schakt 1. Anläggningen utgjorde en oval mörk fläck. Foto mot NO. S cm Matjord Grus 40- lera Mycket få fynd av flinta i schaktet, inga anläggningar. S cm Matjord Under matjorden framkom lera och morän. Enstaka flintor framkom ytligt i matjorden. S cm Matjord Direkt under matjorden påträffades enstaka slagna flintor samt några förhistoriska keramikskärvor. Inga anläggningar iakttogs (figur 4). 10

11 Fornlämning Tuve 76 Figur 9. I schakt 4 framkom enstaka slagna flintor och några keramikskärvor. På bilden ses arkeolog Andreas Morner Åhman. Foto mot SO. S5 Schakt 5 uppvisade en stor stratigrafisk skillnad mellan den västra och den östra delen (figur 10). I den västra delen fanns endast lera under matjorden (figur 11). I schaktets östra del påträffades slagen flinta varav några utgjorde enkla redskap. Fynden uppträdde på nivån cm under markytan (figur 12). Fynden var av så stor omfattning att den östra delen av detta schakt kan sägas ligga inom fornlämning Tuve 76 (figur 6). Figur 10. Schakt 5 under pågående grävning. Foto mot öster. 11

12 Göteborgs Stadsmuseum Figur 11. Stratigrafi i den västra delen av schakt 5. Foto mot NV. Figur 12. Stratigrafi i den östra delen av schakt 5. Relativt rikligt med slagen flinta framkom mellan 35 och 65 cm under markytan. På bilden ses denna fyndförande nivå från det brungula sandskiktet och nedåt till schaktets botten. Foto mot norr. 12

13 Fornlämning Tuve 76 DATERING OCH TOLKNING På fastigheten Tuve 43:2 (den nordligaste av de två delundersökta fastigheterna) påträffades enstaka slagna flintor vilka utgjordes av några avslag samt några få keramikskärvor. Några av avslagen var spånliknande. Keramikskärvorna kom inte i anslutning till några anläggningar eller kulturlager och de bör tolkas som lösfynd. Kanske har detta varit gammal förhistorisk åkermark så att keramiken kommit ut på åkermarken i samband med gödsling av hushållsavfall. I de tre schakten på fastigheten Tuve 43:3 (den sydligaste av de två delundersökta fastigheterna) var det endast det sydligaste (S5) som innehöll så pass mycket slagen flinta att man kan säga att detta schakt låg inom boplatsen Tuve 76. Flintan var endast förekommande i den östra delen av detta schakt, varför denna del bör sägas utgöra boplatsens yttersta begränsning åt NO (jämför figur 6). Flintfynden på boplatsen (S5) och i anslutning till den (övriga schakt) kan dateras till mesolitikum. Fynd med en sådan datering kan sägas vara flera mikrospånkärnor och ett kärnyxliknande redskap. Boplatsens höjd över havet talar också för en sådan datering. ANTIKVARISK BEDÖMNING Gränsen för fornlämning Tuve 76 kunde fastställas åt norr och nordost (se figur 5 och 6). Det visade sig att fornlämningen inte sträckte sig så långt norrut som den var känd innan förundersökningen. Den planerade byggnationen på fastigheten Tuve 43:2 anses inte beröras av fornlämning Tuve 76 eller dess fornlämningsområde. Någon ytterligare arkeologisk insats anses inte behövas med anledning av den planerade byggnationen. 13

14 Fyndtabell GSMA : Schakt Sakord st gr Material Beskrivning 1 S1 Avslag med retusch 1 17 Flinta 2 S1 Avslag med retusch 1 8 Flinta 3 S1 Övrigt redskap 1 50 Flinta Tillhugget stort avslag 4 S1 Mikrospånkärna C 1 18 Flinta 5 S1 Mikrospånkärna E 1 23 Flinta 6 S1 Avslag Flinta 7 S1 Splitter 5 1 Flinta 8 S1, A1 Avslag 1 1 Flinta 9 S2 Stycke med tillhuggning 1 41 Flinta 10 S2 Övrig kärna 1 27 Flinta 11 S2 Övrig kärna 1 27 Flinta 12 S2 Mikrospånkärna C 1 33 Flinta 13 S2 Mikrospånkärna C 1 21 Flinta Omhuggen handtagskärna? 14 S2 Avslag Flinta 15 S4 Skärva 8 15 Keramik Ljusbrunt gods, spjälkat 16 S4 Avslag Flinta 17 S5 Stycke med tillslagningskant 1 72 Flinta 18 S5 Stycke med retusch 1 9 Flinta 19 S5 Övrigt redskap 1 15 Flinta Kärnyxliknande 20 S5 Plattformskärna F 1 42 Flinta 21 S5 Plattformskärna C 1 12 Flinta 22 S5 Mikrospånkärna C 1 42 Flinta 23 S5 Avslag Flinta