Utredning vid Ängås gård

Transkript

1 Arkeologisk rapport 2010:4 Utredning vid Ängås gård Västra Frölunda Järnbrott 177:1 m.fl. Utredning Göteborgs kommun Ulf Ragnesten

2 ARKEOLOGISK RAPPORT FRÅN GÖTEBORGS STADSMUSEUM ISSN Göteborgs Stadsmuseum 2010 Norra Hamngatan GÖTEBORG REDAKTION Else-Britt Filipsson Mona Lorentzson Ulf Ragnesten OMSLAGETS GRAFISKA FORM Mimmi Andersson TOPOGRAFISKA OCH EKONOMISKA KARTAN Lantmäteriverket. Medgivande KARTOR FRÅN STADSBYGGNADSKONTORETS DATABAS Göteborgs Stadsbyggnadskontor

3 Utredning vid Ängås gård Ulf Ragnesten ARKEOLOGISK RAPPORT FRÅN GÖTEBORGS STADSMUSEUM 2010:4 ISSN

4 INNEHÅLL ADMINISTRATIVA UPPGIFTER...1 TOPOGRAFI OCH FORNLÄMNINGSMILJÖ...1 TIDIGARE FYND OCH UNDERSÖKNINGAR...4 MÅLSÄTTNING...4 UNDERSÖKNINGSMETOD...4 NATURVETENSKAPLIGA BESTÄMNINGAR...5 ÄNGÅS GÅRD...5 GRÄVNINGSIAKTTAGELSER...8 FYNDBESKRIVNING...12 TOLKNING OCH DATERING...13 ANTIKVARISK BEDÖMNING...14 LITTERATUR...14 FYNDTABELL

5 ÄNGÅS GÅRD I VÄSTRA FRÖLUNDA Arkeologisk utredning År 2007 gjordes en arkeologisk utredning vid Ängås gård i Västra Frölunda. Orsaken till utredningen var planerad husbyggnation. Ett område kring gården undersöktes men även kolonistuguområdet och några grässlänter norr och söder om gården. Två tidigare okända fornlämningar påträffades. Det var dels en stenåldersboplats som senare skulle få beteckning Göteborg 365, dels en boplats från äldre järnålder som skulle få beteckning Göteborg 366. Den sistnämnda fornlämningen låg i direkt anslutning till den befintliga bebyggelsen på Ängås gård. ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Länsstyrelsens beslut nr: GSM dnr 1371/ Uppdragsgivare: göteborgs Fastighetskontor Läge: Järnbrott 177:1 m.fl., Västra Frölunda, Göteborgs kommun (fig. 1) Ekonomisk karta: 6B 9d Koordinater i rikets nät: X 6397,5 / Y 1267,7 Grävningsorsak: Husbyggnation Grävningsinstitution: göteborgs Stadsmuseum Tidpunkt för utredningen: t.o.m Undersökt yta: m 2 Antal arkeologtimmar i fält: 80 Antal maskintimmar: 40 Platsledare: Ulf Ragnesten Övriga deltagare i fält: Johannes Nieminen GSMA nr: TOPOGRAFI OCH FORNLÄMNINGSMILJÖ Den arkeologiska utredningen vid Ängås gård i Västra Frölunda omfattade en relativt plan terrängyta. Den lägsta nivån låg i södra delen av utredningsområdet och var ca 3 m över havet. Den högsta nivån låg i norra delen och var ca 14 m över havet. Även kring själva gården Ängås höjde sig terrängen. De befintliga bygg- 1

6 Göteborgs Stadsmuseum Fig. 1. Platsen för den arkeologiska utredningen markerad med cirkel på blå kartan, skala 1:

7 Utredning vid Ängås gård Fig. 2. Utredningsområdet inringat med svart linje på fotokartan. naderna på gården låg på krönet av denna förhöjning. Det fanns knappast några synliga bergshöjder alls inom området. Den separata utredningsytan längst i norr (fig. 2) var en plan grässlätt. Området söder därom utgjorde ett kolonistuguområde. Ytterligare söder därom låg Ängås gård med omgivande äldre åkermark och fruktträdgård. Längst i söder fanns en mindre grässlätt nära Näsetvägen. Sistnämnda väg begränsade utredningsområdet åt öster. Inom området gick Korsåsgatan och gatan som heter Ängåsvallen. Den befintliga bebyggelsen inom utredningsområdet utgjordes förutom av 3

8 Göteborgs Stadsmuseum byggnaderna vid Ängås gård även av en större industribyggnad på områdets norra del. På kolonilotterna fanns även små stugor. Inom området fanns inga kända fornlämningar när utredningen startade. På och längs bergshöjderna i väster och öster fanns flera fornlämningar såsom stenåldersboplatser och stensättningar. TIDIGARE FYND OCH UNDERSÖKNINGAR Några arkeologiska undersökningar hade tidigare inte gjorts inom utredningsområdet. Den närmast belägna undersökningen gjordes år 2001 och 2007 på fornlämning Västra Frölunda 435. Vid undersökningen 2001 kunde det konstateras att fornlämning VF 435 utgjordes av två fyndhorisonter. På ett ställe låg en stenåldersboplats från mellanneolitisk tid. På ett annat ställe låg ett flertal kokgropar från slutet av yngre bronsålder och början av den förromerska järnåldern (Gustavsson 2004). Undersökningen 2007 gjordes på fornlämningens östligaste del. Där hittades endast en härd och ett mindre fyndmaterial. Dessa lämningar har en osäker datering. På 1970-talet gjordes även slutundersökningar av några stenåldersboplatser strax väster om det här aktuella utredningsområdet (VF 209 och 357). De visade sig vara från mesolitisk tid. En stensättning undersöktes år 1965 på berget nordväst om utredningsområdet (VF 39). Graven daterades till övergången mellan bronsoch järnålder. MÅLSÄTTNING Syftet med den arkeologiska utredningen var att fastställa om det fanns okända fornlämningar inom området. Med avseende på vilka fornlämningar som fanns i närmiljön kunde man förvänta sig att påträffa stenåldersboplatser och lämningar från brons- och järnålder. Den relativt ringa höjden över havet gjorde att man knappast förväntade sig att finna de allra äldsta boplatshorisonterna (mesolitikum) eftersom området vid den tiden låg under havets yta. UNDERSÖKNINGSMETOD Det första som gjordes vid den arkeologiska utredningen var en fältinventering. Eftersom det mesta av marken var förändrat genom bebyggelse, vägdragningar, markplaneringar och dikesgrävningar fanns det endast få ytor där en inventering var meningsfull. Det var främst kring Ängås gård som marken var någorlunda intakt från äldre tid. Studier av äldre kartmaterial var en del av utredningen. Den största insatsen vid 4

9 Utredning vid Ängås gård utredningen gjordes genom fältundersökningar med hjälp av en mindre grävmaskin. Med denna upptogs schakt på alla ytor där det gick att komma åt, så även i kolonistuguområdet även om det var svåråtkomligt. NATURVETENSKAPLIGA BESTÄMNINGAR Några naturvetenskapliga analyser gjordes inte vid den arkeologiska utredningen. ÄNGÅS GÅRD På och 1600-talet var Ängås en frälsegård och från 1700-talet fram till 1860-talet beboddes den av häradsskrivare. Huvudbyggnaden tillkom troligen cirka 1750 men har byggts om senare. Under 1800-talets första hälft anlades en trädgård. Delar av ekonomibyggnaderna revs Övriga byggnader rustades upp av Frölunda hembygdsförening och Västra Frölunda hemvärnsrusthåll på 1970-talet. Gården omfattar en huvudbyggnad, en ladugård samt mindre bostadshus. Byggnaderna omges av en trädgård och en allé (Lönnroth 2000, s 209). Nedan på fig. 3-8 visas befintliga byggnader på Ängås gård samt deras placering på kartor idag och i äldre tid. Fig. 3. Mangårdsbyggnaden på Ängås gård som den såg ut vid utredningstillfället år Byggnaden sedd framifrån. 5

10 Göteborgs Stadsmuseum Fig. 4. Mangårdsbyggnaden på Ängås gård som den såg ut vid utredningstillfället år Byggnaden sedd snett framifrån. Fig. 5. Mangårdsbyggnaden på Ängås gård som den såg ut vid utredningstillfället år Byggnaden sedd bakifrån på avstånd genom trädgården. 6

11 Utredning vid Ängås gård Fig. 6. Ekonomibyggnaden på Ängås gård som den såg ut vid utredningstillfället år Foto mot väster. Fig. 7. Flygfoto över husen på Ängås gård. I centrum ses mangårdsbyggnaden, norr därom ekonomibyggnaden och söder om mangårdsbyggnaden ses ett mindre bostadshus. De två husen till vänster på bilden är moderna. 7

12 Göteborgs Stadsmuseum Fig. 8. Den äldsta kartan från Ängås gård från På kartan ses två ytterligare ekonomibyggnader på var sin sida om den befintliga i mitten. För övrigt ligger husen på samma plats som idag. GRÄVNINGSIAKTTAGELSER Vid den arkeologiska utredningen grävdes mer än 40 sökschakt för att eventuellt finna fornlämningar som inte tidigare var kända. Schaktens läge på den norra delen av utredningsområdet markeras på fig. 9 och schakten på den södra delen markeras på fig. 10. Nedan sker en sammanställning av innehållet i schakten. Fynden i schakten framgår av den bifogade fyndtabellen. Schakt 1-8 I dessa schakt var lagerföljden genomgående ett cm tjockt matjordslager 8

13 Utredning vid Ängås gård Fig. 9. Karta som markerar sökschakt på utredningsområdets norra del. Skrafferat område markerar en misstänkt fornlämning som inte tidigare varit känd. åtföljt av ett lager lera därunder med varierande tjocklek. Schakt 9 I detta schakt framkom två rännor som föreföll kunna vara väggrännor i ett mindre stolphus. Avståndet var endast 3,5 m mellan rännorna och rännorna var endast ca 0,2 m breda. Enstaka kolfläckar och slagna flintor fanns i anslutning till rännorna. Området kring schakt 9 har skrafferats på fig. 9. Vid den arkeologiska förundersökning som senare kom att utföras kunde det konstateras att rännorna var sentida dräneringar och inte rester efter något förhistoriskt hus (Olsson 2008). 9

14 Göteborgs Stadsmuseum Fig. 10. Karta som markerar sökschakt på utredningsområdets södra del. Skrafferat område markerar misstänkta fornlämningar som inte tidigare varit kända. 10

15 Utredning vid Ängås gård Schakt Lagerföljden var här densamma som i schakt 1-8. Schakt 20 Under ca 0,15 m matjord uppträdde ett ca 0,2 m tjockt sandlager. Därunder kom lera. Schakt 21 Under ca 0,1 m tjock matjord framkom ett 0,25 m tjock lerlager som var påfört. Först på 0,55 m djup uppträdde den naturliga leran. Schakt Under 0,3 m matjord framkom lera och siltig lera. Schakt 26 I detta schakt upptäcktes delar av en ny stenåldersboplats. Under 0,15 m matjord framkom en sandig humus som sträckte sig ned till 0,45 m. Därunder var jordarten sandig silt. Ett större antal flintavslag framkom i nivån 0,35-0,55 m under markytan. Schakt I stort sett samma lagerstruktur som i schakt 22-25, möjligen något sandigare under matjorden. Schakt Dessa två schakt var belägna ca 5 m nordväst om nuvarande ladugårdsbyggnad på Ängås gård. Under matjorden iakttogs här en tät stenläggning som utgjorde en äldre gårdsplan eller möjligen golv i en stallbyggnad. Under stenläggningen fanns ett förhistoriskt kulturlager som var rikt på kol och slagen flinta. I lagret påträffades en härdgrop som var 0,7 m i diameter. I ytan av gropen sågs sex stenar 0,05-0,1 m stora. Anläggningen undersöktes inte vidare. Schakt I dessa schakt fanns endast en sandig morän under humuslagret. Schakt Under 0,5 m matjord framträdde ett ca 0,1 m tjockt kulturlager. Lagret innehöll ett flertal anläggningar såsom en kokgrop och flera stolphål. Några av stolphålen låg i rad och indikerade en husvägg. Fynden av förhistorisk keramik, bränd lera och flinta var relativt rikliga. Schakten låg som närmast endast 6 m sydväst om 11

16 Göteborgs Stadsmuseum mangårdsbyggnaden till Ängås gård. Anläggningarna och fynden tyder på att det här legat en boplats från äldre järnålder. Dess närhet till gården är intressant och framkallar frågor om kontinuitet på platsen. Schakt I dessa schakt påträffades inget av särskilt intresse. Lagerföljden var i huvudsak lera under ett matjordslager av varierande tjocklek. FYNDBESKRIVNING En del fynd påträffades vid utredningen. De insamlades och redovisas i den efterföljande fyndtabellen. Flintavslag i lite större mängd framkom i schakt 9 vid den plats som misstänktes utgöra en mindre förhistorisk huslämning, men som vid senare undersökning kunnat avföras som en sådan. Se skrafferat område i västra kanten av utredningsområdet på fig. 9. De flesta flintavslagen och redskapen framkom i schakt 26 där en stenåldersboplats upptäcktes. Se skrafferat område i västra kanten av utredningsområdet på fig. 10. Förutom avslag utgjorde flintan en plattformskärna, ett avslag med retusch, ett spån och några splitter. Järnåldersboplatsens utbredning har i grova drag skrafferats centralt i utredningsområdet på fig. 10. Fynden var här mer differentierade och utgjordes förutom av en del flintavslag även av bränd lera och keramikskärvor (fig. 11). Fig. 11. Keramikskärvorna som påträffades vid utredningen hade en svart insida (se skärvan till vänster). Utsidan var ljust brun eller orange. 12

17 Utredning vid Ängås gård Vid utredningen insamlades även en del så kallad övrig flinta, enligt beteckning i "Sorteringsschema för flinta" (Andersson m.fl. 1978, s 247). Denna flinta dominerade i de nyss nämnda schakten, det vill säga i schakt 9, 26 och 37. Den övriga flintan var mestadels slagen och ej svallad eller vitpatinerad. Denna kategori av flinta har kasserats. TOLKNING OCH DATERING Den arkeologiska utredningen resulterade i två nya fornlämningar. Det var dels en stenåldersboplats, som skulle komma att få fornlämningsbeteckning Göteborg 365, dels en järnåldersboplats som fick beteckning Göteborg 366. Ytterligare en plats misstänktes vara en förhistorisk huslämning, men den kunde falsifieras vid en efterföljande förundersökning. Stenåldersboplatsen låg 9-11 m över havet. Det innebär att den sannolikt tillhör bronsåldern snarare än stenåldern. Inget talar emot att det skulle kunna vara en bronsåldersboplats. Det påträffades dock ingen keramik på platsen, vilket annars brukar förekomma på bronsålderns boplatser. Järnåldersboplatsen hör sannolikt hemma i den äldre järnåldern. Flintfynden och kokgropen antyder en sådan datering. Keramiken är alltför generell till sitt utseende för att ge någon närmare datering än järnålder. På boplatsen har det stått stolphus att döma av de många stolphål som iakttogs i sökschakten. Även om inte kulturlagret var tjockare än ca 0,1 m antyds ändå att det varit en långvarig vistelse på platsen. En fråga som uppkommer spontant av att järnåldersboplatsen påträffades så nära mangårdsbyggnaden, är om det varit kontinuerlig bebyggelse vid Ängås ända sedan den äldre järnåldern. Denna fråga har inte kunnat besvaras med den arkeologiska utredningen utan det får eventuellt framtida undersökningar visa. Vid utredningen hittades inget som gick att datera till den yngre järnåldern eller till medeltiden. Kartmaterialet från platsen visade sig inte vara särskilt gammalt och därför inte till stor hjälp för en datering eller bedömning av byggnadernas förflyttning under historisk tid. Den äldsta kartan är från början av 1900-talet. Gårdens historia är känd från 1500-talet i skriftliga källor. I slutet av denna rapport visas några ytterligare bilder från utredningsområdet (fig ). 13

18 Göteborgs Stadsmuseum ANTIKVARISK BEDÖMNING Vid utredningen påträffades två nya fornlämningar, Göteborg 365 och 366. Dessa har skydd enligt kulturminneslagen. LITTERATUR Andersson, Stina Västra Frölunda 39, Tynnered. Göteborgs Stadsmuseum Arkeologisk arkivrapport 1965:1. Andersson, Stina Västra Frölunda 209, Ängås Göteborg. Fyndrapporter Göteborgs Stadsmuseum Arkeologisk arkivrapport 1973:4. Andersson, Stina. Västra Frölunda 357, Ängås. Göteborgs Stadsmuseum Arkeologisk arkivrapport 1981:1. Andersson, Stina, Rex-Svensson, Karin & Wigforss, Johan Sorteringsschema för flinta. Fyndrapporter 1978, sid Gustavsson, Anna Forntida aktivitet i Ängås. Arkeologisk rapport från Göteborgs stadsmuseum 2004:59. Lönnroth, Gudrun. (red.) Göteborg. Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Del II. Olsson, Lillemor Arkeologiska förundersökningar vid Ängås gård i Västra Frölunda. Rio kulturkooperativ kulturhistorisk rapport

19 Utredning vid Ängås gård Fig. 12. Gräsplanen på den allra nordligaste delen av utredningsområdet. Foto mot väster. Fig. 13. Kolonistuguområdet i utredningsområdets centrala del. Foto mot sydost. 15

20 Göteborgs Stadsmuseum Fig. 14. Platsen där en sten- eller bronsåldersboplats påträffades vid västra kanten av utredningsområdet. Foto mot väster. Fig. 15. En trädallé som leder söderut från gården Ängås. Foto mot söder. 16

21 Fyndtabell GSMA : Grävningsenhet Sakord st gr Material Beskrivning 01 Schakt 5 Avslag med retusch 1 3 Flinta Svallat 02 Schakt 9 Avslag 5 41 Flinta 03 Schakt 7 Avslag med tillslagningskant 1 10 Flinta 04 Schakt 7 Avslag 1 2 Flinta 05 Schakt 8 Avslag 3 34 Flinta 06 Schakt 24 Avslag 2 30 Flinta 07 Schakt 26 Plattformskärna C 1 51 Flinta 08 Schakt 26 Avslag med retusch 1 13 Flinta 09 Schakt 26 Spån 1 3 Flinta 10 Schakt 26 Avslag Flinta ej vallat 11 Schakt 26 Splitter 6 2 Flinta 12 Schakt 27 Avslag 3 19 Flinta två av dem vitpatinerade 13 Schakt 30 Övrig kärna Flinta 14 Schakt 30 Avslag 3 6 Flinta 15 Schakt 30 Avslag 1 10 Övrigt Kvarts 16 Schakt 36 Skärvor 3 13 Keramik 17 Schakt 36 Bitar 3 6 Lera Bränd lera 18 Schakt 36 Avslag 4 38 Flinta 19 Schakt 37 Örig kärna 1 32 Flinta svallad. Liknar en handtagskärna 20 Schakt 37 Bit 1 5 Pimpsten ej bearbetad 21 Schakt 37 Avslag 2 24 Flinta