Tomma ledningsschakt i Stenkvista

Transkript

1 Tomma ledningsschakt i Stenkvista Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning Våmtorp 1:7, Stenkvista sn, Eskilstuna kommun, Södermanlands län SAU rapport 2012:10 Anneli Sundkvist

2 SAU rapporter 2012:10 ISSN SAU 2012 UTGIVNING OCH DISTRIBUTION Societas Archaeologica Upsaliensis Thunbergsvägen 5B, Uppsala TEKNISKA OCH ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Länsstyrelsens dnr och datum för tillstånd: Dnr , SAU:s projektbeteckning: Stenkvista 4099 Uppdragsgivare: Eskilstuna energi och miljö AB Belägenhet LANDSKAP Södermanland LÄN Södermanland KOMMUN Eskilstuna SOCKEN Stenkvista FASTIGHET Våmtorp 1:7 RAÄ - KOORDINATER X Y m ö h Undersökningen TYP AV UNDERSÖKNING: Förundersökning UTFÖRANDETID I FÄLT: MASKINTID: 8 h UNDERSÖKT YTA: 482,5 m 2 KOORDINATSYSTEM: SWEREF 99 TM HÖJDSYSTEM: RH 2000 INMÄTNINGSSYSTEM: RTK-GPS Personal: Anneli Sundkvist (projektledare), Elisabet Pettersson Fynd förvaras: Inga fynd har tillvaratagits Arkivmaterial: ATA OMSLAGSBILD: Elisabet Pettersson gräver sökschakt i anslutning till Stenkvista 107:1. Foto av Anneli Sundkvist. ALLMÄNT KARTMATERIAL: Lantmäteriet Medgivande MS2007/04080 DIGITALA PLANER: Michel Guinard LEKTÖR: Åsa M Larsson TRYCK: Societas Archaeologica Upsaliensis 2

3 Innehåll Sammanfattning 4 Inledning 5 Undersökningen 5 Antikvarisk bakgrund 5 Topografi, fornlämningsmiljö och tidigare undersökningar 5 Undersökningen 5 Metod och genomförande 6 Undersökningsresultat 7 Utvärdering 9 Referenser 9 Bilagor 10 Bilaga 1: Schaktlista 10 3

4 Sammanfattning Societas Archaeologica Upsaliensis utförde en förundersökning i form av schaktningsövervakning på sträckan Eskilstuna Hälleberga, Eskilstuna kommun, Södermanlands län. Anledningen till förundersökningen var att ledningar skulle läggas ner i mark i närhet till de kända fornlämningarna Stenkvista 98:1, 99:1, 103:1 och 107:1, samtliga registrerade som boplatser. Vid undersökningen framkom inga tecken på förhistorisk verksamhet. De nämnda boplatsernas begränsningar bör ligga utanför den sträcka som berördes av de aktuella markingreppen. Figur 1. Utdrag ur Terrängkartan med undersökningsområdet markerat. Lantmäteriverket Gävle. Medgivande MS2007/ Skala 1:

5 Inledning Undersökningen Med anledning av att ledningsdragningen mellan Eskilstuna och Hälleberga, Södermanland kom att beröra fornlämningsområdena för boplatserna Stenkvista 98:1, 99:1, 103:1 och 107:1 har Societas Archaeologica Upsaliensis efter beslut av länsstyrelsen i Södermanlands län utfört en förundersökning i form av schaktövervakning. Då kedjegrävning används vid insatsen beslutade SAU i samråd med beställaren Eskilstuna Energi och Miljö AB att den arkeologiska insatsen skulle ske före ledningsnedläggningen. Undersökningen utfördes 29 augusti Projektledare var Anneli Sundkvist och arkeolog Elisabet Pettersson. Larvburen grävmaskin tillhandahölls av beställaren. Antikvarisk bakgrund Topografi, fornlämningsmiljö och tidigare undersökningar Undersökningsområdet (UO) var beläget längst med Malmköpingsvägen (fig 2). Höjden över havet varierade mellan ca 40 och 50 m inom UO. Samtliga berörda fornlämningar, Stenkvista 98:1, 99:1, 103:1 och 107:1 (fig 2), framkom vid en utredning utförd av Södermanlands museum år 2001 (Norberg 2001). Anledningen till utredningen var omdragningen av väg 53. Vid utredningen påträffades i flera schakt indikationer på förhistoriska boplatser, t ex stolphål. Undersökningen Syfte Det 2011 aktuella undersökningsområdet var generellt sett beläget väster om det gamla utredningsområdet. Vid utredningen hade fornlämningarna inte avgränsats i öst västlig riktning. Av denna anledning beslutade länsstyrelsen i Södermanlands län om förundersökning i form av schaktningsövervakningen. Syftet med denna var att utröna om fortsättning på fornlämningarna Stenkvista 98:1, 99:1. 103:1 och 107:1 fanns inom UO, och att i de fall dessa lämningar var av mindre komplicerad karaktär undersöka och ta bort dem. 5

6 Figur 2. Fornlämningarna i området inlagda på Fastighetskartan. Utöver de som föranledde förundersökningen finns följande på kartan: hägnad (39:1), gruvhål (43:1), historiska bebyggelselämningar av olika karaktär (40:1, 52:1, 102:1 och 157), fyndplats (100:1), boplats (106:1) och gränsmärke (166, 169 och 171). Lantmäteriverket Gävle. Medgivande MS2007/ Metod och genomförande Enligt uppgift från beställaren skulle matjorden röras om på 4 m bredd. Således grävdes förundersökningsschakten med tre skopbredder av 1,6 m. Detta var dock inte möjligt inom hela UO, då en telekabel löpte parallellt med UO och även korsade det. Schaktningen inleddes i anslutning till det impediment varpå Stenkvista 99:1 är beläget (FUO 1; fig 3). Första schaktet drogs i en sluttning upp för att fånga söderläget (fig 3). Därefter fortsatte schaktningen upp på höjdryggen. Sammanlagt undersöktes 248,7 m 2 i anslutning till Stenkvista 98:1 och 99:1. Därefter flyttades 6

7 maskinen ca 250 m norrut och schaktningen fortsatte i anslutning till Stenkvista 103:1 (FUO 2). Här grävdes 134,6 m 2. Maskinen flyttades så en sista gång för att schakta i anslutning till Stenkvista 107:1 (FUO 3) där 99,1 m 2 förundersökningsschakt upptogs (fig 3). Sammanlagt öppnades åtta schakt med en total area av 482,5 m 2 (fig 4). Figur 3. Utsikt över den fina sydsluttningen där schaktningen inleddes. Foto från norr av Anneli Sundkvist, SAU. Undersökningsresultat Markförhållandena vid de två sydligare delområdena var likvärdiga. Marken bestod av lera och var ibland vattensjuk. Stora delar av FUO 2 (103:1) löpte parallellt med och mycket nära bäcken. På FUO 3 (107:1) i norr var inslaget av sand och silt betydande. Inom schakt 228, FUO 1 framkom en anläggning av förhistorisk karaktär. Fyllningen innehöll kol och bränd lera. Anläggningen var belägen i schakt 228. Telekabeln gjorde att schaktet inte kunde grävas i full bredd österut, men inga andra indikationer på mänsklig verksamhet fanns i schaktet. Delar av FUO 1 var mycket vattensjukt. Flera diken påträffades också inom området. Inom FUO 2 var samtliga schakt tomma. Området stryker här nära bäcken som under förhistorien har gått än högre. Delar av FUO 2 har sannolikt varit strandlinje under förhistorisk tid. Inte heller i FUO 3 framkom några tecken på förhistorisk aktivitet i schakten (fig 5). 7

8 Figur 4. Schaktplan över den arkeologiska insatsen vid Stenkvista mot bakgrund av Fastighetskartan. Lantmäterieverket Gävle. Medgivande MS2007/

9 Figur 5. Elisabet Pettersson under schaktningsarbete. På fotot syns den sandiga undergrunden inom förundersökningsområde 3 tydligt. Foto av Anneli Sundkvist, SAU. Utvärdering De tomma schakten visar att utbredningen för boplatsområdena Stenkvista 98:1, 99:1, 103:1 och 107:1 inte sträcker sig till utredningsområdet. Sannolikt står denna att finna i området mellan de ursprungliga utredningsschakten och 2011 års förundersökning. Den enda anläggningen i schakt 228 indikerar att vi här kan befinna oss strax utanför boplatsens utkantsområde. Referenser Norberg, L., Särskild utredning. Väg 53 infart Eskilstuna. Stenkvista och Klosters socknar, Eskilstuna kommun, Södermanlands län. Arkeologiska meddelanden 2001:05. Sörmlands museum. Nyköping. 9

10 Bilagor Bilaga 1: Schaktlista Schakt nr Delområde Längd (m) Bredd (m) Area (m²) Djup (m) Matjord (m) Underlag Notering ,5 4,4 85,5 0,47 0,4 Grågul-gråblå lera Matjord: mörk gråbrun lera. Två diken ,7 3,2 44,6 0,35 0,25-0,30 Gulbrun lera Markfast sten ,9 6,7 93,8 0,4 0,3 Mörk grågrön lera Anläggning, 0.25 x 0,30 m. 0,20 m djup ,2 3,8 24,8 0,25 0,2 Gulbrun lera Markfast sten ,1 4,5 44,4 0,4 0,35 Gulbrun lera Markfast sten ,8 4,7 43 0,37 0,3 S delen: Gulbrun lera. I övrigt gråbrun lera ,1 4,1 47,2 0,35-0,40 0,25 Gråbrun lera Markfast sten ,5 2,7 99,1 0,35-0,50 0,30-0,35 N delen: Gulbrun sand. Centralt: gråblå lera. I övrigt gulbrun lera. Ett dike. Enstaka sten < 0,50 m.

11

12