Aktiviteter vid impediment

Transkript

1 Aktiviteter vid impediment Boplatslämningar i åkermark. Arkeologisk utredning inför byggnation av industri- och kontorslokaler. Källstalöt 1:3, Torshälla socken, Eskilstuna kommun, Södermanlands län SAU rapport 2011:14 Anneli Sundkvist

2 SAU rapporter 2011:14 ISSN SAU 2011 UTGIVNING OCH DISTRIBUTION Societas Archaeologica Upsaliensis Thunbergsvägen 5B, Uppsala TEKNISKA OCH ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Länsstyrelsens dnr och datum för tillstånd: , SAU:s projektbeteckning: 1122 Uppdragsgivare: Volvo Real Estate Group Belägenhet LANDSKAP Södermanland LÄN Södermanland KOMMUN Eskilstuna SOCKEN Torshälla FASTIGHET Källstalöt 1:3 RAÄ - KOORDINATER X Y m ö h Undersökningen TYP AV UNDERSÖKNING: Särskild utredning UTFÖRANDETID I FÄLT: 16 h MASKINTID: 24 h UNDERSÖKT YTA: 1447 m2 KOORDINATSYSTEM: SWEREF 99 TN HÖJDSYSTEM: RH200 INMÄTNINGSSYSTEM: RTK-GPS Personal: Anneli Sundkvist (projektledare) & Michel Guinard Fynd förvaras: SAU i väntan på fyndfördelning Arkivmaterial: Sänds till ATA OMSLAGSBILD: Höstmåne över undersökningsområdet. Foto: Anneli Sundkvist, SAU ALLMÄNT KARTMATERIAL: Lantmäteriet Medgivande MS2007/04080 DIGITALA PLANER: Michel Guinard LEKTÖR: Åsa M Larsson TRYCK: Kopieringshörnan AB 2

3 Innehåll Sammanfattning 4 Inledning 5 Undersökningen 5 Antikvarisk bakgrund 5 Topografi och fornlämningsmiljö 5 Tidigare undersökningar 6 Undersökningen 7 Syfte 7 Metod och genomförande 7 Undersökningsresultat 9 Anläggningar 10 Fynd 15 Utvärdering 16 Referenser 16 Bilagor 17 Bilaga 1: Schaktlista 17 Bilaga 2: Anläggningslista 19 Bilaga 3: Fyndlista 19 3

4 Sammanfattning Societas Archaeologica Upsaliensis har vid en utredning utförd konstaterat förekomst av fast fornlämning inom fastigheten Källstalöt 1:3, Torshälla sn, Eskilstuna kommun, Södermanlands län. Vid sökschaktning inom nämnda fastighet framkom tydliga indikationer på att en förhistorisk boplats finns dold i åkermarken. Fyndet kompletterar väl den tidigare fornlämningsbilden, där flertalet gravar, preliminärt främst daterade till järnålder, varit kända men boplatslämningar från förhistorisk tid helt saknats. Utredningen utfördes på uppdrag av Volvo Real Estate Group och efter beslut av länsstyrelsen i Södermanlands län. Figur 1. Utdrag ur Terrängkartan med undersökningsområdet markerat. Lantmäteriet Gävle. Medgivande MS2007/ Skala 1:

5 Inledning Undersökningen Volvo Real Estate Group planerar bebyggelse inom fastigheten Källstalöt 1:3, Torshälla sn, Eskilstuna kommun av. Länsstyrelsen i Södermanlands län beslutade om arkeologisk utredning. Till undersökare valdes Societas Archaeologica Upsaliensis (SAU). Projektledare och arbetsledare i fält var Anneli Sundkvist, övrig fältpersonal Michel Guinard, som också gjorde den digitala bearbetningen. Byråinventeringen utfördes av Ann Lindkvist. Antikvarisk bakgrund Topografi och fornlämningsmiljö Undersökningsområdet (UO) var beläget nästan helt i åkermark ca 18 meter över havsnivån (fig 2). Underlaget bestod uteslutande av lera. I områdets södra del blev marken påfallande våtare. Man kan ana att utdikning skett här tämligen sent, något som styrks av att Hagbysjön finns omnämnd på en karta över sämjedelning från 1840 (Lantmäteriakt:04-TOJ-69). Markanvändningen efter utdikningen är genomgående åker och ängsmark. Närområdet utmärktes av flertalet kända gravar och gravfält (fig 2). Dock fanns före undersökningen inga boplatslämningar registrerade. Flera av de tidigare kända fornlämningarna i närområdet, Torshälla 41:1-2 och 130:1-3, är belägna på den högre impedimentsmarken nordväst om UO. Gravfältet Torshälla 41:1-2 består av sex stensättningar (fyra runda, en rektangulär och en oval). Fornlämningen är skuren av en väg och ligger i direkt anslutning till UO. Lite längre i nordväst finns ytterligare tre gravar, två högar (Torshälla 130:1-2) och en stensättning (Torshälla 130:3). En älvkvarnsförekomst (Torshälla 82:1) är belägen på andra sidan Folkestavägen, direkt öster om UO. I samma skogsparti finner vi tre stensättningar, Torshälla 80:1-2 och Torhsälla 115:1. Sydöst om dessa ligger gravfältet Torshälla 79:1 som består av elva identifierade gravar (tio runda stensättningar, en hög). Sannolikt har detta gravfält ursprungligen hängt ihop med Torshälla 78:1, som ligger på andra sidan en mindre väg direkt söder om fornlämning 79:1. Torshälla 78:1 består av 12 runda stensättningar. Längre söderut på samma impediment finns ytterligare en stensättning, Torshälla 87:1. Längre väster om nämnda skogsparti finns fler gravar, Torshälla 83:1-5, samtliga runda stensättningar. På andra sidan Folkestavägen ligger ytterligare en stensättning: Torshälla 82:2. 5

6 Fig 2. De kända fornlämningarna i närområdet inprickade på fastighetskartan. Samtliga ligger i Torshälla sn. Undersökningsområdet är markerat som en blå polygon. Öster om Bolindervägen finns Torshälla 46:1, en milstolpe placerad i korsningen med Folkestavägen. På denna sida vägen finns flera fornlämningar som inte tillhör UOs absoluta närområde och därför endast nämns kort: gravar omfattar Torshälla 76:1 (rest sten) och 76:2 (stensättning) samt gravfältet Torshälla 89. Alla dessa är undersökta (se nedan), vilket även gäller den historiska husgrunden Torshälla 77:1. Vid sidan av de fasta fornlämningarna förekommer även några övriga kulturhistoriska lämningar: Torshälla 84:1 (stensättningsliknande lämning), 90:1 (industrilämningar, i detta fall tegelugn), 114:1 (husgrunder), Tidigare undersökningar Platserna för de tidigare undersökningarna i området är inte belägna så att de angränsar till UO (jfr fig 2). De har därför inte detaljstuderats utan refereras endast kort här: År 1967 undersöktes den resta stenen Torshälla 76:1 av Riksantikvarieämbetet. I samband med undersökningen påträffades den 6

7 intilliggande stensättningen fornlämning 76:2. Båda konstaterades vara brandgravar och 14 C-daterades till äldre järnålder, vilket stämmer väl med den yttre konstruktionen. Rapporten har aldrig tryckts utan förvaras endast på ATA (ATA 6428/67). Även en husgrund från historisk tid, Torshälla 77:1, har undersökts 1975 i samband med gravgruppen Torshälla 89:1 (ATA 5087/75) som bestod av tre högar, enligt FMIS daterade till vikingatid. Gravarnas verkliga läge är inte helt klart. By/gårdstomten Torshälla 113:1 undersöktes 1999 av Sörmlands museum (Hermelin 2000). Undersökningen Syfte Undersökningens syfte var att klargöra om fast fornlämning fanns inom UO. Metod och genomförande Fältarbetet utfördes oktober Arbetet bestod av sökschaktning och inventering av de två impediment som låg inom undersökningsområdet. Sökschaktningen utfördes med larvburen grävmaskin med planskopa och rototilt (fig 3; bilaga 1). Majoriteten av schakten lades i öst västlig riktning. Bredden av drygt en skopbredd (ca 2 m) och längden två maskinlängder (ca 15 m). Vid behov gjordes utvidgningar. Sammanlagt upptogs 52 schakt om sammanlagt 1447 m 2 (fig 4). Tätast lades schakten i området runt de två impedimenten. Schakten klassificerades efter indikationsgrad enligt följande: Fig 3. Michel Guinard sökschaktar. Foto: Anneli Sundkvist, SAU. 7

8 0 = inga indikationer efter mänsklig aktivitet 1 = spridda eller diffusa indikationer, t ex enstaka stänk av bränd lera eller enstaka skärviga stenar 2 = mer koncentrerade eller tydliga indikationer, t ex koncentrationer av bränd lera eller skärvig sten, fynd av tydlig förhistorisk karaktär. Kulturlager utan tydliga fynd. 3 = tydliga indikationer, t ex anläggningar eller fyndförande kulturlager (fig 5). Figur 4. Översiktsplan: undersökningsområdet med samtliga schakt. Schakt med indikationsgrad 3 = röda, indikationsgrad 1-2 = blå. 8

9 Undersökningsresultat De två impedimenten befanns till stor del vara täckta med uppkastad sten (fig 6). Intrycket var att röjningen skett i relativt modern tid. Vid fortsatta undersökningar är det möjligt att lyfta undan sten med maskin för att frilägga ytor på det större (det östra) av de två impedimenten. I utredningsstadiet bedömdes detta inte vara nödvändigt. Figur 5. Schakt nr 259 med anläggningarna markerade. 9

10 Figur 6. Röjsten längs norra kanten på det större impedimentet. Foto: Anneli Sundkvist, SAU. Anläggningar Totalt framkom ett tjugotal anläggningar (fig 7a-d; bilaga 2). Två av dessa undersöktes med profilsnitt och befanns vara stolphål (fig 8). Av de övriga tolkades alla med två undantag som stolphål eller gropar utifrån utseende i plan. En anläggning, A484, var en tydlig härd. Från denna togs ett kolprov. A288, som var belägen i undersökningsområdets västra kant, var i plan en bananformad mörkfärgning med inslag av kol, bränd lera och skärvig sten i toppen. Samtliga anläggningar tolkades som varande av boplatskaraktär. 10

11 Fig 7a. Utsnitt ur schaktplanen med anläggningsförande schakt 283, 259, 245 och

12 Fig 7b. Utsnitt ur schaktplanen med anläggningsförande schakt 233, 326 och 343. I schakt 241 och 376 hittades bränd lera. 12

13 Fig 7c. Utsnitt ur schaktplanen med anläggningsförande schakt 479 och 456. I dessa hittades även obrända ben av häst. Begränsningen för hästbenskoncentrationen (F460) har mätts in som en anläggning A

14 Fig 7d. Utsnitt ur schaktplanen med anläggningsförande schakt

15 Fig 8. A237 ett snittat stolphål. Foto: Anneli Sundkvist, SAU. Fynd I flera schakt iakttogs fragment av bränd lera. Dessa lämnades på plats. Även obrända ben förekom. Av dessa tillvaratogs två koncentrationer för osteologisk bedömning, som utfördes av Emma Sjöling SAU. Den ena (F460) bestod av vänster underkäke med två tänder (varav en M3) av en juvenil häst (Equus caballus). Även det andra benet (F483) var häst, i detta fall ett strålben (radius, proximal lateralt fragment dexter) (bilaga 3). 15

16 Utvärdering Resultaten från undersökningen visar att ytan för den planerade exploateringen sannolikt innehåller lämningarna av en förhistorisk boplats. Denna är koncentrerad direkt söder och väster om det större av de två impedimenten. Dock finns spridda spår av förhistorisk verksamhet i flera schakt mellan impedimentet och Folkestavägen, varför fornlämningen inte kan sägas vara avgränsad till det mest intensiva området. Referenser Hermelin, O Skinnlösa bytomt, Torshälla sn. Arkeologisk förundersökning. Arkeologiska meddelanden. Sörmlands museum. Rapport 2000:17

17 Bilagor Bilaga 1: Schaktlista Nr Ind.grad Djup Anläggningar/Fynd Kommentar , , ,25 Stenigt. Del av gammalt impediment? , , , , , ,40 A237 Snittat. Diam: 0,20, djup: 0,18, stenskott ,40 Bränd lera ,35 A ,35 A268, 277, ,35 A288, 298 Bränd lera i schaktet , ,30 Påtagligt våtare mark , , ,35 A330, ,35 A358, ,35 Bränd lera i schaktet , ,35 F400 (obränt ben) Bränd lera i schaktet ,35 Blött. Kant av gammal våtmark? 17

18 Nr Ind.grad Djup Anläggningar/Fynd Kommentar ,25 Inslag av åsmaterial. Gammalt impediment , , , , , , , ,30 Åsmaterial med inblandning av mörkfärgad lera i hela schaktet. Inga spår av kol, sot eller annan kulturpåverkan , , , ,35 F460 (obränt ben) Hästkäke. Benens begränsning inmätt som A ,35 A461, 467, 473, F483 (obränt ben) Strålben av häst ,35 A , , , , , , , , ,35

19 Nr Ind.grad Djup Anläggningar/Fynd Kommentar , , , , ,30 Bilaga 2: Anläggningslista Nr Tolkning Längd Bredd Kommentar (m) (m) A237 Stolphål 0,20 0,20 Undersökt. Djup 0,20 m, jfr fig 8. A253 Stolphål/grop 0,45 0,35 Ej undersökt.. A268 Grop 1,75 0,75 Belägen I schaktkanten, men av formen att döma är större delen av anläggningen frilagd. Ej undersökt. A277 Stolphål/grop 0,25 0,35 Ej undersökt.. A288 Ränna/grop 3,50 0,80 Kol, sot, skärvig sten och brand lera I ytan. Ej undersökt. A298 Stolphål/grop 0,40 0,45 Ej undersökt. A302 Stolphål 0,15 0,10 Undersökt. Djup 0,15 m. A330 Stolphål/grop 0,60 0,55 Ej undersökt. A337 Stolphål/grop 0,45 0,35 Ej undersökt. A358 Stolphål/grop 0,30 0,30 Ej undersökt. A365 Stolphål/grop 0,50 0,30 Ej undersökt. Belägen i schaktkanten. Formen är sannolikt rund. A461 Stolphål/grop 0,65 0,50 Ej undersökt. A467 Stolphål/grop 0,60 0,35 Ej undersökt. A473 Stolphål/grop 0,40 0,35 Ej undersökt. A484 Härd 1,10 0,90 Ej undersökt. Kolprov taget. Förvaras på SAU. A543 Begränsning - - Utbredningen för F460 inmätt som anläggning. Bilaga 3: Fyndlista Nr Material Typ Vikt Kommentar (g) F400 Obränt 2,2 Ej bestämningsbart. ben F460 Obränt ben Häst 114,4 Underkäke, vänster. Inklusive Molar 3 (bakersta kindtanden). Ung individ (juvenil). F463 Obränt ben Häst 46,0 Strålben, höger (Radius, proximal lateralt fragment dexter) 19

20

21 21

22