ÄLDRE VÄG VID HÄLLA GAMLA TOMT

Transkript

1 ÄLDRE VÄG VID HÄLLA GAMLA TOMT ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING, BADELUNDA SOCKEN (RAÄ 179), VÄSTERÅS KOMMUN, VÄSTMANLAND ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING RAPPORTER FRÅN ARKEOLOGIKONSULT 2009:2346 BJÖRN HJULSTRÖM

2 KARTOR UR ALLMÄNT KARTMATERIAL: Lantmäteriet Gävle Medgivande I 2009/0555.

3 ÄLDRE VÄG VID HÄLLA GAMLA TOMT Arkeologisk förundersökning, Badelunda socken (Raä 179), Västerås kommun, Västmanland Björn Hjulström Arkeologisk förundersökning Rapporter från Arkeologikonsult 2009:2346 ARKEOLOGIKONSULT Optimusvägen 12 B Upplands Väsby Tel Fax

4 Sammanfattning Arkeologikonsult har utfört en förundersökning i Västerås kommun strax norr om Hälla by gamla tomt. Förundersökningsområdet sträcker sig i öst-västlig riktning utmed bytomten. På de historiska kartorna (den äldsta från 1652) utgör undersökningsområdet (UO) gränsen mellan bytomten och åker/betesmark. På de yngre kartorna ( ) är en väg markerad i öst-västlig riktning genom hela UO. Idag är vägbanken väl synlig på platsen och övergår i en allé öster om UO. Den kraftiga vägbanken och ett dike utmed vägen har förstört eventuella äldre lämningar i UO. När vägen undersöktes visade det sig att den till största delen har tillkommit under sen tid. Den översta horisonten tillkom troligen under 1900-tal. Äldre faser kunde iakttas och genom fynd dateras till cirka 1800-tal. En äldre fas av vägen samt en anslutande mindre väg påträffades också. I dessa lager fanns inga daterande fynd eller material för C14-datering men stratigrafiskt och genom kartöverlägg kan de dateras till 1700-tal och möjligen äldre. 4

5 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Inledning... 6 Bakgrund och topografi... 6 Metod och resultat... 9 Referenser: Tekniska och administrativa uppgifter: Norberg ( ( Fagersta Skinnskatteberg ( Sala( Surahammar ( Hallstahammar ( Köping ( Kungsör ( Arboga ( Västerås ( ( Hälla gamla tomt 5

6 Inledning Arkeologikonsult har utfört en arkeologisk förundersökning enligt länsstyrelsens beslut (dnr ) invid Hälla by gamla tomt. Uppdraget föranleddes av att man ska anlägga en ny mindre väg till ett garage tillhörande fastigheten Signalisten 18 norr om Hälla by gamla tomt. Syftet med den Arkeologiska förundersökningen var att söka spår av bytomten och avgränsa fornlämningen inom exploateringsområdet. Om enstaka anläggningar påträffades skulle dessa undersökas. Bakgrund och topografi I samband med att Signalisten 18 ska hyras ut till Hjälpmedelsentrum på Landstinget Västmanland kommer ägaren Kilenkrysset AB att bygga en till en väg till ett garage. Mark som därmed ska tillföras Signalisten 18 ligger på Fastigheten Västerås 3:45. Den sträcka som ska överföras från fastighet Västerås 3:45 är cirka 100 meter lång och 7 meter bred. Det är endast den västra delen som kommer att beröras av den nya vägen. Hälla gamla tomt (Raä 179) är belägen i en mycket fornlämningsrik bygd med lämningar från framförallt järnålder men även från tidigare perioder. Såväl gravar och boplatser från äldre och yngre järnålder har undersökts i utkanten av Västerås, framförallt i området kring Bjurhovda och Brandthovda. I samband med utbyggnaden av E18 undersöktes även lokaler närmare Hälla. Öster om Hälla gamla tomt finns ett mycket fornlämningsrikt område kring Irsta. Hälla by ligger endast 100 meter öster om Badelunda åsen. På åsen ligger främst gravar i närheten till bytomten (se figur 2). Raä 578 och Raä 771 är gravfält med fyra respektive fem stensättningar. Raä 772 är registrerat som gravar borttagna i samband med grustäkt och kan möjligen utgöra ett större gravfält tillsammans med Raä 578. Raä 765 sydväst om bytomten är en skadad hög. Figur 1. Utredningsområdet på Terrängkartan. Skala 1:

7 Raä 771 ( Raä 578:1-4 ( ( ( Raä 772 ( Raä 179 ( Raä 765 " Utredningsområde Fornlämning Figur 2. Utredningsområdet samt fornlämningar markerade på Fastighetskartan. Skala 1: N Â Figur 3. Utsnitt från den rektifierade geometriska kartan från år Utredningsområdet är markerat. Man kan ana att det varit en naturlig väg in mot byn utmed gränsen mellan åkern och byn vid undersökningsområdet. Skala 1:

8 Gränsen för bytomten är inlagd i FMIS efter laga skiftes kartan från , då två gårdar fanns. Även på häradskartan och på den äldre ekonomiska kartan (ca 1950) finns det två enheter på bytomten. På de äldre kartorna finns tre gårdar (Storskifteskartan 1761, Geometrisk avmätning 1652). På samtliga kartor är det en naturlig färdväg i öst-västlig riktning utmed undersökningsområdet mellan byn och åkermarken. Från 1761 och framåt är vägen även utmärkt på kartorna. De rektifierade historiska kartorna och förundersökningsområdet visas i figur 3 och 4. Vägen förlängs österut mot den östra gården under 1800-talet. Den sträckan är idag en allé och kantas av almar på båda sidor av vägen (se foto på framsidan). I FMIS nämns att ett flertal mer eller mindre sönderschaktade husgrunder finns att se på bytomten. Dessutom nämns fyra kyrkringarstenar som står utmed vägen. N Â Figur 4. Utsnitt ur rektifierad Storskifteskarta från år Utredningsområdet är markerat. Vägen i öst-västlig riktning inom UO är utmärkt. Väster om den västra gården syns en väg i syd-sydostlig riktning som även iakttogs i terrängen samt vid schaktningen. Skala 1:

9 Metod och resultat Större delen av UO upptogs av en vägbank i öst-västlig riktning. Norr om denna låg ett dike och möjligheterna att påträffa lämningar som är äldre än vägen och diket bedömdes som mycket små eftersom de troligen har blivit förstörda av vägen och diket. Undersökningsområdet med schakt och inkarterade lämningar visas i figur 5. Schakten, vägarna och kyrkringarstenarna mättes in med RTK- GPS. Gräset var högt och löv täckte stora delar av marken vilket försvårade inventeringen. Husgrunderna mättes inte in då dessa låg utanför undersökningsområdet och inte kunde inventeras på bästa sätt. Spår av vägar och kyrkringarstenarna karterades. De kraftigare vägbankerna tillhör troligen en sen fas. Schakt 2 placerades på en plats där en möjlig äldre vägbank syntes söder om den större vägbanken. Vid kartöverläggen syntes spår efter denna väg väster om den västra gården. Riktningen var dock något annorlunda men den kan ha svängt av i en något sydligare riktning där spåren efter vägen upphörde. Schakt 1 öppnades i nordost där den mest ostörda ytan fanns. I schaktet påträffades tegel, glas och porslin i det översta lagret. Fynden bedömdes som sentida. Inga anläggningar eller äldre kulturlager påträffades. ± Schakt 2 Schakt Vägbank Äldre vägbank Dike schakt 5 Ringarstenar Meter 0 12, Figur 5. På kartan visas de inkarterade vägarna, schakten och kyrkringarstenarna. Figur 6. Sektion av vägen (schakt 2) dokumenterad från öst. Lager 1: Grå grusig sand. Lager 2: Brun grusig sand. Lager 3: Grå sand. Lager 4: Brun grusig sand (fynd av hästsko). Lager 5: Gulbrun siltig sand. Stenar i framförallt södra delen närmast lager 7. Lager 6: Mörkbrun sand. Lager 7: Brunsvart något humös grusig sand med enstaka stenar. 9

10 Schakt 2 lades tvärs över vägbanken. En förhöjning söder om vägen antogs kunna utgöra en äldre väg. I figur 6 visas sektionen av vägen. Lager 1, 2 och 3 består av sandig grus som påförts vägen vid olika tillfällen, alternativt från olika lass. Även lager 4 bestod av sandig grus. I lager 4 påträffades fragment av en hästsko som inte är av medeltida typ. En närmare datering än till tal var inte möjlig. Lager 4 daterar alla övre lager till relativt modern tid. Även lager 5 är ett påfört lager tillhörande vägbanken bestående av gulbrun siltig sand. Inga fynd eller daterbart kol fanns i lager 5. Lager 6 är en mörk horisont vilken kan vara den äldre markytan. Det finns inget som tyder på att det skulle vara en äldre horisont av vägen. Lager 7 överensstämmer med den väg som har en lite sydligare riktning. Lager 7 överlagras av lager 5 men de kan ändå vara mer eller mindre samtida eftersom de ligger på ungefär samma nivå. Lager 5 skulle då vara en vägbank som tillhör 1700-talet och tidigare. Lager 1-4 visar ingen hänsyn alls till den äldre vägbanken. Sammanfattningsvis tolkas de äldsta vägbankarna som 1700-tal och äldre. Troligen är det rester av vägarna som syns på 1761 års storskiftes karta. När vägen förstärks med lager 4 används inte längre vägen mot söder. Denna väg finns inte heller med på 1950-tals ekonomiska kartan. Någon närmare datering av lager 1-3 är inte möjlig men vägen har troligen förstärkts i omgångar under andra halvan av 1800-talet och första halvan av 1900-talet. Referenser: Historiska lantmäteriakter: LMS T4-11: t1:54-55 Hälla 1-3, Geometrisk uppmätning, 1652 LMS T4-11:3 Hälla 1-3, Storskifte, 1761 Tekniska och administrativa uppgifter: Länsstyrelsens dnr: Arkeologikonsults projektnummer: 2009:2346 Uppdragsgivare: Västerås stad Fastighet: Västerås 3:45 Socken: Badelunda Kommun: Västerås Landskap: Västmanland Län: Västmanland Typ av undersökning: Arkeologisk förundersökning Utförandetid: 27 oktober 2009 Fältarbetstid: 1 Projektledare/personal/rapport: Björn Hjulström Kartor: Björn Hjulström Layout: Björn Hjulström Dokumentationsmaterial: Förvaras på Arkeologikonsult Fynd: Inga fynd har tillvaratagits 10

11 Arkeologikonsult Optimusvägen 12 B Upplands Väsby Tel Fax

12 RAPPORTER FRÅN ARKEOLOGIKONSULT 2009:2346