Arkeologisk rapport 2012:3. Utkant av en boplats. Björlanda 348:2 Hovgården 1:10 Boplats Förundersökning 2011 Göteborgs kommun.

Transkript

1 Arkeologisk rapport 2012:3 Utkant av en boplats Björlanda 348:2 Hovgården 1:10 Boplats Förundersökning 2011 Göteborgs kommun Ulf Ragnesten

2 ARKEOLOGISK RAPPORT FRÅN GÖTEBORGS STADSMUSEUM ISSN Göteborgs Stadsmuseum 2012 Norra Hamngatan GÖTEBORG REDAKTION Else-Britt Filipsson Ulf Ragnesten OMSLAGETS GRAFISKA FORM Mimmi Andersson Fotot på framsidan visar de grävda schakten på fastigheten. Det visar också spåren av regnet som föll under dagen. TOPOGRAFISKA OCH EKONOMISKA KARTAN Lantmäteriverket. Medgivande KARTOR FRÅN STADSBYGGNADSKONTORETS DATABAS Göteborgs Stadsbyggnadskontor

3 FORNLÄMNING BJÖRLANDA 348:2 Förundersökning INLEDNING Under en dag i oktober 2011 utförde Göteborgs stadsmuseum en förundersökning på fornlämning Bj 348:2. Det var på den del som utgjorde fastigheten Hovgården 1:10. I maskingrävda schakt påträffades fynd och anläggningar. Fynden utgjordes av slagen flinta, en keramikskärva och en bit slagg. Små flagor av bränd lera iakttogs. Den mest intressanta anläggningen var en hyddbotten från en mindre byggnad som framkom i ett av schakten. Makrofossil från dess kulturlager visade på innehåll av cerealia och växter från näringsrik mark. Hyddbottnen 14 C-daterades till tiden kring år 0. Från samma tid var en intilligande härd. ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Länsstyrelsens beslut nr: GSM dnr 1204/ Uppdragsgivare: Thomas Theorin Läge: Fastighet Hovgården 1:10, Björlanda sn, Göteborgs kommun (fig. 1-3) Ekonomisk karta: 7B 2c Koordinater i rikets nät: X 6410,8 / Y 1263,8 Grävningsorsak: Husbyggnation Grävningsinstitution: göteborgs stadsmuseum Tidpunkt för undersökning i fält: Undersökt yta: 1104 m 2 (extensivt), 43 m 2 (intensivt) Antal arkeologtimmar i fält: 8 Antal maskintimmar: - Platsledare: Ulf Ragnesten GSMA nr: TOPOGRAFI OCH FORNLÄMNINGSMILJÖ Socknen Björlanda karaktäriseras av två, tre stora breda dalgångar som går i östvästlig riktning. Mellan dalgångarna finns bergiga och skogiga partier som når över 40 m över havet. Osbäcken är ett centralt vattendrag i bygden och avvattnar en av dalgångarna från öster till väster. Björlanda har ett stort antal fornlämningar från 1

4 Göteborgs Stadsmuseum Fig. 1. Läget för fornlämning Bj 348 och fastigheten Hovgården 1:10. Blå kartan, skala 1:

5 Fig. 2. Läget för fornlämning Bj 348:2 centralt belägen i kanten av en av de större dalgångarna i Björlanda. 3

6 Göteborgs Stadsmuseum Fig. 3. Läget för fastigheten Hovgården 1:10 på den del av fornlämningen (blått) som kallas Bj 348:2. Fig. 4. Schaktplan och anläggningsplan från förundersökningen. 4

7 sten- och bronsålder men socknen är också välrepresenterad vad gäller järnålderslämningar. Det finns ett knappt tiotal gravfält varav några har avsevärd storlek som till exempel gravfälten i Kvisljungeby och Hovgården. Under senare år har även järnåldersboplatser framkommit i avsevärt antal. De är främst kända i närheten av Osbäcken men finns även kring gravfälten i Hovgården och Storegården, dvs. längre västerut i socknen. TIDIGARE FYND OCH UNDERSÖKNINGAR Boplatsen Bj 348:2 upptäcktes i samband med förundersökningar för Va-arbeten år I det sammanhanget påträffades en härd och en större mängd keramik. Denna plats låg på den SÖ delen av Bj 348:2 (Ragnesten 2007). Det var också i närheten av denna SÖ del som ett sökschakt grävdes vid en arkeologisk utredning 2003 (Johansson 2004). I schakt 42 vid utredningen påträffades kulturlager, en anlagd grop, en knacksten samt slagen flinta. Platsen anses idag tillhöra norra delen av den närbelägna boplatsen Bj 348:1. UNDERSÖKNINGSMETOD Förundersökningen gjordes med maskingrävda schakt. Schakten lades så att de i första hand täckte den yta som skulle bebyggas på tomten men de kom att täcka varje grävbar yta. Det var nämligen inte så stor yta som var grävbar. Stora delar av tomten var störd av senare tids byggnation och ledningsdragning. En del av tomten utgjordes av berg i dagen. Anläggningar inmättes och beskrevs och undersöktes därefter. Fynd insamlades. Övrig flinta återdeponerades. Det ösregnade oavbrutet hela dagen under förundersökningen vilket försvårade fyndiakttagelser och kvaliten på foton. NATURVETENSKAPLIGA BESTÄMNINGAR Makrofossilanalys utfördes på prov från kulturlager i en hyddbottnen. Två 14 C- analyser utfördes på två olika anläggningar. 5

8 Göteborgs Stadsmuseum GRÄVNINGSIAKTTAGELSER På den aktuella fastigheten grävdes fyra schakt med maskin (fig. 4). Schakt 1 I schakt 1, som var ca 15 m långt och 1-4 m brett, påträffades en hyddbotten (fig. 5). Den utgjorde en i stort sett rund mörkfärgning 4 m i diameter. På var sin motsatta sida fanns ett stolphål, ca 15 cm i diameter (A 3 och A 4). Hyddbottnen var endast ca 0,15 m djup och fyndtom. Prov från kulturlagret i hyddbottnen, vilket var 0,1-0,2 m tjockt, visade på korn av cerealia, vilka utgjordes av skalkorn och naket korn. Även frön av målla, hirs och pilört påträffades i anläggningen. Sådana växter förekommer på näringsrik mark såsom åkrar och stränder (Bilaga 1). Endast lite kol påträffades i anläggningen. I schakt 1 framkom även en långsträckt och böjd anläggning (A 1). Den var närmare 2 m lång, ca 0,3 m bred och ca 0,1 m djup. Dess funktion är oklar. Fig. 5. Härdbottnen (A 2) som påträffades i schakt 1. Vid var och en av tumstockarna ses ett stolphålsavtryck (A 3 och A 4). Foto mot SV. 6

9 Schakt 2 Schaktet var ca 8 x 1 m stort (fig. 4). I dess västligaste del påträffades en härd som var ca 1 m i diameter och 0,1 m djup. Den innehöll endast kol och skärvsten (fig. 6). Schakt 3 Detta schakt var det västligaste på fastigheten (fig. 4). Det var endast 3 m långt och ca 1 m brett. En härd (A 6) påträffades i schaktets västra del. Den var ca 1 m i diameter och 0,1 m djup. Inga fynd framkom i den. Schakt 4 Schaktet drogs centralt på fastigheten (fig. 4). Det var 15 m långt och ca 1 m brett. Längre åt norr och NO var fastigheten kraftigt störd av senare tids grävning och byggnation. Detsamma gällde väster om schaktet. Varken fynd eller anläggningar framkom i schaktet. Fig. 6. Härden A 5 framträdde i schakt 2. Foto mot väster. 7

10 Göteborgs Stadsmuseum FYNDBESKRIVNING Fynden var få vid förundersökningen. Endast några flintavslag och övrig flinta, en keramikskärva och en bit slagg påträffades. Det skall tilläggas att det regnade kraftigt hela dagen när förundersökningen ägde rum, vilket försvårade upptäckt av små fynd. TOLKNING OCH DATERING Anläggningar och fynd från förundersökningen visar att fornlämning Bj 348:2 utgör utkanten av en större boplats och då sannolikt utkanten av Bj 348:1, som är en större yta söder om den här förundersökta fornlämningen (jfr. fig. 3). Boplatslämningarna på Bj 348:2 kan heller inte fortsätta längre åt väster och norr eftersom berg tar vid där. Den kan däremot fortsätta något längre åt öster, utanför den här aktuella fastigheten. Den hyddbotten som upptäcktes vid förundersökningen kan vara en förrådsbyggnad som tillhört den större boplatsen. Fynden av cerealia och andra fröer, t.ex. hirs antyder att den lilla byggnaden varit ett förråd för utsäde eller skörd från närbelägna åkrar (bilaga 1). Hyddan eller byggnaden har enligt 14 C-datering från golvlagret använts under tiden kring år 0, det vill säga under slutet av förromersk järnålder eller början av romersk järnålder. Härden som påträffades ca 5 m norr om byggnaden har i stort sett samma datering (bilaga 2). Den kan därför sättas i samband med bruket av hyddan/byggnaden. Kanske har man rostat säd över denna och andra härdar på platsen eller så användes härdarna för matlagning eller annan uppvärmning. ANTIKVARISK BEDÖMNING Fornlämningen på den aktuella fastigheten är i och med denna förundersökning dokumenterad och borttagen. Någon slutundersökning anses inte behövas. Resultaten har dock visat att fornlämningen kan fortsätta öster och söder om den aktuella fastigheten. LITTERATUR Johansson, Mats Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2004:24. Ragnesten, Ulf Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2007:48. 8

11 Fyndtabell GSMA : Grävningsenhet Sakord st gr Material Beskrivning 01 Schakt 1 Avslag med tillsl.kant 1 97 Flinta 02 Schakt 1 Avslag 4 15 Flinta 03 Schakt 1 Skärva 1 5 Keramik Matskorpa 04 Schakt 1 Slagg 1 8 Övrigt Järn- eller bronsslagg 05 Schakt 2 Avslag 5 63 Flinta 06 Schakt 2 Spån 1 2 Flinta 07 Schakt 2 Kärnfragment B 1 14 Flinta

12 MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr Makrofossilanalys av ett jordprov från en hyddbotten i Björlanda socken, Bohuslän, Göteborgs kommun. Jenny Ahlqvist INSTITUTIONEN FÖR IDÉ OCH SAMHÄLLSSTUDIER 1

13 Makrofossilanalys av ett jordprov från en hyddbotten i Björlanda socken, Bohuslän, Göteborgs kommun Jenny Ahlqvist Inledning Analysen gäller ett makrofossilprov taget från en hyddbotten som påträffades i utkanten av en järnåldersboplats under en förundersökning på platsen för fornlämning 348 i Björlanda socken, Bohuslän, Göteborgs kommun, fastigheten Hovgården 1:10. Ansvarig institution för förundersökningen är Göteborgs stadsmuseum. Den utförda analysen består av makrofossilanalys. Arbetet är utfört av Jenny Ahlqvist och artbestämningen är gjord av Karin Viklund. Provbehandling Proverna var fuktiga vid ankomst och förvarades i torkrum (+30º) tills de blivit torra. Materialet vattensållades med sållar på 2 mm och 0,5 mm. Det framtagna materialet torkades efteråt och sorterades under en stereolupp. Provernas volym mättes innan vattensållning samt efter torkning och sortering. Mängden träkol uppskattades enligt en 3-gradig, relativ skala: xxx = mer än hälften av provet utgörs av träkol, x = enstaka eller inga träkol i provet. Resultat Vid makrofossilanalysen framkom ett förkolnat material i form av sädeskorn och frön av målla, pilört, starr och två ogräshirs. Materialet är sprött och fragmenterat, i vissa fall svårt att artbestämma. Två skadade frön kunde endast artbestämmas till sannolikt arv (cf Stellaria). I det förkolnade materialet finns också två obestämda fröfragment, två obestämda cerealiafragment, fyra strån av gräs eller cerealia samt 10 st kvistdelar och barr. Av sädeskornen var tre st skalkorn och ett naket korn. Dessutom fanns två brända korn som sitter ihop. De ser ut att kunna vara antingen skal- eller naket korn. De har suttit ihop i axet och blivit brända. Det sammanlagda antalet förkolnat material är 33 st. Mängden träkol var litet. Sammanfattning och tolkningar Förekomsten av cerealia är direkt boplatsindikerande. Fröerna är vanligt förekommande i samma material som cerealia. Målla och hirs växer på ruderatmarker eller åkrar. Pilört växer på näringsrik mark som t ex åkrar och stränder (Den virtuella floran). Sammansättningen av de brända fröerna och sädesslagen ger indikationer på tidsperioden förromersk järnålder men det kan röra sig om yngre bronsålder och framåt (Viklund muntligen). Referenser Den virtuella floran - ( ) 2

14 Tabell 1. Provinformation Mal nr 11_0074 Anl. Nr Provbeskrivning Provvolym innan flot/sålln (L) Provvolym efter flot/sålln (ml) 1 A2 Hyddbotten, Raä 348, Björlanda sn 1 60 Tabell 2. Makrofossilt resultat Mal nr 11_0074 Anl. Nr Förkolnade växtrester Övrigt Träkol 1 A2 3 målla (Chenopodium), 1 sannolik arv (Stellaria cf), svårbestämd, 1 sannolik arv (Stellaria cf). skadad, 2 kavelhirs (Setaria sp), 1 pilört (Polygonum lapatifolia/maculosa), 1 starr (cf Carex), 2 obestämbara fröfragment, 2 obestämbara cereliafragment (Cerealia indet.), 3 skalkorn (Hordeum vulgare var vulgare), 1 naket korn (Hordeum vulgare var nudum), 2 skal- eller naket korn (Hordeum vulgare), 4 strån av gräs eller cerealia, 10 kvistdelar och barr X x=enstaka träkol xxx=rikligt med träkol 3

15 14 C-dateringar av hyddbottnen/byggnaden A 2 och härden A 5.