Makrofossilanalys av prover från ett boplatsområde i Ljestad, Stange kommune, Hedmark fylke. ID142947

Transkript

1 MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr Makrofossilanalys av prover från ett boplatsområde i Ljestad, Stange kommune, Hedmark fylke. ID Sofi Östman INSTITUTIONEN FÖR IDÉ OCH SAMHÄLLSSTUDIER

2

3 Makrofossilanalys av prover från ett boplatsområde i Ljestad, Stange kommune, Hedmark fylke. ID Sofi Östman, Miljöarkeologiska laboratoriet, Umeå universitet, Umeå, Sverige Enligt ingånget ramavtal med Kulturhistorisk museum, Universitetet i Oslo Projektnummer: Saksnummer: 2011/2503 Beställningsnummer: E Provinformation Analysen gäller: 21 floterade makrofossilprover Beställda analyser: makrofossilanalys av floterade prover inkl. screening, Koordinater: - Inledning Prover har samlats in och floterats på plats av personal vid Oslo universitet/kulturhistorisk museum. Materialet kommer från en lokalitet med boplatsspår såsom stolphål, härdar, kokgropar och odlingsspår. Lokalitet 4 är indelad i husområde 1 (i norr, se bild 1, 2) och husområde 2 (S om husområde 1 se bild 1,3). Stolphålen inom husområde 1 indikerar en struktur. Inga dateringar finns vid skrivande stund från området. De frågeställningar som ligger till grund för analysen avser framförallt att få fram material för datering och funktionsbestämning till de eventuella konstruktionerna. Kontaktpersoner har varit Ole Christian Lønaas och Irmelin Axelsen. De bilder som finns i rapporten är producerade av Irmelin Axelsen. Analysmetod Proverna är torkade och floterade vid ankomst. Materialet genomsöks samt artbestäms under stereolupp med hjälp av referenslitteratur (Cappers, Bekker, & Jans, 2006) och laboratoriets referenssamling. Enbart förkolnat material tillvaratags och analyseras arkeobotaniskt. Fullständig makrofossilanalys utförs av Sofi Östman. Resultat För artlista, se tabell 1. 1

4 Samtliga prover innehöll träkol, vilket även utgör majoriteten av provvolymen. Den angivna volymen som presenteras nedan är därmed densamma som mängd träkol. Alla prover i denna analys kommer från stolphål. Husområde 1 Det arkeobotaniska materialet utgörs till stor del av fragmenterade sädeskorn som inte gick att bestämma. Åtta hela sädeskorn samt ett litet trasigt fragment plockades fram. Två sädeskorn som möjligtvis är emmer/speltvete samt ett hirsliknande frö identifierades. Vid bestämning av emmer/spelt finns en del utmaningar som gör att det kan vara lite problematiskt när bevaringen inte är så bra. De har vissa likheter med både korn och råg, något som i denna analys bör beaktas, därav cf. Triticum spelta/dicoccum. En säker bestämning gjordes på havre (Avena) men vid avsaknad av axbas går det inte att avgöra huruvida havren är av den odlade underarten sativa eller någon av ogräsarterna fatua eller strignosa. Ogräsmaterialet representeras i övrigt av ett frö från kålsläktet Brassica sp. Samt ett gräsfrö (Poaceae) som inte gick att bestämma längre. Provvolymen i proverna var rätt så liten. Två av proverna utgjordes av mindre än 1 ml i total volym. Husområde 1 bygning 1 I detta område har nio sädeskornsfragment hittats, spridda inom tre anläggningar. Fyra frön som inte gick att bestämma närmre kunde också finnas. Provvolymen i dessa prover var mycket liten och uppnår som mest en mäng på 2 ml. Husområde 2 Området gav ett ganska välbevarat material med ett skalkorn samt två obestämbara sädeskorn. Ett frö av åkerbinda samt ett obestämbart frö kunde också plockas fram. Provvolymen var något högre i detta material med ett prov på 4 ml och ett 10 ml. Tolkningar Proverna från lokalitet 4 ger ett blandat material med möjligtvis tre sädesslag representerade. Huruvida dessa är samtida eller speglar olika tidsperioder är utan dateringar inte möjligt att säga. Artsammansättningen på denna plats följer dock vissa mönster som varit synliga vid tidigare undersökningar och kan jämföras. Emmer/speltvete förekommer som tidigast i Skandinavien under neolitikum men återfinns genom hela brons- och järnåldern där den sedan upphör (Viklund, 2009). Generellt brukar dessa veten indikera en tidigare odling, även om de kan förekomma samtidigt som havre och skalkorn. Havre dyker upp ganska tidigt i västra delarna av Sverige och i Norge men börjar att 2

5 odlas i allt större skala under järnåldern. Havre är sparsamt representerad under bronsåldern och de kärnor som dyker upp brukar allmänt tolkas som medföljande ogräs på emmer/spelt åkrar. Under förromersk järnålder ökar den i takt med att även skalkorn börjar odlas mer (Prøsch-Danielsen & Soltvedt, 2011). Skalkorn finns närvarande i Skandinavien under neolitikum och bronsålder men får sitt genomslag under förromersk järnålder och ersätter så sakteligen naket korn. Både havre och skalkorn är något tåligare och kan växa i ett kallare, magrare och fuktigare klimat än de lite mer krävande emmer/speltvetena. Mängden ogräs är sparsam och utgörs av ett frö av åkerbinda, ett från kålsläktet, ett gräsfrö samt ett antal obestämbara fröer. Åkerbindan är ett åkerogräs som trivs bra på lerhaltig mark och hittas ofta på odlad jord eller i näringsrika platser såsom diken. Sammantaget representerar det makrofossila materialet en växtekonomi vi ser under järnåldern. Vi ser också ett jordbruk med grödor som är tåligare för ett kargare klimat och en möjlig övergång till dessa från de mer krävande emmer/spelt vetena. Det är dock viktigt att beakta att denna bestämning av emmer/spelt är osäker. Då vi inte har några tydliga huskonstruktioner är det svårt att med hjälp av det botaniska materialet säga någonting om växtanvändning och aktiviteter kopplade till själva husen. Referenser Cappers, R. T., Bekker, R. M., & Jans, E. J. (2006). Digitale Zadenatlas van Nederland - Digital seed atlas of the Netherlands. Groningen: Barkhuis publishing & Groningen University Library. Prøsch-Danielsen, L., & Soltvedt, E.-C. (2011). From saddle to rotary hand querns in south western Norway and the corresponding crop plant assemblages. Acta Archaeologica, 82, Viklund, K. (2009). Hållbart järnåldersjordbruk vid Kallerstad? i E. Räf (Red.), Kallerstad. En gård bland många andra (ss ). Östergötlands länsmuseum. 3

6 Bilagor Tabell 1. Resultatlista makrofossil Odlade växter Ogräs m.m. Husområde 1 Bygning 1 Husområde 2 MAL nr A.nr Avena sp. (Havre) Cerealia fragmenta Cerealia indet Hordeum vulgare Var. Vulgare (Skalkorn) cf. Setaria (möjlig hirs) cf. Triticum spelta/dicoccum (möjlig emmer/speltvete) 17_001_ _001_ _001_ _001_ _001_ _001_ <1 <1 17_001_ _001_ <1 <1 17_001_ _001_ _001_ _001_ _001_ _001_ _001_ _001_ _001_ _001_ _001_ _001_ _001_ <1 <1 Brassica sp. (kålsläktet) Fallopia convolvulus (åkerbinda) Poaceae (gräs) Indet (obestämbar) Träkol (ml) Provvolym efter flotering (ml) 4

7 Bild 1. Översiktsbild Lok 4 av Irmelin Axelsen, Oslo universitet, KHM 5

8 Bild 2. Ortfoto över husområde 1 av Irmelin Axelsen, Oslo universitet, KHM Bild 3. Ortfoto över husområde 2 av Irmelin Axelsen, Oslo universitet KHM

9 MAL Miljöarkeologiska laboratoriet Umeå Universitet UMEÅ Jan-Erik Wallin Pollenlaboratoriet i Umeå AB Sågställarvägen 2A Umeå pollenlaboratoriet@ume.se