E4 Uppland. E4 Uppland Motorväg i forntidsland. E4 Uppland 2002

Transkript

1 Motorväg i forntidsland Under åren pågår ett av Sveriges största arkeologiska projekt. Det är följden av att E4:an mellan Uppsala och Mehedeby ska få en ny sträckning. Motorvägen beräknas vara färdig år Fornlämningstätt Uppland är det mest fornlämningstäta landskapet i Sverige, åtminstone avseende synliga och registrerade fornlämningar. Dessa har till största delen undvikits då vägens sträckning bestämdes. Men även under ytan i dagens uppodlade jordbrukslandskap döljer sig många spår efter de människor som levt här. De ska nu grävas ut. Lämningarna är från stenålder och framåt, men de flesta är daterade till den äldre järnåldern. Arkeologerna förväntar sig främst att hitta gravar och lämningar efter boplatser. Mer information om projektet fanns på en särskild hemsida på Upplandsmuseet, SAU och på Vägverkets hemsida. Vilka gräver? Ett 20-tal platser ska nu grävas ut av arkeologer från SAU (Societas Archaeologica Upsaliensis), Upplandsmuseet och Riksantikvarieämbetets avdelning för arkeologiska undersökningar. 10:58:15]

2 UV:s undersökningar Riksantikvarieämbetet gräver just nu på tre olika platser: i strax utanför Tierp och i och strax norr om Gamla Uppsala. Dessa undersökningar pågår fram till början av september. Därefter undersöks: en boplats från bronsålder eller äldre järnålder i Svanby strax utanför Tierp en gravhög från i Forsa i Tensta socken samt en boplats från bronsålder eller äldre järnålder i Älby, Vendel. Dessutom ska vi genomföra en s.k. förundersökning av en gropkeramisk boplats i Högmossen nära Mehedeby. Klicka på kartan för att se en större variant! 10:58:21]

3 Förhistoriska boplatslämningar i I strax utanför Tierp undersöker vi just nu ett ca kvadratmeter stort boplatsområde med lämningar från yngre bronsålder - yngre järnålder (ca 500 f.kr e.kr.). Lämningarna från de förhistoriska boplatserna utgörs framför allt av gropar, stolphål och härdar. Några av stolphålen ingår i en treskeppig huskonstruktion, ca 16 m lång och som mest ca 8 m bred. Hus av den här typen förekommer under romersk järnålder - vendeltid (0-800 e.kr). Fyndmässigt har vi hittills främst hittat djurben, men även lite keramik, bränd lera och några järnföremål. I en grop vid huset fanns dessutom fragment av vävtyngder. Nästa år kommer vi att undersöka den södra delen av. Där finns det förhistoriska boplatslämningar från yngre stenålder - yngre järnålder. 10:58:26]

4 Förhistoriska lämningar i I strax norr om Gamla Uppsala undersöks nu ett ca kvm stort område med lämningar från framför allt järnåldern. De överst lagren, torv och ploglager, har tagits bort med grävmaskin. Under dessa lager syntes många spår av förhistorien, lämningarna är förvånansvärt välbevarade. Stora mängder stolphål har hittats, och hittills har vi kunnat urskilja två hus. Troligen finns det fler. Fynden utgörs av brända och obrända ben, bränd lera, keramik, järnfragment, söljor, knivar, eldslagningsflinta och en pärla. Vi har också hittat nedgrävningar med brända sädeskorn (vete och korn). I samma nedgrävningar finns rester av keramik och trä, vilket kan vara rester efter kärl. I nordöst finns härdar som troligen är anlagda under romersk järnålder (ca e. Kr.). I samma område finns också ett kulturlager som innehåller rikligt med avfall från älghornsbearbetning, där hittades dessutom ett kamfragment i horn, detta indikerar att man på platsen ägnat sig åt hornslöjd. På planen intill finns en huslämning som sannolikt är från yngre järnålder (ca e.kr.). Avbaning vid Undersökningen har väckt stort intresse från allmänheten. Vid en visning för allmänheten den 31/6 kom flera hundra besökare för att få se utgrävningen och för att få veta mer om platsens förhistoria. 10:58:29]

5 Hus och härdområde från äldre järnålder I pågår utgrävningarna för fullt. ligger strax norr om Gamla Uppsala och norr om oss ser vi Upplandsmuseets utgrävningar vid Kättsta och söder om oss grävningen vid. Ytan är ca kvm stor och innehåller lämningar från framför allt äldre järnålder (ca 400 f. Kr-400 e. Kr). Hittills har vi grävt fram resterna av fyra hus, varav tre är så kallade långhus och ett är byggt med enbart fyra stolpar. Ett område med en stor mängd stolphål bör innehålla ytterligare något hus. På området finns också ett 70-tal härdar och ett par olika kulturlager som är relativt fyndfattiga, de innehåller främst obrända ben och enstaka keramikskärvor. En märklig cirkelformad ränna, 14,5 m i kvadratmeter, finns också på platsen. Under ett av kulturlagren kommer det fram ytterligare en nivå med stolphål och härdar, vilket ger oss goda möjligheter att kunna bestämma åldern på lagret. Vi ska nu ta bort de sista lagerresterna med hjälp av grävmaskin och se vad som döljer sig därunder. Fynden är relativt få, och består av keramik, ben, slagg och några malstenar. Just nu gräver vi dock en grop, som innehåller mycket keramik och ben. Den är spännande i formen och skulle kunna vara ett grophus, dvs. ett mindre hantverkshus. Hanna Gudmundsdottir vid en av många härdrester. gård. I gräver vi fram till den 15 september. 10:58:33]

6 över E4 sträckningen 10:58:37]

7 RAÄ UV Mitt tel: e-post: Projektets informatörer fanns på Upplandsmuseet ( ) 10:58:40]