Säve 353. En boplats från yngre bronsålder äldre järnålder Bohuslän, Säve socken, Kärra 18:3, Säve 353 Gisela Ängeby. uv väst rapport 2010:10

Transkript

1 uv väst rapport 2010:10 arkeologisk förundersökning Säve 353 En boplats från yngre bronsålder äldre järnålder Bohuslän, Säve socken, Kärra 18:3, Säve 353 Gisela Ängeby

2

3 uv väst rapport 2010:10 arkeologisk förundersökning Säve 353 En boplats från yngre bronsålder äldre järnålder Bohuslän, Säve socken, Kärra 18:3, Säve 353 Gisela Ängeby

4 Riksantikvarieämbetets arkeologiska uppdragsverksamhet UV Väst Kvarnbygatan Mölndal Tel.: Fax: e-post: e-post: Riksantikvarieämbetet UV Väst Rapport 2010:10 ISSN Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle. Dnr L 1999/3. Kartor är godkända från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr /847. Bildredigering Lena Troedson Layout Lena Troedson Omslag Boplatsen Säve 353 en frostig decembermorgon. Foto mot nordost: Gisela Ängeby. Tryck/utskrift Intellecta Infolog, Göteborg 2010

5 Innehåll Sammanfattning 5 Bakgrund och syfte 5 Landskap och fornlämningar 8 Metod och dokumentation 8 Resultat 11 Utvärdering och förslag till fortsatta åtgärder 13 Administrativa uppgifter 16 Figur- och tabellförteckning 17

6 Fig. 1. Utsnitt ur GSD-Sverigekartan med platsen för undersökningen markerad. 4 Säve 353

7 Under en decembervecka 2009 utfördes en arkeologisk förundersökning av Säve 353, en boplats från yngre bronsålder/äldre järnålder. Vid förundersökningen påträffades i allt 35 anläggningar av klassisk förhistorisk boplatskaraktär: härdar, en kokgrop, stolphål och gropar. Fynden var flintavslag, bränd lera och en bit keramik. Vidare dokumenterades en ränna och stråk av sotfärgad jord som tolkas som rester av ett kulturlager. Boplatsen ligger på en i landskapet väl vald plats, i ett högt sadelläge mellan bergknallar och med utsikt över dalgångarna i norr och söder. Sammanfattning Den arkeologiska förundersökningen orsakades av att Göteborgs kommun planerar bygga servicehus på en del av fornlämningen Säve 353, en boplats. Tidigare har skörbrända stenar och enstaka slagen flinta påträffats i området. Förundersökningen bekräftar att det verkligen rör sig om en förhistorisk boplats som av fynden att döma är från yngre bronsålder och/eller äldre järnålder. Totalt dokumenterade 35 anläggningar. Dessa var härdar, en kokgrop, stolphål och gropar av varierande slag. Vidare dokumenterades stråk av kulturlager och en ränna, möjligen en husränna. Förundersökningen berörde ett cirka 4200 kvadratmeter stort område i en igenväxande åker. Boplatsen ligger högt i ett sadelläge mellan bergshöjder. Anläggningarnas täthet och spridning i schakten tyder på att vi befinner oss i utkanten av en bosättning som troligtvis har haft sin största utbredning söderut, på mark som idag är bebyggd med villor. Bakgrund och syfte Göteborgs kommun planerar för ett servicehus på mark som innehåller den registrerade fornlämningen Säve 353, i FMIS (Fornminnesregistret) beskriven som osäker boplats och med oklar utbredning. Man har tidigare funnit skörbrända stenar och slagen flinta i åkern som indikation på en förhistorisk boplats. Skörbrända stenar i matjorden kan tyda på förekomsten av eldstäder i eller strax under matjorden. I samband med plöjning kan då plogen successivt ha rivit upp eldstädernas toppskikt. Syftet med den arkeologiska utredningen var därför att klargöra fornlämningens status närmare vad gäller utbredning och karaktär, typ av anläggningar, datering, bevarandegrad och utifrån detta, bedöma fornlämningens vetenskapliga och kunskapsmässiga potential vid en eventuell fortsatt arkeologisk undersökning. Förundersökningen genomfördes under en knapp vecka i december, dagarna innan vädret strax före jul slog om till bister kyla och ymnigt snöfall. Ansvarig arkeolog var Gisela Ängeby vid UV Väst och förundersökningen utfördes på uppdrag av länsstyrelsen i Västra Götalands län. Exploatör var Göteborgs kommun (Fastighetskontoret). Säve 353 5

8 Fig. 2. Utsnitt ur Blå kartan, blad, med platsen för undersökningen markerad. Skala 1: Säve 353

9 0 500 m Fig. 3. Utsnitt ur Fastighetskartan, blad 7B 3e, med undersökningsområdet markerat. Skala 1: Säve 353 7

10 Landskap och fornlämningar Platsen för förundersökningen ligger i ett lantligt präglat landskap drygt två kilometer väster om Göta älv och omkring fem kilometer norr om Göteborgs stads- och industribebyggelse (fig. 2). Landskapet är kuperat med skogsklädda höga berg som ramar in de trängre, uppodlade och delvis bebyggda dalgångarna. Fornlämningen som den inringas i FMIS ligger idag i igenväxande åkermark och delas av Stora Tolsereds väg, en grusväg (se fig. 3). Förundersökningen berörde boplatsdelen som ligger söder om denna väg. Boplatsen bör ha legat i ett skyddat sadelläge mellan två bergsryggar och med utsikt över trånga dalgångspassager i norr och söder. Idag är området omedelbart söder om fornlämningen bebyggt med villor (se fig. 4 och 5). Säve 353 ligger i den östra delen av Hisingen som i jämförelse med den västra har ett färre antal registrerade lämningar även om också bygden kring Kärra kännetecknas av många fornlämningar. Längs med och uppe på bergen ligger boplatserna och gravarna som på rad. Några av fornlämningar är exceptionella till sin karaktär, exempelvis ligger omkring 240 väster om den förundersökta boplatsen en hällkista omgiven av en stensättning (röse?) och dryga fem kilometern nordväst om Säve 353 ligger fornborgen Borres slott. De närmaste registrerade lämningarna är i likhet med Säve 353 områden där man har funnit enstaka flinta och upplöjda skörbrända stenar. Mot bakgrund av resultatet av förundersökningen pekar med all sannolikhet också dessa lokaler ut faktiska förhistoriska boplatser (Säve 354 och Säve 354). En stensättning ligger på nästa bergsrygg omkring 270 meter öster om den förundersökta fornlämningen. Betraktar man bronsålderns och den äldre järnålderns boplatser ur ett vidare geografiskt perspektiv känner man i Göteborgsområdet till ett 80-tal sådana. Merparten av dem tycks vara från äldre järnålder, ett förhållande som kännetecknar boplatsernas kronologi också i andra regioner. Metod och dokumentation Förundersökningsområdet omfattade enligt länsstyrelsens beslut ett cirka 4600 kvadratmeter stort område. Inom detta drogs 16 sökschakt som var mellan 8 och 23 meter långa och i regel två meter breda, motsvarande 218 kvadratmeter (fig. 6 och 7). En åkerremsa och ett stycke gräsmatta längst i väster lämnades dock oprövade (utanför planerad exploateringsyta). Matjordslagret var förhållandevis tjockt i området sydöstra del, uppemot 0,4 meter och tunnare i områdets östra och norra del, här mellan 0,15 och 0,25 meter. Underlaget bestod av grusig, stenig morän och sand i områdets nordvästra del. Merparten av anläggningarna låg i grusig och stenig morän. Samtliga sökschakt och anläggningar i dessa har dokumenterats med DGPS. Förundersökningen ligger under Intrasis-projektet V2009:039. Inmätningsdata har vidare bearbetats i IntrasisAnalysis och ArcMap. I undersökningsplanen var planerat för två 14 C-dateringar. Några vetenskapliga dateringar har dock inte utförts; Fynden, om än sparsamma, och 8 Säve 353

11 Fig. 4. Säve 353 ligger i ett högt sadelläge mellan berg i öster och väster. På bilden ser vi Stora Tolsereds väg som delar upp boplatsen i två delar. Förunders ökningen berörde området till vänster om vägen. Foto mot väst: Gisela Ängeby. Fig. 5. Vy över boplatsen västerut. Fornlämningen gränsar till villabebyggelse i söder. Med all sannolikhet har boplatsen sträckt sig vidare söderut, under idag bebyggda marker. Foto mot sydöst: Gisela Ängeby. Säve 353 9

12 10 m Fig. 6. Schaktplan och anläggningar. Skala 1: Säve 353

13 Fig. 7. Redan i första sökschakten påträffades förhistoriska boplatslämningar. Foto mot väst: Gisela Ängeby. anläggningarnas karaktär ringar tidsmässigt in boplatsen till yngre bronsålder och/eller äldre järnålder. Resultat Förhistoriska boplatsspår påträffades i 11 av de sammanlagt 16 schakten (se fig. 6 och tabell 1). De kan beskrivas som klassiska på en boplats från yngre bronsålder eller äldre järnålder, med härdar, en kokgrop, stolphål och gropar och mer eller mindre diffusa mörkfärgningar av varierande storlek och form. Ett stråk med sotfärgad jord och i detta, fynd av enstaka tunna, nästan genomskinliga små flintavslag tolkas som kulturlager som sparats i en svacka. Förutom flintavslag (totalt ett 10-tal, samtliga små och tunna) förekom enstaka bitar bränd lera och en förhistorisk keramikskärva. Skärvan är tämligen anonym och ger vad gäller datering inga närmare ledtrådar än att det rör sig om ett sedvanligt järnåldersgods. Fynden har återdeponerats i schakten efter klassificering. Ett par stolphål snittades. Dessa var mellan 0,08 och 0,2 meter djupa och med skålformade profiler. Fyllningen var humös sand och med enstaka kolfragment. Några husbildande mönster har inte gått att urskilja bland stolphålen, vilket givetvis beror på schaktens långsmala form. Men att bana av en större yta bedömdes i det här skedet inte som metodiskt meningsfullt med tanke på områdets än dock begränsade omfång. En avbaning av sammanhängande och större ytor bör istället göras vid slutundersökningen. Utifrån stolphålen som dokumenterades vid förundersökningen bör vi ändå kunna räkna med att det finns förhistoriska hus på platsen. Säve

14 Fig. 8. I schaktet framskymtar en stor härd eller en kokgrop. Foto mot norr: Gisela Ängeby. 12 Säve 353

15 Anläggningarnas antal och typ i respektive sökschakt framgår av tabell 1. Schakt 311 i områdets nordostligaste hörn innehöll söndergrävda marklager och deponerade stenmassor. Schakten 348, 349 och 350 saknade förhistoriska boplatslämningar helt. Underlaget bestod här av fläckig sand till skillnad från den grusiga moränen som i övrigt karakteriserade området. Tabell 1. Fördelning av anläggningar i schakt. Schakt ID Lagerbeskrivning Anläggningar Fynd 312 Matjord ca 0,15 0,2 m, därunder grusig morän. Plogspår. 313 grop 314 stolphål 315 stolphål 316 mörkfärgning 317 Matjord ca 0,2 m, därunder grusig, stenig morän. Plogspår. 318 grop Förhistorisk keramikskärva 319 Matjord ca 0,4 m, därunder grusig, stenig morän 322 Matjord ca 0,3 m, därunder grusig, stenig morän 320 härd 321 mörkfärgning 323 härd 324 stolphål 325 grop 5001 k-lager 2 st flintavslag Stråk av sotfärgad, kolhaltig jord. 2 st flintavslag. Kol, skörbränd sten 326 Matjord ca 0,2 0,25 m, därunder grusig morän 327 kokgrop/härd Sot, kol, skörbränd sten 328 Matjord ca 0,2 m, därunder grusig sand, enstaka sten 335 Matjord ca 0,2 0,3 m, därunder grusig sand, enstaka sten 339 Matjord ca 0,2 m, därunder grusig sand, enstaka sten 342 Matjord ca 0,2 0,3 m, därunder grusig sand, enstaka sten 345 Matjord ca 0,2 m, därunder grusig sand, enstaka sten 351 Matjord 0,2 0,25 m, därunder sand 354 Matjord ca 0,2 m, därunder grusig sand, enstaka sten 329 stolphål 330 stolphål 331 grop 332 stolphål 333 stolphål 336 stolphål 337 stolphål 338 grop 340 stolphål 341 grop 343 grop 344 grop 346 stolphål 347 stolphål 352 mörkfärgning 353 ränna 355 härd 356 stolphål 357 stolphål 2 st flintavslag, bränd lera, kol 3 st flintavslag, bränd lera, kol Ränna, ca 0,25 m bred, humös sand 5 st flintavslag Utvärdering och förslag till fortsatta åtgärder Den arkeologiska förundersökningen visar att platsen innehåller förhistoriska boplatslämningar från förmodligen yngre bronsålder/äldre järnålder. Boplatsspåren kan beskrivas som klassiska på en boplats med stolphål, härdar, en kokgrop och gropar av varierande utseende. Fornlämningen är genom förundersökningen väl avgränsad inom exploateringsområdet. Merparten av lämningarna verka ligga samlade till områdets sydöstra del men också utanför detta finns spridda anläggningar. Fornlämningen gränsar till Säve

16 0 50 m Fig. 9. Plan med förundersökningsområdet markerat. Skala 1: Säve 353

17 ett villaområde i söder och mycket talar för att en hel del boplatsspår kan ha försvunnit då husen byggdes. Både topografi och anläggningsbild efter förundersökningen pekar mot att den centrala delen av boplatsen bör ha legat i sluttningen söderut, som idag alltså är bebyggd med villor. Vår bedömning är att platsen innehåller boplatslämningar i sådan mängd och av sådan karaktär att en arkeologisk undersökning är motiverad. En undersökning skulle kunna bidra med ytterligare information kring den yngre bronsålderns och den äldre järnålderns bebyggelse utifrån skilda aspekter och i relation till i närområdet kända och registrerade gravar, boplatser och lösfynd. Säve

18 Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: Länsstyrelsens dnr: Riksantikvarieämbetets projektnummer: Exploatörens id: Göteborgs kommun, Stadsbyggnadskontoret Intrasisprojekt: V2009:039. Undersökningstid: december Projektgrupp: Gisela Ängeby. Underkonsulter:. Exploateringsyta: 4600 kvadratmeter. Undersökt yta: 218 kvadratmeter. Läge: Fastighetskartan, blad 7B 3e, x y Koordinatsystem: RT 90 2,5 gon V. Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn: x y Höjdsystem: Rikets. Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm:. Digital dokumentation: förvaras på UV Väst. Fynd:. 16 Säve 353

19 Figur- och tabellförteckning Figurer Fig. 1. Utsnitt ur GSD-Sverigekartan med platsen för undersökningen markerad...4 Fig. 2. Utsnitt ur Blå kartan, blad, med platsen för undersökningen markerad. Skala 1: Fig. 3. Utsnitt ur Fastighetskartan, blad 7B 3e, med undersökningsområdet markerat. Skala 1: Fig. 4. Säve 353 ligger i ett högt sadelläge mellan berg i öster och väster. På bilden ser vi Stora Tolsereds väg som delar upp boplatsen i två delar. Förunders ökningen berörde området till vänster om vägen. Foto mot väst: Gisela Ängeby...9 Fig. 5. Vy över boplatsen västerut. Fornlämningen gränsar till villabebyggelse i söder. Med all sannolikhet har boplatsen sträckt sig vidare söderut, under idag bebyggda marker. Foto mot sydöst: Gisela Ängeby....9 Fig. 6. Schaktplan och anläggningar. Skala 1: Fig. 7. Redan i första sökschakten påträffades förhistoriska boplatslämningar. Foto mot väst: Gisela Ängeby...11 Fig. 8. I schaktet framskymtar en stor härd eller en kokgrop. Foto mot norr: Gisela Ängeby Fig. 9. Plan med förundersökningsområdet markerat. Skala 1: Tabeller Tabell 1. Fördelning av anläggningar i schakt...13 Säve

20

21

22 Säve 353 Under en decembervecka 2009 utfördes en arkeologisk förundersökning av Säve 353, en boplats från yngre bronsålder/äldre järnålder. Vid förundersökningen påträffades i allt 35 anläggningar av klassisk förhistorisk boplatskaraktär: härdar, en kokgrop, stolphål och gropar. Fynden var flintavslag, bränd lera och en bit keramik. Vidare dokumenterades en ränna och stråk av sotfärgad jord som tolkas som rester av ett kulturlager. Boplatsen ligger på en i landskapet väl vald plats, i ett högt sadelläge mellan bergknallar och med utsikt över dalgångarna i norr och söder. ISSN