Nyupptäckt boplats i Bua

Transkript

1 UV VÄST RAPPORT 2005:22 ARKEOLOGISK UTREDNING Nyupptäckt boplats i Bua Halland, Värö socken, Bua 8:42, RAÄ 336 Betty-Ann Munkenberg och Christina Rosén

2

3 UV VÄST RAPPORT 2005:22 ARKEOLOGISK UTREDNING Nyupptäckt boplats i Bua Halland, Värö socken, Bua 8:42, RAÄ 336 Betty-Ann Munkenberg och Christina Rosén

4 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Väst Kvarnbygatan Mölndal Växel: Fax: e-post: e-post: Bildredigering Anders Andersson Layout Lena Troedson Tryck/Utskrift Elanders Infologistics Väst AB, Göteborg, 2005 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle. Dnr L1999/ Riksantikvarieämbetet UV Väst Rapport 2005:22 ISSN

5 Innehåll Inledning 7 Topografi 7 Utredningens genomförande och resultat 7 Historisk bebyggelse och landskapshistorik 7 Sökschaktning 13 Administrativa uppgifter 15 Figurförteckning 16 Tabellförteckning 16

6 Fig. 1. Utsnitt ur GSD-Sverigekartan med platsen för undersökningen markerad.

7 Vid utredningen av fastigheten Bua 8:42 påträffades anläggningar, slagen flinta och keramik av metalltida karaktär. Boplatsen bedöms vara större än utredningsområdet. Inledning Inför detaljplanering av fastigheten Bua 8:42 i Varbergs kommun genomfördes en arkeologisk utredning av Riksantikvarieämbetet UV Väst den 21 september Topografi Området, som ligger på en höjdrygg, utgörs av gammal åkermark omgärdad av en stengärdesgård. Nordväst och väst därom finns villabebyggelse. I sydöst angränsar utredningsområdet till ett par äldre gårdar och i öst till sluttande hagmark. Trakten är rik på fornlämningar. I närområdet finns flera gravar och boplatser registrerade. I östra kanten av utredningsområdet ligger en skadad förmodad stensättning (RAÄ 220). Utredningens genomförande och resultat I utredningen har ingått en genomgång av arkivuppgifter och historiskt kartmaterial, samt sökschaktsgrävning med maskin. Inläggningen av schakten har i fält skett manuellt genom stegning och därefter digitaliserats in på schaktplanen (fig. 8). Historisk bebyggelse och landskapshistorik Undersökningsområdet är beläget intill Hovgården i Bua, som med sina 18 gårdar är den näst största byn i Värö socken och en av de största byarna i Halland överhuvudtaget. Namnet Hovgården kan associeras antingen med ordet hoveri, dagsverksskyldighet, eller företeelsen huvudgård, d.v.s. en sätesgård, troligen av medeltida ursprung, för en frälsesläkt. Oavsett vilket tyder namnet på att gården haft en särställning som en storgård i byn. Dagens läge för Hovgården är känt åtminstone sedan 1800-talets början. Kartor från tiden före 1800-talet saknas. Med den kunskap vi idag har om den dynamiska bebyggelsestrukturen i Halland, där gårdar flyttats från lägen inne på inägorna till de ställen invid eller på utmarken som vi ser i det historiska kartmaterialet, är det dock inte möjligt att hävda att dagens läge är gårdens ursprungliga. Sannolikt har den tidigare legat längre österut, inne på inägomarken. I samband med utredningen diskuterades möjligheten att spår av en äldre gårdsanläggning skulle kunna träffas på vid sökschaktningen. Någon sådan kunde dock inte iakttas. Själva utredningsområdet ligger historiskt sett på gränsen mellan inägor och utmark. Vid 1800-talets början, då Buas utmark storskiftades, var området utmark och torde i huvudsak ha använts till bete. Under loppet av 1800-talet odlas marken upp till åker och ligger idag åter som betesmark. Några spår av en äldre uppodlingsfas kunde inte iakttas i markprofilerna vid fältarbetet. Nyupptäckt boplats i Bua 7

8 Fig. 2. Utsnitt ur Blå kartan, blad 61 Göteborg, med platsen för undersökningen markerad. Skala 1: Godkänd från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr / UV Väst Rapport 2005:22. Arkeologisk utredning

9 0 500 m Fig. 3. Utsnitt ur Fastighetskartan, blad 6B 0f Bua, med undersökningsområdet markerat. Skala 1: Godkänd från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr /1934. Nyupptäckt boplats i Bua 9

10 Fig. 4. Utredningsområdet mot norr. Foto: C. Rosén. Fig. 5. Hovgården, som den ser ut idag. Foto: C. Rosén. 10 UV Väst Rapport 2005:22. Arkeologisk utredning

11 På storskifteskartan är flera små lyckor och beteshagar markerade precis intill inägogränsen. Spår av dem kan ses än idag i form av stengärdesgårdar, dels kring själva utredningsområdet, dels i betesmarken öster därom. Dessa stengärdesgårdar är värdefulla landskapselement och bör bevaras i samband med en exploatering av området. Kartan innehåller också på flera ställen runda markeringar som med stor sannolikhet är förhistoriska gravar. En av dessa tycks sammanfalla med läget för stensättningen RAÄ 220 medan de övriga är belägna utanför utredningsområdet m Fig 6. Utsnitt ur storskifteskartan för Buas och Lahalls utmarker Scannad av LMV. Utredningsområdets ungefärliga läge har markerats, liksom platsen för Hovgården. Två runda former i kartbilden har tolkats som förhistoriska gravar, den ena av dem är förmodligen RAÄ 220. Skala 1: m Fig 7. Utredningsområdet markerat på häradskartan från ca Nu har stora delar av den forna utmarken odlats upp till åker. Scannad av LMV. Skala 1: Nyupptäckt boplats i Bua 11

12 0 50 m Fig 8. Schaktplan över utredningsområdet. Godkänd från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr / UV Väst Rapport 2005:22. Arkeologisk utredning

13 Sökschaktning Sökschakt drogs främst i kanterna av utredningsområdet (1 19). Vid några små förhöjningar på höjdryggen grävdes även tre kortare schakt (20 22) (fig. 8). Detta för att kontrollera att det under grästorven inte dolde sig fler gravar. Uppe på höjdryggen var marken mycket stenig och svårgrävd medan alven på de lägre partierna i huvudsak bestod av grusig sand. I ett par av schakten iakttogs en inblandning av svallgrus i matjord och alv. De anläggningar, 13 stolphål/gropar, som syntes under matjorden låg i schakten i västra delen av fältet. Färgningarna var diffusa och svårtolkade i plan, därför snittades två av dem för att fastställa att det faktiskt rörde sig om nedgrävningar. I samtliga schakt fanns slagen flinta och i ett av de västra schakten påträffades tre keramikskärvor. I matjorden fanns även en hel del material av 18/1900-talstyp, såsom glas, tegel, fajans och porslin. Det låg rikligt med flinta i jordlagren i schakten. Endast ett urval av det som kom fram kunde kontrolleras närmare. Mycket var av naturlig och frostsprängd karaktär men i samtliga schakt fanns en stor andel slagen flinta. Vanligast var övrig slagen, avslag och kärnor. Tillslagningstekniken på en del av materialet tyder på en metalltida datering, troligen bronsålder. Bland annat var två av de granskade flintorna sannolikt slagna med metall. De påträffade keramikskärvorna kom från ett reducerat bränt kärl med en glättad ytbehandling. Sammantaget kan konstateras att en förhistorisk boplats sträcker sig över hela det aktuella utredningsområdet och sannolikt även utanför den stengärdesgård som begränsar åkermarken. Nyupptäckt boplats i Bua 13

14 Tabell över grävda sökschakt på fastighet Bua 8:42 Schakt nr Lagerföljd i m Fynd och anläggningar Övrigt 1 0 stenig humus Packat med sten 2 0 0,3 stenig matjord 0,3 stenig grusig sand* 3 0 0,25 matjord 0,25 stenig grusig sand 4 0 0,25 matjord 0,25 stenig grusig sand 5 0 0,25 matjord 0,25 stenig grusig sand 6 0 0,3 matjord 0,3 stenig sand 7 0 0,3 matjord 0,3 stenig sand 8 0 0,35 matjord 0,35 stenig grusig sand 9 0 0,3/0,5 matjord 0,3/0,5 stenig grusig sand ,35 matjord 0,35 stenig grusig sand ,3 matjord 0,3 stenig sand ,25 matjord 0,25 stenig sand ,45 matjord 0,45 sand, enstaka sten och block ,35 matjord 0,35 sand, ställvis stenigt ,2/0,3 matjord 0,2/0,3 stenig sand ,25 matjord 0,25 stenig sand ,2 matjord 0,2 stenig sand ,3 matjord 0,3 stenig sand ,3 matjord 0,3 stenig sand ,3 matjord 0,3 stenig sand ,3 matjord 0,3 stenig sand ,3 stenig matjord* 0,3 stenig grusig sand 1 oval, 0,6 0,3m, nedgrävning med sotig fyllning. 2 nedgrävningar med stenig humös sand; 1 >0,8 1m och 1 >0,5m. (bl.a. några brända) 2 stolphål? 0,3 m i diam. och 1 nedgrävning? 0,7 0,7m och oregelbunden. 3 nedgrävningar 2 med sotig humös sand; båda 0,6 0,5m stora och >0,3/0,15m djupa. Den 3:dje anl. Var ca 0,8 m i diam. fylld med stenig humös sand. och keramik. 1 stolphål? 0,3 m i diam. 3 nedgrävningar, varav 1 stolphål? ca 0,3 m i diam., bl.a. ett par brända och ett metallslaget avslag, bl.a. ett par kärnor, bl.a. stora avslag och kärnor 1 nedgrävning 1,4 >1m stor., bl.a. stora avslag och kärnor 2 anläggningar? *svallsediment Två av anläggningarna profilgrävdes så pass djupt att det gick att bedöma dem såsom nedgrävningar. Schaktet är draget rakt över en terrasskant. Frostsprängt flintblock. *svallgrus i matjorden 14 UV Väst Rapport 2005:22. Arkeologisk utredning

15 Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: Länsstyrelsens dnr: Riksantikvarieämbetets projektnummer: Undersökningstid: 21 september Projektgrupp: Betty-Ann Munkenberg och Christina Rosén. Exploateringsyta: m 2. Undersökt yta: 140 löpmeter. Läge: Fastighetskartan, blad 6B 0f, edition 2, sept. 1998, x y Nyupptäckt boplats i Bua 15

16 Figurförteckning Fig. 1. Utsnitt ur GSD-Sverigekartan med platsen för undersökningen markerad Fig. 2. Utsnitt ur Blå kartan, blad 61 Göteborg, med platsen för undersökningen markerad. Skala 1: Fig. 3. Utsnitt ur Fastighetskartan, blad 6B 0f Bua, med undersökningsområdet markerat. Skala 1: Fig. 4. Utredningsområdet mot norr. Foto: C. Rosén Fig. 5. Hovgården, som den ser ut idag. Foto: C. Rosén Fig 6. Utsnitt ur storskifteskartan för Buas och Lahalls utmarker Scannad av LMV. Utredningsområdets ungefärliga läge har markerats, liksom platsen för Hovgården. Två runda former i kartbilden har tolkats som förhistoriska gravar, den ena av dem är förmodligen RAÄ 220. Skala 1: Fig 7. Utredningsområdet markerat på häradskartan från ca Nu har stora delar av den forna utmarken odlats upp till åker. Scannad av LMV. Skala 1: Fig 8. Schaktplan över utredningsområdet Tabellförteckning Tabell över grävda sökschakt på fastighet Bua 8: UV Väst Rapport 2005:22. Arkeologisk utredning

17

18 Vid utredningen av fastigheten Bua 8:42 påträffades anläggningar, slagen flinta och keramik av metalltida karaktär. Boplatsen bedöms vara större än utredningsområdet. ISSN