Skultagården i Träslöv

Transkript

1 uv väst rapport 2009:18 arkeologisk utredning Skultagården i Träslöv Halland, Träslövs socken, Träslöv 2:1 Christina Rosén

2

3 uv väst rapport 2009:18 arkeologisk utredning Skultagården i Träslöv Halland, Träslövs socken, Träslöv 2:1 Christina Rosén

4 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Väst Kvarnbygatan Mölndal Växel: Fax: e-post: e-post: Bildredigering Eva Crafoord Layout Lena Troedson Omslagsbilder Utredningsområdet sett från söder. I norr ser vi hur staden breder ut sig över den gamla inägomarken till Träslöv. Till höger i bild har Skultagården legat en gång. Foto: Christina Rosén. Tryck/Utskrift Intellecta Docusys, Västra Frölunda, 2009 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle. Dnr L1999/3. Kartorna är godkända från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr / Riksantikvarieämbetet UV Väst Rapport 2009:18 ISSN

5 Innehåll Bakgrund 7 Metodval och genomförande 7 Resultat 11 Äldre kartmaterial 11 Fältarbetet 11 Utvärdering och förslag till åtgärder 15 Referenser 15 Administrativa uppgifter 16 Figurförteckning 17

6 Fig. 1. Utsnitt ur GSD-Sverigekartan med platsen för undersökningen markerad.

7 I mars 2009 genomförde Riksantikvarieämbetet UV Väst en arkeologisk utredning i Träslöv i Varbergs kommun. Orsaken till utredningen var kommunens planer på att anlägga en dagvattendamm på fastigheten. Vid utredningen påträffades lämningarna efter Skultagården, möjligen en medeltida storgård. Bakgrund I mars 2009 genomförde Riksantikvarieämbetet UV Väst en arkeologisk utredning inom fastigheten Träslöv 2:1 i Varbergs kommun. Orsaken till utredningen var kommunens planer på att anlägga en dagvattendamm på fastigheten. Utredningområdet ligger omedelbart väster om ruinen efter den medeltida kyrkan i Träslöv. Sedan tidigare var det också känt att gårdstomten till den nu flyttade Skultagården legat i omedelbar anslutning till exploateringsområdet och att det finns ett kulturlager under mark som sannolikt kan knytas till gården. Uppdraget var att undersöka om dessa lämningar eller andra fornlämningar skulle komma att beröras av arbetsföretaget. Träslöv är generellt rikt på fornlämningar, inte minst kring utredningsområdet (fig. 4). Fornlämningsbilden domineras av boplatser från de flesta förhistoriska perioder, dock med undantag för yngre järnålder som i stort sett verkar saknas, åtminstone på de boplatser som undersökts. Däremot har man funnit tidigmedeltida lämningar på några platser, i huvudsak i form av enstaka svartgodsskärvor. Vid undersökningen av Träslöv 169, cirka 500 meter väster om utredningsområdet, fann man dock såväl grophus som keramik från tidig medeltid (Johansson 2008). De tydligaste spåren efter yngre järnålder i området är det omfattande gravfältet Korsgatan, cirka 1200 meter sydost om utredningsområdet (Träslöv 28). Metodval och genomförande Utredningsområdet är beläget i åkermark och utredningen genomfördes därför genom sökschaktning. Innan schaktningen påbörjades gjordes en genomgång av äldre lantmäterimaterial och annat relevant arkivmaterial. Delar av sökschakten förlades en bit utanför utredningsområdet i syfte att fånga upp lämningarna efter Skultagården, vilka kunde förväntas ligga kant i kant med exploateringsområdet. De lägst liggande partierna av området var sanka och fuktiga och här grävdes inga schakt. Inom området för gårdstomten avsöktes också markytan i syfte att undersöka förekomsten av daterande fyndmaterial. Schakt och anläggningar mättes in med DGPS (Differential Global Positio ning System) och har bearbetats vidare i Intrasis. De fynd som påträffades vid schaktningen har återdeponerats. Vidare påträffades rikligt med fynd i markytan och dessa lämnades också kvar på platsen. Skultagården i Träslöv 7

8 Fig. 2. Utsnitt ur Blå kartan, blad 72 Falkenberg, med platsen för undersökningen markerad. Skala 1: UV Väst Rapport 2009:18. Arkeologisk utredning

9 0 500 m Fig. 3. Utsnitt ur Fastighetskartan, blad 5B7h, med undersökningsområdet markerat. Skala 1: Skultagården i Träslöv 9

10 0 500 m Fig. 4. Fornlämningsförekomsten kring utredningsområdet. Skala 1: UV Väst Rapport 2009:18. Arkeologisk utredning

11 Resultat Äldre kartmaterial Träslöv är en av de större byarna i ett Halland som domineras av mycket små byar och ensamgårdar. När den första svenska jordeboken upprättades 1646 bestod byn av 16 gårdar, de flesta av krono jordnatur. Förleden i namnet Träslöv kan komma av träta och efterleden löv syftar på ett arvegods betydelsen blir då det omtvistade arvegodset. I gårdsnamnet Skultagården kan förleden syfta på en fogde eller överhetsperson (Ortnamn i Halland). Två äldre lantmäterikartor täcker det utredda området. Den äldre av dessa är en geometrisk avmätning från Kartan omfattar enbart inägorna till en av gårdarna, men byns struktur framgår tydligt. Huvuddelen av gårdarna låg vid denna tidpunkt 1 till 1,5 kilometer sydväst om kyrkan. Endast Skultagården låg uppe vid kyrkan. Laga skifteskartan från 1839 ger samma bild av gårdarnas placering och visar också på intressanta detaljer i åkermarkens utseende, framför allt ett stort område med bandparcellerad åkermark öster om kyrkan. Här har man alltså odlat under tidig medeltid, men ingen historisk bebyggelse kan knytas till området. Med all sannolikhet har gårdstomterna i Träslöv vid ett eller flera tillfällen flyttats från lägen närmare kyrkan och den äldsta åkermarken mot nya lägen längre västerut, mot utmarken. Därmed faller Träslöv väl in i den så kallade Hallandsmodellen med återkommande förflyttningar av gårdslägen mot utmarkerna under senmedeltid och tidigmodern tid (Connelid 1999). Fynden av tidigmedeltida lämningar på Träslöv 169 kan vara spåren efter en sådan flyttad gårdstomt. Endast Skultagården har då blivit kvar i ett läge som kan vara ett ursprungligt sådant. Med tanke på gårdsnamnets betydelse kan den mycket väl vara en tidigmedeltida huvudgård eller storgård, vars innehavare en gång tog initiativet till att uppföra den första kyrkan här. Fältarbetet Med hjälp av grävmaskin grävdes 15 schakt, drygt en meter breda och av varierande längd över området. Några schakt förlades delvis utanför det planerade exploateringsområdet i syfte att klarlägga avgränsningen av Skultagårdens lämningar. Ett fuktigt parti i områdets mitt lämnades utan åtgärd. I de schakt som kan knytas till området för Skultagården fanns ett kulturlager med sot, kol, tegelkross, kalkbruk samt keramik, glas och järnföremål. En del stenar i schakten är sannolikt byggnadsrester. Väster om detta lager låg ett avgränsat parti med byggnadsrester i form av tegel, kalkbruk, en stenpackning och en flat sten. Här påträffades också en svartgodsskärva, sannolikt en jydepotta. Dessa kan dateras till senmedeltid tidigmodern tid (fig. 9). Ovanpå kulturlagret var matjordslagret tunt, cirka 10 till 15 centimeter. Det blir tjockare ned mot sluttningen, upp mot 50 centimeter, men ingen egentlig kolluviumbildning kunde iakttas. Alven (B-horisonten) bestod av sand på de högre partierna och omväxlande lera och silt på de lägre delarna. Avsökning av den upplöjda matjorden inom gårdstomten visade att här finns stora mängder fynd, huvudsakligen keramik. Det yngre rödgodset do Skultagården i Träslöv 11

12 Skultagården Fig. 5. Utsnitt ur geometrisk avmätning av en gård i Träslöv Kyrkan och Skultagården ligger längst upp i nordost. Den som tittar noga ser att lantmätaren skrivit Lindbergs kyrka i stället för Träslöv. Karta: Lantmäteriet M70:15-1. Fig. 6. Utsnitt ur laga skifteskartan över Träslöv Skultagården och kyrkan har markerats. Notera det stora området med bandparcellerad åkermark öster om kyrkan. Karta: Lantmäteriet M70: UV Väst Rapport 2009:18. Arkeologisk utredning

13 0 100 m Fig. 7. Schaktplan med lager och anläggningar markerade. Skala 1:2500. Skultagården i Träslöv 13

14 0 50 m Fig. 8. Utbredningen för Skultagården, tagen från kartan 1839, och lämningarna från sökschaktningen. Det dokumenterade kulturlagret sammanfaller på ett ungefär med gårdstomten men en mindre byggnadsrest ligger utanför kartans tomt. Skala 1: UV Väst Rapport 2009:18. Arkeologisk utredning

15 Fig. 9. Svartgodsskärva, antagligen från en jydepotta, funnen i kulturlagret/husgrunden väster om gårdstomten. Foto: Christina Rosén. minerar och här finns flera skärvor av 1500 till 1600-talskaraktär. Vi fann också en stengodsskärva av Raeren-typ från 1500/1600-tal. Något norr om gårdstomten fann vi tre gropar i schakten. De var alla centimeter i diameter och innehöll fragment av tegel. Sannolikt skall de knytas till gårdens aktiviteter. Inga andra fornlämningar påträffades. Den nyupptäckta fornlämningen har givits numret Träslöv 176 i FMIS. Utvärdering och förslag till åtgärder Utredningen visade att en del av lämningarna efter Skultagården sträcker sig in i det planerade exploateringsområdet. Huvuddelen ligger dock på det högre partiet öster därom. Inga andra fornlämningar påträffades. I detta skede har det inte varit möjligt att entydigt datera gårdslämningen, men fyndmaterialet antyder att här finns lämningar från medeltid och tidigmodern tid. Vi föreslår att området för den planerade dagvattendammen minskas eller förskjuts något så att gårdslämningarna kan ligga kvar intakta. Referenser Connelid, P Halländskt odlingslandskap under tusen år i historiskgeografisk belysning. Från Absalon till Järnmölle och Galtabäck. Olsson, S-O. (red.). Forskning i Halmstad 2. Högskolan i Halmstad. Halmstad. Johansson, G Vendisk keramik vid Träslöv. Halland, Träslövs socken, Träslöv 3:2, RAÄ 169. UV Väst Rapport 2008:19. Ortnamn i Halland. Del 3. Bebyggelsenamnen i norra Halland. Uppsala Skultagården i Träslöv 15

16 Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: Länsstyrelsens dnr: Riksantikvarieämbetets projektnummer: Intrasisprojekt: V2009:005. Undersökningstid: 5 mars Projektgrupp: Christina Rosén och Gisela Ängeby. Exploateringsyta: Cirka kvadratmeter. Undersökt yta: 250 löpmeter schakt. Läge: Fastighetskartan, blad 5B 7h. Koordinatsystem: RT90 2,5 gon V. Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn: x y Höjdsystem:. Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm:. Digital dokumentation: förvaras på UV Väst. Fynd: fynden har återdeponerats. 16 UV Väst Rapport 2009:18. Arkeologisk utredning

17 Figurförteckning Fig. 1. Utsnitt ur GSD-Sverigekartan med platsen för undersökningen markerad... 6 Fig. 2. Utsnitt ur Blå kartan, blad 72 Falkenberg, med platsen för undersökningen markerad. Skala 1: Fig. 3. Utsnitt ur Fastighetskartan, blad 5B7h, med undersökningsområdet markerat. Skala 1: Fig. 4. Fornlämningsförekomsten kring utredningsområdet. Skala 1: Fig. 5. Utsnitt ur geometrisk avmätning av en gård i Träslöv Kyrkan och Skultagården ligger längst upp i nordost. Den som tittar noga ser att lantmätaren skrivit Lindbergs kyrka i stället för Träslöv. Karta: Lantmäteriet M70: Fig. 6. Utsnitt ur laga skifteskartan över Träslöv Skultagården och kyrkan har markerats. Notera det stora området med bandparcellerad åkermark öster om kyrkan. Karta: Lantmäteriet M70: Fig. 7. Schaktplan med lager och anläggningar markerade. Skala 1: Fig. 8. Utbredningen för Skultagården, tagen från kartan 1839, och lämningarna från sökschaktningen. Det dokumenterade kulturlagret sammanfaller på ett ungefär med gårdstomten men en mindre byggnadsrest ligger utanför kartans tomt. Skala 1: Fig. 9. Svartgodsskärva, antagligen från en jydepotta, funnen i kulturlagret/husgrunden väster om gårdstomten. Foto: Christina Rosén Skultagården i Träslöv 17

18

19

20 I mars 2009 genomförde Riksantikvarieämbetet UV Väst en arkeologisk utredning i Träslöv i Varbergs kommun. Orsaken till utredningen var kommunens planer på att anlägga en dagvattendamm på fastigheten. Vid utredningen påträffades lämningarna efter Skultagården, möjligen en medeltida storgård. ISSN