Gamla staden 7:1 Helsingborgs kommun

Transkript

1 UV SYD RAPPORT 2005:2 ARKEOLOGISK UTREDNING Gamla staden 7:1 Helsingborgs kommun Skåne, Helsingborg, Gamla staden 7:1 Magnus Andersson Kolumntitel 1

2 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Syd Åkergränden 8, Lund Tel Fax Riksantikvarieämbetet UV Syd Rapport 2005:2 ISSN Kart- och ritmaterial Henrik Pihl Layout Anita Esping Bodén Tryck/Utskrift UV Syd, Lund, 2005 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle. Dnr L 1999/3

3 Innehåll Inledning 5 Fornlämningsmiljö 5 Målsättning 7 Metod 7 Undersökningsresultat 7 Utvärdering 8 Referenser 8 Administrativa uppgifter 8

4 Fig. 1. Utsnitt ur GSD-Röda kartan, Skåne län, med platsen för undersökningen markerad. Skala 1: Kolumntitel

5 Gamla Staden 7:1 Helsingborgs kommun Magnus Andersson Inledning Med anledning av Helsingborg stads planer på att exploatera del av fastigheten Gamla Staden 7:1 i Helsingborg, för bostadsbebyggelse, har Riksantikvarieämbetet, avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Syd på uppdrag av Helsingborg stad, genom mark- och exploateringsenheten, genomfört en arkeologisk utredning, steg 2. Den aktuella bostadsbebyggelsen omfattar en yta av m 2 (fig. 1). Fornlämningsmiljö Inom Kv. Munken öster om utredningsområdet finns platsen för en utjämnad gravhög (RAÄ 41) och uppgift om en borttagen domarring (RAÄ 173). Förhistoriska anläggningar har också påträffats i samband med arkeologiska undersökningar inom de närliggande kvarteren Prins Fredrik och Slottsvången (Söderberg 1995). Utredningsområdet ligger omedelbart norr om det medeltida Helsingborg (fig. 2). Helsingborg framträder i det historiska materialet redan under 1000-talet. Från 1085 finns Knut den heliges gåvobrev till S:t Laurentiuskyrkan i Lund, där det klart framgår att Helsingborg var en tätort vars tomter beskattades av den danska kungen. Staden präglas av en markant topografi, med en långsmal strandremsa som i öster gränsar till en 20 meter hög bergsvägg. Den sk. landborgen. Det är på denna höjd som utredningsområdet är beläget. En stor befästning med ringmur och ett centraltorn byggdes på höjden omkring 1100-talets mitt som under 1300-talets början ersattes av nuvarande Kärnan (Wihlborg 1981). Under tidig medeltid fanns på landborgen också tre romanska stenkyrkor. Undersökningar från kyrkogårdarna vid S:t Clemens och S:t Petri antyder att tidigmedeltida bebyggelse funnits på höjden. Det har diskuterats att det i Helsingborg, som namnet antyder, redan under 1000-talet fanns en borg. De arkeologiska undersökningarna omkring Kärnan har inte kunnat påvisa en sådan tidig anläggning. Under 1600-talet och inledningen av 1700-talet pågår ständiga krig mellan Danmark och Sverige kring Helsingborg. I samband med krigen skedde omfattande befästningsarbeten. Till skydd för staden uppfördes komplicerade system av bastioner, vallar och vallgravar. Anläggningarna byggdes om vid flertalet tillfällen omväxlande av Kolumntitel 5

6 Fig. 2 Fornlämningar och undersökningar i området danskar och svenskar. Fästningen raserades år 1679, sedan svenskarna intagit staden. Endast Kärnan bevarades (Wihlborg 1981). Det aktuella utredningsområdet ligger i direkt anslutning till fästningsgördeln, och kan därför betraktas som en del av ett större stridsområde. Inom de intilliggande Kv. Slottsvången och Kv. Prins Fredrik har lämningar efter 1600-talets befästningsverk påträffats. År 1993 undersöktes delar av en bastion, Königs bolwerk, med vallgravar, palissa- 6 Kolumntitel

7 der och diken (Löfgren 1993) och i samband med en schaktningsövervakning 1995 framkom spår av diken till ett mindre värn (Söderberg 1995). Målsättning Den arkeologiska utredningen hade som målsättning att klargöra fornlämningssituationen och visa om det finns under mark dolda fornlämningar som berörs av bostadsbebyggelse. Utredningen skall ligga till grund för planering och prioriteringar av de arkeologiska fältarbetena samt utgöra beslutsunderlag för länsstyrelsen. Metod Utredningen genomfördes som en provschaktgrävning med hjälp av grävmaskin. I samband med schaktning användes metalldetektering. Fältdokumentationen utfördes med GPS och registrerades i dokumentationsprogrammet Intrasis. Undersökningsresultat Totalt upptogs 4 sökschakt om tillsammans 153 löpmeter. Den avbanade ytan uppgår till 360 m 2 vilket motsvarar ca 3 % av undersökningsområdet (fig. 3). Inga anläggningar eller kulturlager påträffades i sökschakten. Fig. 3 Utredningsschakt Kolumntitel 7

8 Utvärdering Trots närheten till den medeltida stadsbebyggelsen och de förhistoriska gravkomplexen kunde inga äldre aktivitetsspår identifieras vid den arkeologiska utredningen. Inga vidare antikvariska åtgärder förordas därför. Referenser Löfgren, A Arkeologisk undersökning. Kv. Slottsvången, Helsingborg, Skåne, Riksantikvarieämbetet, ATA. Arkivrapport dnr 3438/85. Löfgren, A Undersökning av medeltida kyrkogård Kv Prins Fredrik 5, Helsingborg, Skåne. Rapport RAÄ. Byrån för Arkeologiska Undersökningar. Löfgren, A Arkeologisk förundersökning. Kv. Slottsvången, Helsingborg, Skåne. Riksantikvarieämbetet. Byrån för Arkeologiska Undersökningar. Söderberg, B Arkeologisk förundersökning. Skåne, Helsingborg, Kv. Slottsvången. RAÄ 42. UV Syd Rapport 1996:13. Wihlborg, Anders Helsingborg. Riksantikvarieämbetet och Statens Historiska Museer rapport. Medeltidstaden 32. Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: Länsstyrelsens dnr och datum för beslutet: , Projektnummer: Undersökningstid: 21 mars, Projektledare: Magnus Andersson. Underkonsulter: Sydschakt, Helsingborg. Exploateringsyta: m 2. Undersökt yta: 360 m 2. Läge: Ekonomiska kartan, blad 3C3b, edition x y Koordinatsystem: Rikets 2,5 gon V. Höjdsystem: RT 90. Dokumentationshandlingar: Digitalt dokumentationsmaterial förvaras i Lund. Fynd: Inga fynd. 8 Kolumntitel