Upptäckten av en kokgrop, gravar och röjningsrösen i ett vintrigt Paradis

Transkript

1 uv väst rapport 2010:22 arkeologisk Utredning Upptäckten av en kokgrop, gravar och röjningsrösen i ett vintrigt Paradis Västergötland, Fristad socken, Paradis 1:4 Johannes Nieminen

2

3 uv väst rapport 2010:22 arkeologisk Utredning Upptäckten av en kokgrop, gravar och röjningsrösen i ett vintrigt Paradis Västergötland, Fristad socken, Paradis 1:4 Johannes Nieminen

4 Riksantikvarieämbetets arkeologiska uppdragsverksamhet UV Väst Kvarnbygatan Mölndal Tel.: Fax: e-post: e-post: Riksantikvarieämbetet UV Väst Rapport 2010:22 ISSN Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriet Gävle Medgivande I 2011/0120. Kartor är godkända från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr /3276. Bildredigering Lena Troedson Layout Lena Troedson Omslag Johannes Nieminen har just upptäckt lämningarna efter en forntida kokgrop. Tryck/utskrift Intellecta Infolog, Göteborg 2011

5 Innehåll Inledning 5 Sammanfattande resultat 5 Topografi och fornlämningsmiljö 5 Syfte och målsättning 8 Arbets- och metodbeskrivning 8 Utredningsområdet i det äldre kartmaterialet 8 Utredningens resultat 14 Objekt 1 14 Objekt 2 16 Fristad 108:1 18 Övriga delar av utredningsområdet 19 Antikvarisk bedömning 19 Referenser 19 Administrativa uppgifter 20 Bilaga. Schakt med arkeologiska iakttagelser och dokumenterade arkeologiska objekt 21 Figurförteckning 22

6 Fig. 1. Utsnitt ur GSD-Sverigekartan med platsen för undersökningen markerad. 4 Upptäckten av en kokgrop, gravar och röjningsrösen i ett vintrigt Paradis

7 Under november 2010 genomförde Riksantikvarieämbetet UV Väst en arkeologisk utredning. Utredningen gjordes inför Borås stads planer att detaljplanlägga ett område i Fristad socken. Vid utredningen påträffades en gravgrupp med fyra stensättningar och boplatslämningar i form av en kokgrop och en boplatsgrop. Utöver dessa utvidgades ett område med tidigare känd fossil åkermark. Inledning I samband med att Borås stad ämnade detaljplanlägga ett område i Fristad socken för bostäder beslutade länsstyrelsen i Västra Götaland att en arkeologisk utredning skulle göras inom det aktuella planområdet. Den arkeologiska utredningen bekostades av Borås stad och utfördes av personal från Riksantikvarieämbetet UV Väst. Sammanfattande resultat Med anledning av den planerade byggnationen i Fristad utförde Riksantikvarieämbetet UV Väst en arkeologisk utredning i planområdet. Utredningsområdet inventerades och lämpliga lägen för boplatser sökschak tades. Vid schaktgrävningen påträffades en kokgrop och en boplatsgrop. Lämningarna låg i en mindre slänt som sluttade ner mot en bäck. På en skogsbevuxen avsatts återfanns en gravgrupp bestående av fyra stensättningar, vidare iakttogs ett stort antal röjningsrösen omedelbart söder om gravarna. Upptäckten av rösena föranledde en utvidgning av området för den tidigare kända fossila åkermarken (Fristad 108:1). Utöver detta genomfördes en översiktlig genomgång av äldre kartor. Studierna visade att utredningsområdet till största delen utgjort den gamla inägomarken till hemmanet Paradis. Topografi och fornlämningsmiljö Utredningsområdet, som var beläget mellan 220 till 170 meter över havet, låg i Fristad socken cirka 1 mil nordöst om centrala Borås (fig. 1, 2 och 3). Landskapet utgjordes delvis av skogsmark, delvis av öppen mark. Några mindre vägar lede in i området och gjorde det relativt lättillgängligt (fig. 4). Större delen av utredningsområdet var gammal inägomark till gården Paradis, vars äldre gårdslägen tangerades. Den öppna marken var tidigare åkermark, som nu höll på att växa igen, medan skogspartierna var äldre ängsmark som planterats med barrskog. Potentiellt kunde flera olika slags fornlämningar förväntas: boplatslägen och äldre gårdslägen i anslutning till den historiska bebyggelsen, fossil åkermark samt eventuellt förhistoriska gravar, framför allt på de högre belägna partierna. Ett område med känd fossil åkermark (Fristad 108:1) gränsade till utredningsområdet. I historisk Upptäckten av en kokgrop, gravar och röjningsrösen i ett vintrigt Paradis 5

8 Fig. 2. Utsnitt ur Blå kartan, blad 62 Borås, med platsen för undersökningen markerad. Skala 1: Upptäckten av en kokgrop, gravar och röjningsrösen i ett vintrigt Paradis

9 0 500 m Fig. 3. Utsnitt ur Fastighetskartan, blad 7C 2g, med utredningsområdet markerat. Skala 1: Upptäckten av en kokgrop, gravar och röjningsrösen i ett vintrigt Paradis 7

10 tid tillhörde området gården Rölle, som tidigare legat i hägnadslag med Paradis. Inom utredningsområdet fanns dessutom en övrig kulturlämning i form av fyndplatsen för en skafthålsyxa (Fristad 117:1). Syfte och målsättning Huvudsyftet med utredningen var att undersöka förekomsten av tidigare okända fornlämningar och övriga kulturlämningar inom planområdet. Eventuella fornlämningar och kulturlämningar skulle även klassificeras och bedömmas vid utredningstillfället. Utredningens resultat skulle även tjäna som planerings- och beslutsunderlag för länsstyrelsen samt för företag som avsåg att exploatera området. Arbets- och metodbeskrivning Den arkeologiska utredningen startade med att området inventerades i syfte att finna gravar, agrarhistoriska lämningar samt lämpliga lägen för sökschaktsgrävning (fig. 5). I samband med inventeringen återfanns ett stort område med röjningsrösen och en gravgrupp. Efter inventeringen grävdes sammanlagt 55 schakt med maskin (fig. 6). Merparten av dessa grävdes på den forna åkermarken. Schakten varierade i läng från cirka 25 meter till 10 meter och var cirka 0,5 meter djupa. I ett av schakten framkom en större kokgrop och en boplatsgrop, resterande schakt innehöll inga arkeologiska iakttagelser. Den digitala dokumentationen av schakt, anläggningar och nyupptäckta fornlämningar gjordes med GPS (Global Positioning System) och foto för vidare bearbetning i Intrasis. I anslutning till utredningen gjordes även en översiktlig analys av äldre kartor. Utredningsområdet i det äldre kartmaterialet Utredningsområdet utgjordes till största delen av den gamla inägomarken till hemmanet Paradis. Det gränsade i söder till hemmanet Rölle och på övriga sidor omgavs det av gammal utmark. Paradis och Rölle låg i hägnadslag i det äldre kartmaterialet, de brukade alltså en gemensam inägomark. Varje gård hade sina åkrar invid gårdstomten men slåttermark och beteshagar brukades gemensamt. Den äldsta kartan över området är en geometrisk jordebokskarta från 1646 (fig. 7). Som de flesta kartor av denna typ är den svår att rektifiera med någon större precision mot dagens karta; det finns alltså en viss osäkerhet i det exakta förhållandet mellan kartan och utredningsområdets avgränsning. Själva gården Paradis låg strax utanför utredningsområdet i nordost och den är känd i jordeböcker sedan Av allt att döma är gårdstomtens läge detsamma som idag. År 1646 beskrevs gården som ett halvt kronohemman med en åkerareal på 2 3/5 tunnland det var fråga om en mycket liten gård. Man hade gott fiske i Öresjön och betesmarken ansågs också som 8 Upptäckten av en kokgrop, gravar och röjningsrösen i ett vintrigt Paradis

11 Fig. 4. Vy över delar av utredningsområdet mot sydväst. Foto: Gisela Ängeby. Fig. 5. Inventering i ett vintrigt skogslandskap. Foto: Johannes Nieminen. Upptäckten av en kokgrop, gravar och röjningsrösen i ett vintrigt Paradis 9

12 0 100 m Fig. 6. Plankarta som visar spridningen av schakt anläggningar och nyupptäckta fornlämningar inom utredningsområdet. Skala 1:3000.

13 god. Åkern bestod av svartmylla. Svartmyllan var prima matjord med hög humushalt som gav den en mörk färg. Svartmylla skapas när en åkeryta gödslas länge och intensivt. Det kan alltså vara så att Paradis etablerats i ett område som varit uppodlat länge. Själva gården Paradis var ganska troligt en 1500-talsetablering men området kan ha varit utnyttjat under såväl medeltid som förhistorisk tid. Det vi ser i kartbilden från 1646 är själva gårdstomten, markerad med en hussymbol, några små åkrar (de streckade ytorna) med gott om röjningsrösen och stora ytor med ängsmark och beteshagar. Ängen var slåttermark, här tog man hö till det viktiga vinterfodret och här kunde boskapen efterbeta när höet var slaget och samtidigt gödsla marken. Det växte en del träd i ängen, vi ser trädsymboler på kartan, men i huvudsak var marken öppen. Träden var med all sannolikhet lövträd som hamlades till vinterfoder. Marken beskrivs omväxlande som hårdvalls- och staggvallsäng, det vill säga det fanns både torrare och fuktigare partier. Den skog vi ser idag har sannolikt planterats under senare delen av 1800-talet. På häradskartan från år 1900 är delar av utredningsområdet markerade som blandskog bestående av löv- och barrträd. Gården Rölle karteras Kartan ligger precis i gränsen till utredningsområdet, men det kan vara intressant att notera det stora området med fossil åkermark (Fristad 108:1) som ligger i norra delen av Rölles inägor. Såväl på 1646 års karta som 1828 (fig. 8) ligger detta område som ängsmark den fossila åkern är alltså från medeltid eller förhistorisk tid (Studierna och analysen av det äldre kartmaterialet är utförd av Christina Rosén vid Riksantikvarieämbetet UV Väst). Upptäckten av en kokgrop, gravar och röjningsrösen i ett vintrigt Paradis 11

14 0 100 m Fig. 7. Utsnitt ur 1646 års karta över geometrisk jordebokskarta. Skala 1: Upptäckten av en kokgrop, gravar och röjningsrösen i ett vintrigt Paradis

15 0 100 m Fig. 8. Utsnitt ur 1828 års karta över inägoavmätning rektifierad mot fastighetskartan. Skala 1:5000. Upptäckten av en kokgrop, gravar och röjningsrösen i ett vintrigt Paradis 13

16 Utredningens resultat Utredningen resulterade i upptäckten av två nya fornlämningar, var av en utgjordes av boplatslämningar och den andra av en gravgrupp. Utöver dessa utökades området för den tidigare registrerade fossila åkermarken Fristad 108:1 (fig. 6). De nyupptäckta fornlämningarna och det nya utbredningen för Fristad 108:1 har anmälts till FMIS (Fornminnesinformationssystem). Objekt 1 Fornlämningstyp: Boplats. Höjd över havet: cirka 190 meter. Terräng: Objekt 1 låg på en mindre nordsluttning på den igenlagda åkermarken. I norr sluttade slänten ner mot en bäck och ett i övrigt sankare parti. I söder avgränsades ytan av en mindre väg (fig. 9). Beskrivning: Boplatsens utbredning beräknades till cirka meter. Lämningarna påträffades i S396 och utgjordes av en kokgrop (A393) och en boplatsgrop (A394). Kokgropen var oval och cirka 2,2 2 meter stor (fig. 9). Fyllningen i ytan bestod av sotig kolbemängd sand som innehöll skörbränd sten. Boplatsgropen var cirka 0,6 meter i diameter. Fyllningen utgjordes av brun humös sand. Inga fynd framkom i anslutning till anläggningarna. Anläggningarna framkom under matjorden i ett lager bestående av grusig sand (fig. 10). Bedömning: Undersökningar av lokaler med härdar och kokgropar har visat att dessa vanligtvis dateras till bronsålder/järnålder. Läget vid vattendrag och våtmark är också typiskt för härd/kokgropslokaler. I sådana terränglägen rör dig sig oftast inte om regelrätta boplatser, istället har lokalerna betraktats som specialiserade aktivitetsytor. Objekt 1 är att betrakta som fast fornlämning och bör omfattas av en arkeologisk förundersökning inför en eventuell exploatering. Fig. 9. Översiktsbild mot nordväst över området för Objekt 1. På bilden pågår framrensningen av Kokgropen (A393). Foto: Gisela Ängeby. 14 Upptäckten av en kokgrop, gravar och röjningsrösen i ett vintrigt Paradis

17 0 100 m Fig. 10. Schaktplan med schaktnummer samt anläggningsnummer objekt 1. Skala 1:2500. Upptäckten av en kokgrop, gravar och röjningsrösen i ett vintrigt Paradis 15

18 Objekt 2 Fornlämningstyp: Gravgrupp. Höjd över havet: cirka 200 meter. Terräng: Objekt 2 var belägen på svagt nordväst sluttande skogsbevuxen avsatts. I söder övergick avsatsen i lägre liggande åkermarker. I norr avgränsades terrassen av brantare terrängavsnitt (fig. 11). Beskrivning: Fornlämningens utbredning bedömdes vara cirka meter. Vid inventeringen iakttogs fyra flacka stenpackningar (A461, 462, 463 och 464) inom området. Stenpackningarna var i stort sett runda, cirka 7 meter i diameter och cirka 0,5 meter höga. Packningarna var delvis övertorvade (fig. 12). Bedömning: Med utgångspunkt i stenpackningarnas karaktär och utseende samt det topografiska läget tolkas de som stensättningar. Bedömningen är även att stensättningarna utgör en sammanhängande gravmiljö. Gravarna dateras preliminärt till bronsålder/järnålder. Objekt 2 är att betrakta som fast fornlämning och bör omfattas av en arkeologisk förundersökning inför en eventuell exploatering. Fig. 11. Översiktsbild mot norr över området för Objekt 2. I bakgrunden syns en av de övertorvade och snötäckta stensättningarna. Foto: Johannes Nieminen. 16 Upptäckten av en kokgrop, gravar och röjningsrösen i ett vintrigt Paradis

19 Objekt 1 AU-område Objekt 2 Utvidgat område för RAÄ Fristad 108: RAÄ Fristad 108: m Fig. 12. Plankarta anläggningsnummer objekt 1 och den utvidgade delen av Fristad 108:1. Skala 1:2500. Upptäckten av en kokgrop, gravar och röjningsrösen i ett vintrigt Paradis 17

20 Fristad 108:1 Fornlämningstyp: Område med fossil åkermark. Höjd över havet: mellan cirka 200 till 220 meter. Terräng: Området för den fossila åkermarken låg i nordsluttande skogsmark. I sydöst anslöt området till det tidigare kända området för Fristad 108:1 och i nordöst till lägre liggande avsatser. I och med utredningen utvidgades området åt norr och nordväst i förhållande till dess gamla begränsning (fig. 13). Beskrivning: Området för Fristad 108:1 har utökats med cirka kvadratmeter. Vid utredningen iakttogs 86 oregistrerade röjningsrösen. Högst troligt kommer en mer detaljerad kartering av området att resultera i upptäckten av fler agrara lämningar. Röjningsrösena låg i nordsluttande skogsmark och var mestadels täckta av mossa. Diametern varierade från 4 till 7 meter och höjden skiftade från 0,4 till 0,7 meter (fig. 12). Bedömning: På kartor från såväl 1646 som 1828 betecknas området för den fossila åkermarken som ängsmark den fossila åkern bör alltså härröra från medeltid eller förhistorisk tid. Det stora sammanhängande området visar på en omfattande odling från äldre tid. Undersökningar av röjningsröseområden inom det sydsvenska höglandet har på flera lokaler visat att vissa anläggningar som initialt har tolkats som röjningsrösen efter undersökningar har visat sig utgöra gravar (Connelid 2006, s. 38), en lärdom som man bör ha med sig inför eventuella framtida undersökningar av Fristad 108:1. Området för Fristad 108:1 bör omfattas av en arkeologisk förundersökning inför en eventuell exploatering. Fig. 13. Ett av flera röjningsrösen som fanns inom den fossila åkermarken. Foto: Johannes Nieminen. 18 Upptäckten av en kokgrop, gravar och röjningsrösen i ett vintrigt Paradis

21 Övriga delar av utredningsområdet På övriga delar av fornlämningsområdet påträffades vare sig fornlämningar eller andra kulturhistoriska lämningar. Antikvarisk bedömning Riksantikvarieämbetet UV Väst bedömer att Objekt 1 och Objekt 2 bör betraktas som fasta fornlämningar, vidare föreslås en utvidgning av området för Fristad 108:1. Samtliga tre fornlämningar bör förundersökas inför en framtida exploatering. Referenser Connelid, P Agrarhistoriska undersökningar. I: UV Väst, dokumentation av fältarbetsfasen (Daff ) 2006:10. Arkeologisk undersökning. Rv 40, delen Brämhult Rångedala. Arkeologiska och agrarhistoriska undersökningar. Västra Götalands län, RAÄ 119 i Toarps socken, RAÄ 226 och RAÄ 227 i Rångedala socken (Gisela Ängeby & Pär Connelid). Riksantikvarieämbetet. Upptäckten av en kokgrop, gravar och röjningsrösen i ett vintrigt Paradis 19

22 Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: Länsstyrelsens dnr: Riksantikvarieämbetets projektnummer: Intrasisprojekt: UV2010:233. Undersökningstid: 15 19/ Projektgrupp: Johannes Nieminen och Gisela Ängeby. Läge: Fastighetskartan, blad 7C 2g. Koordinatsystem: RT 90 2,5 gon V. Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn: x y Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm:. Digital dokumentation: förvaras på UV Väst. 20 Upptäckten av en kokgrop, gravar och röjningsrösen i ett vintrigt Paradis

23 Bilaga. Schakt med arkeologiska iakttagelser och dokumenterade arkeologiska objekt Schaktnr Lager (m) Anläggningar Kommentar ,3 Matjord, 0,3 grusig sand A394: kokgrop, oval 2,2 2 m, fyllning i ytan, sot, kol och skörbränd sten. A393: Boplatsgrop, rund ca 0,6 i diam., fyllning i ytan, brun humös sand. Objekt 1 A461, 462, 463, 464: stensättningar, runda, ca 7 m i diam., höjd ca 0,5 m, Delvis övertorvade. Objekt 2 A , A : Röjningsrösen, Varierande form, mestadels runda, stor leken varierade från ca 4 till 7 meter, höjden varierade från ca 0,4 till 0,7 meter Utvidgat område för Fristad 108:1 Upptäckten av en kokgrop, gravar och röjningsrösen i ett vintrigt Paradis 21

24 Figurförteckning Fig. 1. Utsnitt ur GSD-Sverigekartan med platsen för undersökningen markerad...4 Fig. 2. Utsnitt ur Blå kartan, blad 62 Borås, med platsen för undersökningen markerad. Skala 1: Fig. 3. Utsnitt ur Fastighetskartan, blad 7C 2g, med utredningsområdet markerat. Skala 1: Fig. 4. Vy över delar av utredningsområdet mot sydväst. Foto: Gisela Ängeby...9 Fig. 5. Inventering i ett vintrigt skogslandskap. Foto: Johannes Nieminen...9 Fig. 6. Plankarta som visar spridningen av schakt anläggningar och nyupptäckta fornlämningar inom utredningsområdet. Skala 1: Fig. 7. Utsnitt ur 1646 års karta över geometrisk jordebokskarta. Skala 1: Fig. 8. Utsnitt ur 1828 års karta över inägoavmätning rektifierad mot fastighetskartan. Skala 1: Fig. 9. Översiktsbild mot nordväst över området för Objekt 1. På bilden pågår framrensningen av Kokgropen (A393). Foto: Gisela Ängeby...14 Fig. 10. Schaktplan med schaktnummer samt anläggningsnummer objekt 1. Skala 1: Fig. 11. Översiktsbild mot norr över området för Objekt 2. I bakgrunden syns en av de övertorvade och snötäckta stensättningarna. Foto: Johannes Nieminen...16 Fig. 12. Plankarta anläggningsnummer objekt 1 och den utvidgade delen av Fristad 108:1. Skala 1: Fig. 13. Ett av flera röjningsrösen som fanns inom den fossila åkermarken. Foto: Johannes Nieminen Upptäckten av en kokgrop, gravar och röjningsrösen i ett vintrigt Paradis

25

26 Upptäckten av en kokgrop, gravar och röjningsrösen i ett vintrigt Paradis Under november 2010 genomförde Riksantikvarieämbetet UV Väst en arkeologisk utredning. Utredningen gjordes inför Borås stads planer att detaljplanlägga ett område i Fristad socken. Vid utredningen påträffades en gravgrupp med fyra stensättningar och boplatslämningar i form av en kokgrop och en boplatsgrop. Utöver dessa utvidgades ett område med tidigare känd fossil åkermark. ISSN