En kustnära boplats. Skåne, Stora Köpinge socken, Nybrostrand 19:85 m.fl., RAÄ 100, Ystad kommun Sven Hellerström UV SYD RAPPORT 2005:26

Transkript

1 UV SYD RAPPORT 2005:26 ARKEOLOGISK UTREDNING 2005 En kustnära boplats Skåne, Stora Köpinge socken, Nybrostrand 19:85 m.fl., RAÄ 100, Ystad kommun En kustnära boplats 1

2 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Syd Åkergränden 8, Lund Tel Fax Riksantikvarieämbetet UV Syd Rapport 2005:26 ISSN Kart- och ritmaterial Henrik Pihl Layout Anita Esping Bodén Tryck/Utskrift UV Syd, Lund, 2005 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle. Dnr L 1999/3

3 Innehåll Bakgrund 5 Syfte och metod 7 Resultat 7 Utvärdering 7 Referenser 9 Administrativa uppgifter 9

4 Fig. 1. Utsnitt ur GSD-Röda kartan, Skåne län, med platsen för undersökningen markerad. Skala 1: En kustnära boplats

5 En kustnära boplats Bakgrund Mellan den 12 och 15 september 2005 utförde Riksantikvarieämbetet UV Syd en arkeologisk utredning inom Nybrostrand 19:85 m.fl. (fig. 1). Det ca m 2 stora exploateringsområdet som Ystad kommun avser att bebygga, var uppdelat i två ytor i anslutning till Nybrostrands västra del (fig. 2). Utredningen utfördes på uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne län. Trakten kring Nybrostrand utgörs till största delen av en flack fullåkersbygd med lätta jordar. Här finns ett stort antal förhistoriska fornlämningar, främst boplatser, som dateras allt i från mesolitikum till vikingatid. Mest framträdande är annars gravhögarna från bronsåldern, som grupperar sig utmed Nybroån. Ett flertal av boplatserna är undersökta tidigare i samband med exploateringar och det så kallade Ystadprojektet. Närmast, och delvis i, det aktuella området finns ett boplatsområde från sten- till järnålder i nordväst, RAÄ 100. Av fornminnesregistret framgår det att det inom ett meter stort område i riktning NV SO har påträffats 1 flintspån, 5 flintavslag, 1 knacksten och 1 svärdshjalt samt att det vid en undersökning 1974 i samband med breddning av vägen mellan Nybrostrand och Köpingebro påträffades boplatslämningar, bl.a. resterna av en ugn med lerkupol. Fornlämningen undersöktes delvis av UV Syd 1985 då en militärväg skulle anläggas. Det berörda vägavsnittet ligger i fornlämningens västra del. Här framkom två senneolitiska och två förromerska huslämningar (Tesch 1992:205f). Ungefär 300 meter åt norr om detaljplanområdet finns ett boplatsområde med lämningar från neolitikum till vikingatid, RAÄ 102 (Tesch 1992:199). Mellan de båda ytorna finns ett härdområde från yngre brons-/äldre järnålder, RAÄ 101 (Tesch 1992:206). Strax öster om den senare fornlämningen finns en bronsåldersboplats registrerad, RAÄ 103 (Torstensdotter Åhlin 1994). I ett vidare perspektiv utgör Stora Köpinge socken förmodligen en av de mest välundersökta områdena i Skåne (t.ex. Larsson m.fl. 1992; Andersson & Söderberg 1999; Becker 2004). En kustnära boplats 5

6 Fig. 2. Undersökningsområdet och närliggande fornlämningar. Fastighetskartan, blad 1D 9g. Skala 1: En kustnära boplats

7 Syfte och metod Syftet var att fastställa fornlämningssituationen inom exploateringsområdet. Resultatet ska ligga till grund för Länsstyrelsens fortsatta handläggning av ärendet. Utredningen utfördes som sökschaktsgrävning med bandburen grävmaskin. Bredden på schakten uppgick till 1,5 meter. Schakt och anläggningar mättes in med GPS och har registrerats och bearbetats i dokumentationsprogrammet Intrasis. Resultat Schaktningen utfördes så att i stort sett hela exploateringsområdet täcktes in (fig. 3). Vid tidpunkten för utredningen var marken gräsbevuxen med inslag av enstaka mindre träd och buskar. Matjordsdjupet varierade mellan ca 0,2 och 0,4 meter. Alven bestod mestadels av ren sand och på sina ställen grus. För att undersöka om det eventuellt fanns någon flygsandsbildning grävdes det nordostligaste schaktet ned till ca två meters djup. Några äldre översandade markhorisonter kunde inte påvisas här. På den norra och större ytan framträdde sammanlagt 50 anläggningar i form av 36 stolphål, 8 gropar och 6 härdar. Dessa boplatslämningar var främst koncentrerade till områdets nordvästra del, men framför allt härdar fanns spridda över ett större område. Kännetecknande för stolphålen och groparna var att de var relativt små och att några gropsystem inte kunde beläggas. Ett par härdar i sydost utmärkte sig genom att de var tydligt större än övriga, drygt en meter respektive mer än två meter i diameter. Endast ett fynd framkom vid schaktningen. Det var en keramikskärva som låg i ytan på ett bränt stolphål (A282). Godsets kvalitet gör att den sannolikt bör dateras till yngre bronsålder/äldre järnålder. Denna slutsats är emellertid mycket generell. Stolphålet var beläget på den större ytans sydöstra del och således ett stycke från det egentliga boplatsområdet. I övrigt påträffades ett flintavslag i markytan, ungefär mitt i området. Den södra ytan utgjordes av mer omväxlande vegetation i form av gräs, buskar och större träd. Utmed vägarna i söder och öster fanns också bullervallar som inskränkte möjligheterna för schaktning. Under den ca 0,2 meter tjocka matjorden låg fin sand som förmodligen till delar var flygsand. Inga anläggningar eller fynd påträffades. I samband med avbaningen grävdes också ett eller två djupschakt per schakt. Härvid kunde ett äldre humöst sandlager på mellan 0,5 och 0,7 meters djup konstateras. Lagret var ca 0,1 meter tjockt och på sina håll var det blandat med vad som föreföll vara torv eller förmultnade växtdelar. Inte heller här fanns några fynd och lagret bedömdes vara naturligt avsatt. Under detta lager fanns tillsynes orörd sjöbottensand. Utvärdering På den norra ytan, framför allt då i den nordvästra delen, dokumenterades anläggningar av typisk boplatskaraktär. Med stor sannolikhet hör de samman med det boplatsområde som finns belagt alldeles nordväst om exploateringsområdet (RAÄ 100). Dessa boplatslämningar är daterade till senneolitikum, brons- och senare delen av förromersk järnålder. De lämningar, främst härdar, som fanns mot syd- En kustnära boplats 7

8 Fig. 3. Undersökningsområdet med schakt och anläggningar markerade. Fastighetskartan, blad 1D 9g. Skala 1: En kustnära boplats

9 ost på den norra ytan, kan vara utkanten av RAÄ 101. De kan å andra sidan också höra till bronsålderskomplexet RAÄ 103. För ärendets fortsatta gång, föreslås en förundersökning i syfte att närmare klargöra fornlämningens bevarandegrad, datering och närmare begränsning inom exploateringsytan. Förundersökningen skulle koncentreras till den nordvästra delen av området, men även en mindre insatts i den sydöstra delen skulle vara befogad för att om möjligt fastställa om anläggningarna här hör till RAÄ 101 eller RAÄ 103. Referenser Andersson, T. & Söderberg, B Monument vid betrampen. I: Sjösten, P. (red.). Bygd i blomstring. Stora Köpinges historia del 2. St Köpinge. Becker, N Kvinnograv och boplatslämningar vid sockerbruket i Köpingebro. UV Syd Rapport 2004:23. Larsson, L., Callmer, J. & Stjernquist, B. (eds.) The Archaeology of the Cultural Landscape. Field Work and Research in a South Swedish Rural Region. Acta Archaeologica Lundensia. Series prima in 4 N 19. Lund. Tesch, S The long-term development of a settlement region on the coastal plain the Köpinge area. In: Larsson, L., Callmer, J. & Stjernquist, B. (eds.) The Archaeology of the Cultural Landscape. Field Work and Research in a South Swedish Rural Region. Acta Archaeologica Lundensia. Series prima in 4 N 19. Lund. Torstensdotter Åhlin, I Arkeologisk utredning. Skåne, Stora Köpinge socken, Nybrostrand 19:85 m.fl UV Syd Rapport 1994:47. Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: Länsstyrelsens dnr och datum för beslutet: , Projektnummer: Intrasisnummer: S2005:028 Undersökningstid: september Projektgrupp: (Projektledare. Underkonsulter: Sydschakt och Hyrman i Ystad. Exploateringsyta: m 2. Undersökt yta: m 2. Läge: Fastighetskartan, blad 1D 9g, edition 1 april Koordinatsystem: Rikets 2,5 gon väst. Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn: x 6146,58 y 1381,54. Höjdsystem: Ex 1: RH 70. En kustnära boplats 9

10 UV Syds rapportserie E22 Gualöv Bromölla. Ivetofta, Gualöv och Bromölla socknar. AU steg 2 och FU. Tony Björk, Mikael Henriksson, Karl-Magnus Melin. Med bidrag av Ivan Balic och Björn Nilsson (red.) 2. Gamla staden 7:1. Helsingborg. AU. Magnus Andersson 3. Noppsgärde. Fröslunda socken Uppland. SU. Håkan Aspeborg (red.) 4. Jonstorps bytomt. Jonstorps socken. FU. Håkan Aspeborg 5. Boplatslämningar vid Hjärups boställe. Uppåkra socken. FU Nathalie Becker 6. Välbevarade boplatslämningar på västervång. Trelleborg FU Nathalie Becker 7. Väg E22 Kristianstad Fjälkinge: AU2 Tyra Ericson 8. Ett gravfält från yngre järnålder. Trelleborg FU 9. Grubbahus 1:5 och Maglaby 22:2. Kvidinge socken. FU Tyra Ericson 10. Västra Tommarp 5:32. Västra Tommarps socken. AU Tyra Ericson 11. Gluggstorp 2:1. Sireköpinge socken. AU 12. Serresjö 1:95 och Gislöv 7:15. Gislövs socken. AU2 13. Västervång 3:14 m. fl. Trelleborg. AU 14. Fornlämningar längs en ledning. Helsingborg Landskrona. AU2 15. Mårtensfälad 1:15. Lund. AU 16. Kvarteret Domar 23. Ystad. AK Bengt Jacobsson 17. En boplats från yngre järnålder vid Maglarp i södra Skåne. Maglarps socken. AU Bengt Jacobsson 18. Förhistoriska och sentida lämningar inom sockerbruket i Köpingebro Stora Köpinge socken. FU Thomas Andersson 19. Väg 17, förbifart Marieholm. FU Magnus Andersson 10 En kustnära boplats

11 20. Gårdslämningar i Hjärup. FU Bengt Söderberg 21. Jonstorp, RAÄ 3. FU Bengt Jacobsson 22. Skateholm. AU Bengt Jacobsson 23. Kv. Lasarettet 3, Helsingborg. FU Bengt Jacobsson 24. Förhistoriska boplatslämningar på Östra Torn 29:1. Lund. AU Anna Lagergren-Olsson 25. Boplatslämningar från yngre bronsålder/äldre järnålder vid Hjärups boställe. FU Anna Lagergren-Olsson 26. En kustnära boplats. Stora Köpinge socken. AU En kustnära boplats 11