En arkeologisk undersökning av gravar och boplatslämningar i Remmene socken

Transkript

1 En arkeologisk undersökning av gravar och boplatslämningar i Remmene socken Populärvetenskaplig sammanfattning Johanna Lega Västarvet kulturmiljö 2018

2

3 En arkeologisk undersökning av gravar och boplatslämningar i Remmene socken Populärvetenskaplig sammanfattning Västarvet kulturmiljö 2018

4 Författare Johanna Lega Grafisk form, layout och teknisk redigering Gabriella Kalmar Omslagsbild När ett kärl av trä förmultnar blir den runda hartsringen kvar. Harts tillverkades av kåda och fungerade som klister för att sammanfoga kärlet. I mitten av behållaren syns benen som samlats ihop från gravbålet. Foto Mats Hellgren. Tryck Regiontryckeriet, Trollhättan 2018 Västarvet Vänerparken Vänersborg tel , fax

5 Innehåll Inledning...4 Boplatsen...9 Stensättningen...10 Gravfältet...11 Tekniska och administrativa uppgifter...13

6 4 Västarvet kulturmiljö 2018 Inledning Under sommaren 2016 undersökte arkeologer från Västarvet kulturmiljö delar av fornlämningen RAÄ Remmene 128 som ligger ungefär en halv mil väster om Herrljunga. Det var i samband med att en gång- och cykelbana skulle byggas från Remmenedal till Herrljunga som ett sedan tidigare okänt gravfält, en boplats och en stensättning hittades. Lämningarna låg på en sandig platå strax norr om Remmene kyrka och hörde till yngre stenålder och äldre järnålder. Den arkeologiska undersökningen inriktades särskilt på gravfältet eftersom gravarna kunde ge mycket ny information om liv, död och begravningsseder under äldre järnålder.

7 En arkeologisk undersökning av gravar och boplatslämningar i Remmene socken 5 Västra Götalands län Remmene Göteborg 50 Kilometer Utdrag ur översiktskartan över Herrljunga kommun och Sverigekartan över Västra Götalands län. Markören visar platsen för den arkeologiska undersökningen.

8 6 Västarvet kulturmiljö 2018 Drönarfoto över undersökningsytan från nordost. Foto Mats Hellgren.

9 En arkeologisk undersökning av gravar och boplatslämningar i Remmene socken 7

10 8 Västarvet kulturmiljö 2018 Den södra halvan av grophuset har grävts ut. Till vänster skymtar en flat sten som sannolikt låg i husets ingång. Foto Johanna Lega

11 En arkeologisk undersökning av gravar och boplatslämningar i Remmene socken 9 Boplatsen Från den sista fasen av stenåldern, eller senneolitikum, hittar vi spår efter att människor har levt på platsen. Eldstäder visar var man har lagat mat och stolphål antyder var byggnader eller andra konstruktioner har stått. Stolphål är det avtryck en nedgrävd stolpe lämnar efter sig när träet förmultnat eller brunnit. Till ovanligheterna hör ett grophus som hittades i den västra delen av området. Det var sju meter långt, tre meter brett och ungefär en halv meter djupt. Förmodligen har grophuset fungerat som förråd eftersom det inte var tillräckligt stort att bo i. Delar av överbyggnaden har utgjorts av ris som täckts ( klinats ) med lera för att hålla tätt. Utanför grophuset fanns en liten grop som innehöll en skrapa av flinta och lite träkol. Både grophuset och gropen kunde dateras till omkring 2000 f. Kr. med hjälp av kol 14 metoden.

12 10 Västarvet kulturmiljö 2018 Stensättningen från ovan. På grund av jordbruket låg bara det understa lagret sten kvar i graven. Cirkeln markerar var de brända benen och kniven hittades. Foto Mats Hellgren Stensättningen Omkring 1500 år efter att boplatsen övergivits konstruerade människor i området en grav på den sandiga platån, med utsikt över dalgången i väster. Det var en stensättning med en storlek av ungefär sju meter i diameter bestående av flera lager sten. I botten placera des en urna av keramik som innehöll de brända benen från gravbålet och en liten kniv av järn. Benmaterialet från graven kunde kol 14 dateras till omkring 500 f. Kr. vilket är i övergången mellan bronsålder och järnålder.

13 En arkeologisk undersökning av gravar och boplatslämningar i Remmene socken 11 Gravfältet Några hundra år senare, omkring år 200 f. Kr. var människor åter tillbaka för att begrava sina döda på den sandiga platån, den här gången i flatmarksgravar. Det är ett samlingsnamn för gravar som inte har någon synlig gravmarkör ovan mark. Förmodligen var gravarna ursprungligen markerade på ett sätt som inte längre är bevarat. Gravfält bestående av flatmarksgravar förekommer vanligtvis under äldre järnålder och då består de oftast av en enkel nedgrävning där man deponerat resterna från gravbålet. Ibland ligger benen i en urna av keramik och ibland har benen legat i en behållare av trä eller skinn som förmultnat. Eftersom benen härdas av elden i gravbålet klarar de sig ganska bra i jorden och relativt ofta går det att avgöra om det är en man, kvinna eller ett barn som begravts. I Remmene var det bara en del av gravfältet som undersöktes, resten av gravarna ligger fortfarande kvar. Sammanlagt kunde 63 gravar undersökas arkeologiskt vilket innebar att de försiktigt grävdes fram så att skör keramik och andra fynd kunde samlas in. Noggranna mätningar kunde sedan göras av gropens storlek, form och fyllning. I flera av gravarna hade man lagt gravgåvor i urnan tillsammans med benen. Det fanns bland annat skäror, knivar, synålar och dräktspännen, så kallade fibulor. Ett mycket ovanligt fynd var det av en bälteskedja av järn som burits som ett smycke runt midjan. Bälteskedjan från Remmene är en av bara tre kända i Västsverige. När alla analyser var klara visade det sig att 41 individer gick att åldersbestämma. Drygt 30 procent av dem var barn, de allra flesta spädbarn. Bland ungdomar var dödligheten däremot mycket låg och 70 procent av de åldersbestämda individerna var män och kvinnor mellan 20 och 60 år. Det visade sig också att gravfältet hade använts under flera hundra år. Den äldsta daterade graven var från omkring 200 f. Kr och den yngsta från omkring 200 e. Kr., båda inom perioden som kalllas äldre järnålder. En av gravurnorna prepareras försiktigt fram av Mats Hellgren. Foto Johanna Lega

14 12 Västarvet kulturmiljö 2018 Figur 6. I den yngsta av de daterade gravarna ( cirka 200 e. Kr. ) hittades denna ornerade fibula i brons med silverdetaljer. Figur 7. Två urnor var fortfarande hela efter omkring år i jorden. Den här innehöll kvarlevorna efter ett spädbarn. Foto Johanna Lega.

15 En arkeologisk undersökning av gravar och boplatslämningar i Remmene socken 13 Tekniska och administrativa uppgifter Basrapport : Spår efter liv och död i Remmene. Västarvet kulturmiljö arkeologiska rapporter 2018:1 Länsstyrelsen diarienummer : Västarvet diarienummer : VA Västarvet projektnummer : Län : Västra Götalands län Kommun : Herrljunga kommun Socken : Remmene Fastighet : Åsen 2:13 Ansvarig institution : Projektledare : Tidslinje: Västarvet kulturmiljö Johanna Lega skapad av Paula Molander

16

17

18