STENKUMLA PRÄSTGÅRDEN 1:3 OCH KUBE 1:7

Transkript

1 Rapport Arendus 2015:25 STENKUMLA PRÄSTGÅRDEN 1:3 OCH KUBE 1:7 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING DNR Stenkumla socken Region Gotland Gotlands län 2016 Christian Hoffman

2

3 Arkeologisk förundersökning på fastigheterna Kube 1:7 och Prästgården 1:1, Stenkumla socken, Region Gotland (Dnr ) Undersökande institution: Arendus AB Typ av undersökning: Arkeologisk förundersökning Socken: Stenkumla Län: Gotland Författare: Christian Hoffman Sammanfattning Gotlands Energi AB (GEAB) har genomfört kabelförläggning i Stenkumla socken. Det arkeologiska fältarbetet har genomförts i etapper under februari och mars månad Längs den inledande sträckan påträffades inga lämningar men längs sträcka 2 påträffades en anläggning i form av en nedgrävning precis invid vägbanan. Nedgrävningen bestod av en diagonal ca 1,2 meter bred mörkfärgning. I anslutning till denna påträffades två relativt moderna spikar och ett litet järnfragment. I övrigt ingenting av antikvariskt intresse.

4 INNEHÅLL Bakgrund.. 4 Målsättning och metod.. 4 Områdesbeskrivning och fornlämningsmiljö 4 Resultat.. 5 Tolkning och sammanfattning.. 8 Administrativa uppgifter 8

5 Bakgrund Arendus har på uppdrag av Länsstyrelsen Gotlands län utfört en arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning på fastigheterna Prästgården 1:3 och Kube 1:7 i Stenkumla socken. Förundersökningen föranleddes av nyanläggning av elkabel längs en sträckning som passerat flera fornlämningsområden vilket motiverat antikvarisk medverkan. Målsättning och metod Syftet med förundersökningen har varit att fastställa fornlämningarnas utbredning, dokumentera lämningarna och tillvarata tillgänglig kunskap gällande karaktär och bevarandegrad och därmed ge länsstyrelsen och exploatören ett planeringsunderlag så att arbetsföretaget ska kunna undvika, eller anpassas till fornlämningarna. Ambitionsnivån har varit att se huruvida ledningsdragningen skulle beröra de registrerade gravfälten RAÄ Stenkumla 4:1 samt 16:1. I förfrågningsunderlaget och i undersökningsplanen angavs ytterligare en plats för förundersökning, men den utgick då sträckan ändrades enligt handlingar den 4 augusti Fig 1. Två sträckor undersöktes genom schaktningsövervakning. Områdesbeskrivning och fornlämningsmiljö Undersökningsområdena ligger centralt i Stenkumla socken, ett hundratal meter från kyrkan och längs vägen som går igenom samhället. Den första sträckningen går i skogsmark (gles barrskog) längs med vägbanan och på ett flackt krön av mindre grusås. Den andra sträckningen är belägen på ett krön av flack kalkstensrygg längs med vägbanan.. A1

6 I närområdet finns ett stort antal fornlämningar registrerade, främst från järnålder och vikingatid. De två först nämnda berörs av kabelförläggningen. RAÄ Stenkumla 4:1 är ett gravfält, 130x30 m (N 10cg Ö-S 10cg V) bestående av 23 fornlämningar. Dessa utgörs av 21 runda stensättningar, 1 hällkista och 1 rest sten. I gravfältets N del finns ett gammalt grustag som möjligen kan ha förstört ytterligare gravar. Inom gravfältet finns gropar vilka förmodligen härrör från sentida grustäkt. Gravfältet delas i sin S del av väg. RAÄ Stenkumla 16:1 är ett gravfält, ca 35x25 m (N-S) bestående av 12 fornlämningar vilka utgörs av runda stensättningar. De är ca 3-8 m i diameter och 0,2-0,4 m höga. Flertalet mycket otydligt markerade. RAÄ Stenkumla 8:1 och 8:2 utgörs av stensättningar belägna i skogen söder om bygdegården. Vid bygdegården finns RAÄ Stenkumla 3:1 och som enligt äldre uppgifter har utgjorts av en labyrint. Vid inventeringen 1976 var den försvunnen och på platsen var då istället en fotbollsplan. Resultat Fig 2. De antikvariskt kontrollerade sträckorna är markerade med rött.

7 Fig 3. Sträcka 1 Schaktningen inleddes i den sydvästra delen och grävdes uppe på grusåsen ett par meter från vägbanan (se fig 3). Marken banades av med planskopa till en bredd av ca 1,0-1,5 meter. Marken bestod av ett tunt jordtäcke som sedan ersattes av ett tjockt lager av rullsten, med stenar av en storlek på ca 0,5-1,5 dm. Lagret med rullsten bedöms inte som naturligt utan bör ha påförts i samband med breddningen och asfalteringen av vägen som skedde på 1980-talet. På åsens högsta punkt påträffades en liggande plan kalksten ca 60 cm i diameter som lyftes men som på alla sidor omgavs av rullsten och som inte kunde knytas till någon anläggning. Sträckan undersöktes också med metalldetektor fram till slutpunkten i nordöst utan att något av antikvariskt intresse kunde konstateras. På andra sidan vägen gjordes en avbaning från korsningen och söderut på en sträcka om ca 15 meter. Schaktet grävdes ned till alven och ett djup på ca 50 centimeter. Inget av intresse påträffades. Sträcka 2 Den andra sträckningen gick precis invid vägbanan och inleddes i den södra änden och sedan norrut förbi bygdegården (se fig 2 och 4). Schaktet gjorde ett uppehåll över infarten till bygdegården och fortsatte sedan vidare ca meter ytterligare. Marken banades av med skopa till ca 1,5 meters bredd. Överst låg ett tunt jordtäcke och strax under kom kalkberget i dagen. Det var mest markant söder om infarten till bygdegården men även norr om sköt kalkberget fram på ett par ställen. I den östra delen av schaktet påträffades en nedgrävning vilken dokumenterades som anläggning 1 (se fig 5). Nedgrävningen syntes som en tydlig mörkfärgning och gick

8 Fig 4. Sträcka 2 sedd från söder innan infarten till bygdegården. nästan parallellt med schaktet. Jorden i nedgrävningen innehöll fetare jord och inte lika mycket sand. Schaktet breddades något vid anläggningen, men hindrades av ett staket. Marken banades ned extra där Fig 5. Anläggning 1 i form av en nedgrävning, avtecknades som en mörkfärgning. Här markerat med orangea streck.

9 anläggningen var synlig, ca 1,5 meter vilket möjliggjorde en profil (se fig 6). I profilen avtecknades nedgrävningen som en relativt otydlig mörkfärgning ca 1,2 meter bred och 0,4 meter djup och troligtvis fortsätter den uppåt markytan i den södra delen. Två spikar och ett annat obestämbart järnfragment påträffades, men de verkar vara av relativt sent datum. Fig 6. Profilen visar nedgrävningens utbredning och form. Troligtvis så fortsätter nedgrävningen uppåt i de streckade linjernas riktning. Fynd nr Typ Material Längd cm Vikt 1 Spik Järn 9,5 5,5 2 Spik Järn 4,5 2,5 3 Fragment Järn 5,4 17,5 Fig 7. Fyndlista.

10 Tolkning och sammanfattning En arkeologisk förundersökning har utförts som schaktningsövervakning i Stenkumla på fastigheterna Kube 1:7, Prästgården 1:1 och Snäckarve 1:11. Den första sträckan passerade gravfältet RAÄ Stenkumla 4:1 och gick uppe på grusåsen nära slänten ned mot vägbanan. Marken längs hela sträckningen bestod av rullsten under ett tunt jordtäcke. Rullstenen måste vara påfört i samband med vägens breddning. Inga lämningar påträffades längs denna sträcka. En anläggning i form av en nedgrävning påträffades vid sträcka 2 precis invid vägbanan. Nedgrävningen bestod av en diagonal ca 1,2 meter bred mörkfärgning. I anslutning till denna påträffades två relativt moderna spikar och ett litet järnfragment. I övrigt ingenting av antikvariskt intresse. Administrativa uppgifter Undersökare: Arendus AB Länsstyrelsens diarienummer: Dnr Vår beteckning: 2015:25 Projektledare: Christian Hoffman Typ av undersökning: Arkeologisk förundersökning Utförandetid fältarbete: 29 februari och 21 mars 2016 Företag/grävmaskinist: Gotland Energi AB/ Mullvalds AB Län: Gotland Kommun: Gotland Socken: Stenkumla Fastighet: Kube 1:7 och Prästgården 1:1 Kartblad: 6I6j NV Koordinatsystem: RT90 Fig 8. De påträffade järnföremålen i anslutning till anläggning 1.