KLAUSE 1:5. Rapport Arendus 2014:9. Arkeologisk förundersökning. Klause 1:5 RAÄ Klinte 23:1 Klinte socken Region Gotland Gotlands län 2014

Transkript

1 Rapport Arendus 2014:9 KLAUSE 1:5 Arkeologisk förundersökning Klause 1:5 RAÄ Klinte 23:1 Klinte socken Region Gotland Gotlands län 2014 Christian Hoffman

2 Omslagsbild: Kabelschaktet vid Klause sett från norr. Foto: Christian Hoffman Arendus AB Färjeleden VISBY info@arendus.se Tel: ,

3 Inledning Arendus har på uppdrag av Länsstyrelsen Gotlands län utfört en arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning på fastigheten Klinte Klause 1:5. Detta i samband med att Gotland Energi AB genomfört kabelförläggning i området vilken skedde invid RAÄ Klinte 23:1, ett gravfält bestående av mer än 50 stensättningar. Fig 1. Undersökningsområdet markerat med rött. Målsättning och metod Syftet med antikvarisk medverkan har varit att undvika att lämningar kom till skada samt att ge Länsstyrelsen underlag för eventuell tillståndsprövning om det skulle bli aktuellt med en särskild undersökning. Ambitionsnivån har varit att om möjligt undvika lämningar. De lämningar som påträffats har dokumenterats och tillgänglig kunskap gällande omfattning, karaktär och bevarandegrad har tillvaratagits. Topografi och fornlämningsmiljö Undersökningsområdet var beläget i ett bostadsområde bestående av villabebyggelse längs gatorna Klausevägen, Loggarvevägen och Snickaregatan, ca 500 meter norr om tätorten Klintehamns kommersiella centrum. Markarbetet har skett i kanten av gravfältet RAÄ Klinte 23:1 som täcker den större delen av det obebyggda området som finns mellan villatomterna (se blå yta i fig 1). Beskrivningen av Klinte 23:1 i FMIS lyder; Gravfältet har en utsträckning av 165x110 m (NV-SÖ), bestående av 57 fornlämningar. Dessa utgörs av 50 runda eller närmast runda stensättningar, 6 domarringar (rester av) och 1 rest sten. Stensättningarna är 4-10 m diam (37 är 4-6 m diam, 10 är 7-8 m diam) och 0,2-0,5 m h (39 är 0,2-0,3 m h). 15 stensättningar är delvis överväxta med mossa med i ytan talrika 0,1-0,6 m st stenar. Övriga stensättningar är kraftigt överväxta med i ytan

4 enstaka stenar. 14 stensättningar har synlig kantkedja, bestående av 0,2-0,5 m l och 0,1-0,3 m höga stenar. 16 stensättningar har synlig mittgrop, 1-3 m diam (vanligen 1-2 m diam) och 0,1-0,3 m dj (vanligen 0,1-0,2 m dj). Av domarringarna är två någorlunda iakttagbara, m diam bestående av 7-8 resta eller omkullfallna stenar. Stenarna är 0,7-1 m st. Övriga domarringar är kraftigt skadade och svåra att iakttaga. Anläggningarna är koncentrerade i huvudsak till NV-delen av gravfältet. Den resta stenen ligger omkullfallen i V ytterkanten av gravfältet och är 1 m lång, 0,8 m bred och 0,4 m tjock. Ca 50 m väster om sträckningen finns RAÄ Klinte 100:1, en skelettgrav påträffad i en trädgård 1894 tillsammans med 2 dosformiga spännbucklor av brons (SHM 9465). Någon antikvarisk undersökning är inte utförd. Det historiska kartmaterialet, exempelvis den äldre Ekonomiska kartan från 1939, visar att området runt gravfältet är uppodlat. Kartan visar också tydligt att området direkt söder om gravfältet var uppdelat i villatomter vid denna tid och att senare tiders byggande i området framför allt skett väster och norr om gravfältet. Fig 2. Utdrag ur den äldre Ekonomiska kartan från Undersökningsområdet är markerat med rött.

5 Resultat Den antikvariskt undersökta sträckan var knappt 150 meter lång och löpte parallellt med villatomternas tomtgränser i NV-SO riktning. Marken banades av med maskin och började i det på planen blåmarkerade schaktets norra del (SC N) (se fig 3). Avbaningen skedde i etapper med ett ca 150 cm brett schakt och inledningsvis ned till ett djup om ca cm. Under torven fanns ett tjockt matjordslager, med viss inblandning av grus och ljusare sandstråk. Fig 3. Den undersökta sträckan gick i en rak linje mellan ändpunkterna SC N i norr och SC S i söder. Mellan dessa är den stensamling som påträffades markerad meter från schaktets början, mitt för huset på Klausevägen 10, påträffades ett stråk med mycket stora stenar (ca cm i diameter) blandat med mindre stenar, ca 10 cm i diameter, omedelbart under markytan. Stensamlingen täckte hela schaktets bredd och hade en längd (NV-SO) av ca 3 m. Det fanns inga spår av kulturlager och heller inga fynd i anslutning till stensamlingen. För att få ett grepp om dess utbredning och om möjligt finna alternativ sträckning för kabelläggningen, breddades schaktet med ytterligare två meter till ca fyra meters bredd (se bilaga fig 5). Stenpackningen kom emellertid att täcka även hela denna yta, och efter beslut från Länsstyrelsen grävdes ett tvärsnitt genom stensamlingen enligt den tidigare planerade sträckningen.

6 Stensamlingens tjocklek uppmättes till ca cm längs hela profilen och något mer där den utgjordes av större stenar. Stensamlingen omgärdades såväl ovanför som under av ett matjordslager. Längs profilen grävdes ned till underliggande lager, ett sterilt ljusare gruslager som framkom ca cm under stensamlingen (se bilaga fig 6). Stensamlingen, med en oordnad blandning av mycket stora och små stenar utgör ingen tydlig anläggning. Dess ojämna yta kan inte utgöra rester av ett fundament för någon konstruktion, som en byggnad eller en väg. Det finns heller inget i de historiska kartorna som antyder att en byggnad eller en korsande väg funnits på platsen tidigare. Stenarna ser snarare ut att vara ihopsamlade vilket kan antyda att det rör sig om odlingssten som samlats ihop från de omgivande åkrarna. Det är inte uteslutet att det kan röra sig om rester av en förstörd grav från det närliggande gravfältet och som i senare tider byggts på med odlingssten. Sammantaget påträffades längs sträckningen några enstaka järnfragment och en del djurben. Bland annat hittades ca 30 meter från schaktets norra ände ett järnföremål, ca 80 mm långt. Föremålet är avbrutet och har kvadratiskt tvärsnitt med tillplattad ände (se fig 4). Eftersom föremålet inte var helt och kraftigt korroderat blir definitiva tolkningar omöjliga, men det rör sig med all sannolikhet om ett jordbruks- eller byggnadsföremål. Fig 4. Okänt järnföremål påträffat vid undersökningen.

7 Tolkning och sammanfattning I samband med kabelförläggning har en arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning utförts på fastigheten Klinte, Klause 1:5. Ungefär halvvägs längs den ca 150 meter långa sträckan, påträffades en större stensamling. Ett tvärsnitt gjordes genom stensamlingen och resultatet pekar på att det rör sig om spår av ett röjningsröse, med odlingssten som samlats ihop från de åkrar som fanns i området från äldre tid fram till mitten av 1900-talet. Det kan inte uteslutas att det skulle kunna finnas stenar som härrör från en förstörd grav från det närbelägna gravfältet. Dock fanns det inga indikationer i form av kulturlager eller fynd som bekräftar detta. I linje med Riksantikvarieämbetets rekommendationer till den nya kulturmiljölagen bör det påträffade röjningsröset betraktas som övrig kulturhistorisk lämning eftersom lämningen sannolikt har formats ända fram till mitten av 1900-talet. I övrigt påträffades under undersökningen ett litet antal järnfragment och djurben men inget av detta sparades. Tekniska och administrativa uppgifter Länsstyrelsen beslut: ( ) Fastighet: Klinte, Klause 1:5, RAÄ Klinte 23:1 Kartblad: 6I3i SÖ Fältarbetstid: Totalt 1,5 dag, 6, 10 och 11 februari Ansvarig person i fält: Petter Åkeson Företag/grävmaskinist: Mullvalds AB Fynd: -

8 Bilaga 1. Profil- och planritning Fig 5. Bild av stensamlingen sedd uppifrån. Stensamlingen täckte schaktets bredd även efter att en ny yta tagits upp, men tunnade snabbt ut på längden (N-S riktning). Fig 6. Profil av stensamlingen. Man ser tydligt att samlingen omges av ett jordlager och med ett tydligt horisontellt sterilt gruslager undertill.

9

10 Arendus Färjeleden 5, VISBY