Rapport Arendus 2016:16 ÖJA LASSES 1:9. Arkeologisk förundersökning Dnr Öja socken Region Gotland Gotlands län 2016.

Transkript

1 Rapport Arendus 2016:16 ÖJA LASSES 1:9 Arkeologisk förundersökning Dnr Öja socken Region Gotland Gotlands län 2016 Christian Hoffman

2 Omslagsbild: Undersökningsområdet på Lasses sett från sydväst. Foto: Christian Hoffman Arendus AB Färjeleden VISBY info@arendus.se Tel:

3 Arkeologisk förundersökning, Lasses 1:9, Öja socken, Gotlands län Undersökande institution: Arendus AB Typ av undersökning: Arkeologisk förundersökning RAÄ-nr: RAÄ Öja 108 Socken: Öja Län: Gotland Författare: Christian Hoffman Sammanfattning På angiven fastighet planeras anläggandet av en damm. På fastigheten finns registrerat en fornlämning i form av en ödegård, RAÄ Öja 108. Vid en utredning utförd i mars 2016, utfördes en fosfatkartering av åkern vilken visade på förhöjda fosfatvärden i dess västra del. Utredningen innefattade också metallkartering och fynden som påträffades härrörde just från det område som uppvisade förhöjda fosfatvärden. Länsstyrelsen tog därför beslut att en uppföljande arkeologisk förundersökning krävdes innan dammen kan anläggas. Förundersökningen bestod av kompletterande metallkartering och sökschakt som gav en liknande fyndbild, men som inte kunde kopplas till några anläggningar eller kulturlager.

4 INNEHÅLL Arbetsföretaget och undersökningsområdet 3 Syfte, ambition och målgrupper.. 3 Områdesbeskrivning och fornlämningsmiljö 3 Undersökningen 4 Resultat och sammanfattning 7 Administrativa och tekniska uppgifter 7

5 Arbetsföretaget och undersökningsområdet Arendus har på uppdrag av Länsstyrelsen Gotlands län gjort en arkeologisk förundersökning på fastigheten Lasses 1:9 i Öja socken. På fastigheten finns en fornlämning registrerad, RAÄ Öja 108, vilken utgörs av en by/ gårdstomt och överlappande denna yta planerar markägaren att anlägga en damm med en yta på ca 4 ha. Förundersökningen har föregåtts av en utredning som utfördes i mars 2016, där en fosfatkartering av åkern visade på förhöjda värden i dess västra del och en metallkartering uppvisade fynd i just det område som uppvisade förhöjda fosfatvärden. Länsstyrelsen krävde därför en uppföljande arkeologisk förundersökning innan dammen kan anläggas. Förundersökningen har bestått av sökschakt med en total längd av ca 135 meter fördelat på fem schakt och metallkartering av samma område. Syfte, ambitionsnivå och målgrupper Syftet med den arkeologiska förundersökningen har varit att fastställa och beskriva fornlämningens karaktär, tidsställning, utbredning, komplexitet och avgräsning. Fokus har legat på att i samband med schaktning försöka dokumentera och avgränsa eventuella kulturlager i det område som framstod som intressant efter den utförda utredningen. Resultatet ska utgöra ett fullgott underlag för bedömningen av fornlämningens kunskapspotential inför ett eventuellt beslut om arkeologisk undersökning. Målgrupp för utredningen är Länsstyrelsen och markägaren. Fig 1. Fornlämningsöversikt över området runt den aktuella fastigheten. Det aktuella området är markerat med orange färg. Områdesbeskrivning och fornlämningsmiljö Förundersökningsområdet är beläget i ett öppet och flackt jordbrukslandskap och är rikt på fornlämningar. På den aktuella fastigheten ligger RAÄ Öja 108, vilken utgörs av uppgift om bytomt/gårdstomt. I Fornminnesregistret ges följande beskrivning: Område om ca 335x150 m (NO-SV) som enligt skattläggningskartan ca 1700 motsvaras av en äng kallad Holmby, brukad under Bobbenarve. Intill ligger en liten högård med skönvall brukad under Sibbenarve. Båda ägorna är här registrerade i en och samma yta. En högård var en liten hårdvallsäng som oftast låg i närheten av den brukande gården. 3

6 Sydväst om den aktuella fastigheten finns områden med omfattande fornåkrar med vallformationer och stensträngssystem. Därtill finns fler uppgifter om fler gårds- /bytomter samt fyndplatser för en silverskatt, en guldbrakteat och ett vikingatida spänne. Utredningen som utfördes under mars månad innefattade bl a en fosfatkartering som visade på förhöjda värden i den södra delen av undersökningsområdet. Det rör sig inte om några anmärkningsvärda förhöjningar, men ändå en tydlig avvikelse från markens naturliga fosfathalt vilken verkar ligga betydligt lägre förmodligen representerade av de värden som uppmättes i den norra delen av åkern. Den utförda metallkarteringen gav intressant nog, en samstämmig bild och visar att de påträffade metallerna, ett vikingatida silvermynt, tre bronsfragment och en bronsknapp, fanns i den del av åkern där fosfathalten är högre. Dessa resultat visar att aktivitet skett på platsen och ger en tydlig indikation på att det kan röra sig om en vikingatida-medeltida gård. Undersökningen Fem sökschakt i närmast rak Ö-V riktning med vardera en längd av ca meter och en bredd av drygt två meter banades av med skopa (se fig 2). Schakten lades där de uppmätta fosfatvärdena var som högst och längs en svag förhöjning. Marken bestod av ett relativt tunt jordtäcke, på centimeter och därunder ett tjockt lager med jordblandad sten och grus. Den tunna jordmånen bidrar till att marken lätt torkar ut och har därför bäst lämpat sig för bete. Fig 2. Kartan visar de fem sökschakten och de röda prickarna var metallfynden gjordes. Dessutom visas var den tidigare utredningens fosfatprover (P) samlades in samt den tidigare metallkarteringens fynd gjordes (F). 4

7 Det fanns inga spår av något kulturlager i något av schakten. Inte heller några fragment av ben, kol, sot eller mörkfärgningar. Genom metallkartering av schakten och schaktmassorna påträffades ett flertal bronsfragment, majoriteten av dessa utgörs av råmaterial, s.k. klipp eller bleck som möjligen haft en tidigare funktion men som ser ut att ha återvunnits som råmaterial för ett nytt syfte (se fig 4). Fig 3. Fyndtabell ID Föremål Material Storlek (mm) Vikt (g) 1 Klipp, lätt rundat. Ett nithål Brons L: 35 B: 25 3,8 2 Klipp, lätt rundat. Brons L: 40 B: 19 3,1 3 Klipp Brons L: 24 B: 7 0,8 4 Klipp Brons L: 27 B: 8 0,6 5 Bleck, triangulärt. Fyra nithål varav tre på rad Brons L: 72 11,8 6 Klipp Brons L: 27 B:21 3,1 7 Knapp, rund. Svagt motiv: kungakrona? Tenn? Diam: 20 3,3 8? Bly, brons? L: 32 B: 16 17,6 9 Klipp fragment Brons L: 7 B: 7 0,4 10 Bleck. Uppvikt kant. Brons L: 66 B: 25 14,3 11 Knapp, rund och välvd Brons? Diam: 18, Tjocklek: 6 4,5 12 Klipp Brons L:19 B: 12 0,6 13 Beslag? Ihopvikt, rektangulärt hål på mitten, två nithål i vardera änden Brons L: 75 B: 49 21,0 14 Knapp, ögla på baksidan Tenn? Diam: 14 1,1 15 Knapp, rund, ögla på baksidan. Motiv av ankare Brons? Diam: 18 3,4 16 Klipp, vikt på mitten Brons L: 37 B: 16 4,7 Bland föremålen fanns fyra knappar som alla bör härröra från 1600-talet eller senare, att döma av typerna och i de fall motiv har kunnat urskiljas. Det enda föremålet som är egendomligt och mycket svårtolkat är fynd nr 8 (se fig 5). Föremålet är drygt tre centimeter långt och ser ut som en klo som kapslats in ett metallhölje. Det består tydligt av minst två material. Av tyngden att döma är bly inblandat och det ser ut som om ytterhöljet är gjort av någon annan metall, ev brons. Ett litet hål har borrats i den ljusa klon och i motsvarande riktning från den motsatta sidan genom metallhöljet. Hålen är dock inte sammanbundna så att man kan trä en tråd, kedja eller något annat genom dem. Hålens funktion är liksom föremålets användning och ålder oklart. 5

8 Fig 4. De påträffade föremålen från förundersökningen. Fig 5a och b. Det svårtolkade föremål nr 8. 6

9 Resultat och sammanfattning En arkeologisk undersökning bestående av sökschakt och metallkartering har genomförts på fastigheten Lasses 1:9 i Öja, där en damm planeras att anläggas. Under förundersökningen påträffades en mängd bronsfragment och små föremål som av allt att döma utgörs av råmaterial. Därtill ett antal knappar som bör härstamma från 1600-talet och senare. Ett av föremålen, som troligtvis består av bly, har ännu inte gått att ge någon rimlig tolkning. Fyndmaterialet stämmer mycket väl överens med de fynd som gjordes under den föregående utredningen. Tolkningen efter utredningen var att fyndmaterialet stärkte teorin om det bör ha legat en vikingatida-tidigmedeltida gård på platsen. Efter förundersökningen, så vittnar fortfarande fyndmaterialet om detta, men den totala frånvaron av kulturlager emotsäger den. Helt klarlagt är att det funnits verksamhet på platsen, åtminstone från medeltid och framåt. Råmaterialet talar för att tillverkning, åtminstone för gårdsbehov och mindre skala skett här, men att själva gårdsläget och boplatsen legat i närheten, men inte på platsen för förundersökningen. Administrativa och tekniska uppgifter Undersökare: Arendus AB Länsstyrelsens diarienummer: Dnr Vår beteckning: 2016:16 Projektledare: Christian Hoffman Typ av undersökning: Arkeologisk förundersökning Utförandetid fältundersökning: 17 maj 2016 Total undersökt yta: Ca 300 m2 Antal insamlade fynd: 16 Antal sparade fynd: - Län: Gotland Kommun: Gotland Socken: Öja Fastighet: Lasses 1:9 Kartblad: 63H 2a SV (RT90) 7

10 1