Rapport Arendus 2016:12 BUNGE, AUDUNGS 1:10. Arkeologisk förundersökning Dnr Bunge socken Region Gotland Gotlands län 2016.

Transkript

1 Rapport Arendus 2016:12 BUNGE, AUDUNGS 1:10 Arkeologisk förundersökning Dnr Bunge socken Region Gotland Gotlands län 2016 Dan Carlsson

2 Omslagsbild: Ett av de två områdena för växthus. Foto: Dan Carlsson. Arendus AB Färjeleden VISBY info@arendus.se Tel:

3 Arkeologisk förundersökning vid RAÄ Bunge 98:1, depåfynd, inom fastigheten Bunge Audungs 1:10, Region Gotland (dnr ). Undersökande institution: Arendus AB Typ av undersökning: Arkeologisk förundersökning RAÄ-nr: 98:1 Socken: Bunge Län: Gotland Författare: Dan Carlsson Sammanfattning Fastighetens ägare planerar att anlägga två växthus inom ett område utpekat som fyndplats för två vikingatida armringar av silver, påträffade i samband med dikesgrävning Den ena platsen för växthus var redan avbanad och pålagd grovt singel och den andra var avbanad till 80 % vid ankomsten. De två ytorna undersöktes med metalldetektor och de jordhögar som fanns efter avbaningen gicks över så långt möjligt. I inget fall påträffades något som kunde sättas i samband med ett depåfynd. Det förekom rikligt med sentida material, framför allt kapsyler, stanniolpapper och annat modern. Utöver detta påträffades en fingerborg och en 1-öring från 1899.

4

5 INNEHÅLL Bakgrund.. 7 Målsättning och metod.. 7 Områdesbeskrivning och fornlämningsmiljö 7 Genomförande Resultatet av fältinventeringen.. 8 Tolkade lämningar och omregistrerade lämningar.. 8 Sammanfattning och tolkning.. 11 Administrativa uppgifter 11

6

7 Bakgrund Arendus har på uppdrag av Länsstyrelsen i Gotlands län utfört en arkeologisk förundersökning på fastigheten Audungs 1:10 i Bunge socken. Bakgrunden är att markägaren planerar att anlägga två växthus inom ett område som är utpekat som fyndplats för en silverdepå från vikingatid, bestående av två armbyglar av silver. Dessa ska ha påträffats i samband med dikesgrävning 1893 i Strandänget av en båtsman Broa. Enligt uppgift av nuvarande ägaren till gården är det just på denna gård som personen ifråga som fann fyndet bodde, vilket talar för att det är inom gårdens ägor som fyndet är gjort. Målsättning och metod Undersökningen innebar initialt att följa upp uppgifterna om fyndet i Historiska Museets arkiv, för att få belyst något närmare var exakt fyndet var gjort och en genomgång av de äldre lantmäteriakterna. Den andra delen av uppdraget innebar att genomföra en metalldetektorundersökning av de ytor som skulle tas i anspråk för växthusen. Syftet med förundersökningen var att försöka klarlägga fyndplatsen för silverdepån och att undersöka om det fanns ytterligare fynd som kunde knytas till densamma. Områdesbeskrivning och fornlämningsmiljö Utredningsområdet utgörs av gammal åkermark i direkt anslutning till en gård, med rötter i 1800-talets andra hälft, intill landsvägen mellan Bunge och Bungenäs. Landskapet är tämligen plant och låglänt utan spår av några höjder. Idag utgör området vall. I den nordöstra kanten av fastigheten finns en grävd brunn, i övrigt finns i området inga spår av äldre diken eller röjningsrösen. Något längre mot nordöst från gården, är fyndplats, enligt uppgift, för en sten med sliprännor, numera förvarad på Bungemuseet. Några övriga fornlämningar i närområdet finns inte. Genomförande Den aktuella fyndplatsen (södra blåmarkeringen) för armringarna av silver är markerad som en yta inom flera fastigheter i området. Kartanalysen Utredningen har inneburit att initialt gå igenom de äldre kartorna över området och att följa upp fynduppgifterna i Historiska Museets databas, med avseende på att få ett grepp om var i landskapet fyndet av armringarna kan ha skett. Initialt kan konstateras att det inte finns några mer belysande uppgifter i Historiska museets databas, än att fyndet är gjort i samband med dikesgrävning. Inte heller i fornminnesregistret framgår det var inventeraren fått uppgiften från att det är just på denna plats fyndet är gjort. I analysen av kartorna är uppgiften om att fyndet gjordes i samband med dikesgrävning en ledtråd, som via kartorna kan ges en mer direkt rumslig tolkning av fyndplatsen. Dikesgrävningen har mest sannolikt skett i samband med upptagandet av ny åker. Vid den här tiden grävdes i princip diken runt alla åkrar, som ett sätt att dränera åkerjorden. Ovan omnämndes att personen som gjorde fyndet uppenbarligen bodde på den gård som nu är aktuell och att det med stor sannolikhet är inom denna gårds marker på 1890-talet som fyndet gjordes.

8 En genomgång av de äldre kartorna tar lämpligen sin början i landskapet under 1600-talet, speglat i skattläggningskartan upprättad Härvid framgår det att det nu aktuella området tillhörde till delar Audungs gård (eller som den heter på 1600-talet, Odens gård, ett minst sagt intressant namn). På den plats som är aktuell hade Odens gård två ängar som benämns Bunge enge och Nyänge (se kartan figur 2). Följer man området framåt i tid visar en karta över Utbunge 1839 att Odens äng ännu vid denna tid av allt att döma huvudsakligen utgjordes av ängsmark. Det kan dock ha funnits delar av området som börjat läggas om till åker. Namnet på gården har nu ändras till Audungs. Följer man landskapets förändring framåt i tiden utgör laga skiftet från 1905 över området en belysande bild. Kartan är upprättad 12 år efter att båtsman Broe hittade de två silverarmringarna, vilket gör kartan till en god illustration av landskapet vid tiden för fyndet. Den äga som idag heter Audungs 1:10, går under beteckningen Ifg2 i kartan (se figur 4). Figur 2. Odens gård med flera Gården är belägen väster om landsvägen mot Bungenäs. Med gul färg är markerat de två ängar i aktuellt område som hörde till Odens gård och som utgör i stort sett det område som är aktuellt idag. Beteckningen q på den ena ängen kallas för Bunge enge. Den andra ägan, betecknad med bokstaven m, beskrivs på följande sätt; Ny enge av sank och mager och tunn gräsvall. Man kan då konstatera att här nu finns en gård, troligen byggd för denne båtsman Broe, i form av boningshus och uthus. Man kan därtill notera att hela ägan, utöver tomtmarken, är upptagen till åker. Av särskilt intresse är de diken som kan identifieras inom fastigheten. Fyndet av armringarna gjordes i samband med dikesgrävning och det är mycket troligt att det handlar om när dikena grävdes runt åkerytorna. I kartan, figur 4, är av lantmätaren markerat de diken som fanns vid tiden för upprättandet av kartan. I följande figur, figur 5, är inlagt de två avschaktade områdena för växthusen. Man kan då notera att de avschaktade områdena inte berör de vid laga skiftets tid förekommande dikena. Figur 3. Utdrag ur karta över Utbunge Audungs äng är markerat mitt i kartan. Det framgår inte i vad mån delar av ängen var uppodlad vid den här tiden. Det kan mycket väl ha funnits några mindre åkerytor, men troligen var det ännu äng till större delen.

9 Figur 4. Utdrag ur laga skifteskartan över Bunge, upprättad Den nu aktuella fastigheten betecknas Ifg2, och utgörs helt av åkermark, förutom själva gårdstomten bestående av boningshus och uthus. Flera diken finns utritade i åkermarken och det är av allt att döma längs något av dessa diken som armringarna är påträffade. I beskrivningen till kartan framgår det att vid den här tiden var det en P. Nilsson, som fick bo kvar på platsen efter skiftet. Utgående från kartstudien kan man tolka det hela som att platsen för fynden är i anslutning till något av dikena och att dikena inte berör det nu aktuella området för västhusen. Metalldetektorundersökningen Undersökningen med metalldetektorn gjordes över båda de ytor som var avbanade. I det ena fallet var redan all jord avbanad och nytt grovt lager av makadam påfört. Inga föremål kunde överhuvudtaget noteras inom denna yta, dels beroende på att all matjord redan var avschaktad, dels att grov makadam redan påförts till en tjockled av ca cm (se bilder på följande sida). Inom den andra ytan var större delen av denna avschaktad ner till steril jord, endast ca 3 meter var Figur 5. Dikena från laga skiftet och dess ägogränser inlagda i dagens landskap. Dikena är markerade med blå färg. De två gula rektanglarna utgör de avbanade områdena för växthusen. Man kan notera att dessa inte berör något av dikena i laga skifteskartan.

10 Figur 6. De två ytorna för växthus. Den övre bilden visar den norra ytan, som till stor del redan var avtorvad ner till steril nivå. Endast den sydligaste delen banades av med minigrävare i två lager med en avsökning efter varje avbaning. Den undre bilden visar den sydliga ytan för växthus, nu redan preparerad och klar. oavbanad i den södra delen. Ytan avsöktes med detektor utan något av äldre datum påträffades, förutom en fingerborg från sen tid och en 1-öring från De omgivande dumphögarna avsöktes över i stort sett hela ytan. Inte heller här påträffades några spår av någon förhistorisk verksamhet. Således inga förhistoriska föremål, men ett mycket stort antal föremål från senare tid, framför allt i form av kapsyler, stanniolpapper etc. För övrigt hyser området mycket stora mängder järnskrot från sen tid.

11 Sammanfattning och tolkning Den arkeologiska förundersökningen har visat att det inom de ytor som är aktuella för växthusen inte finns några spår av vare sig förhistorisk boplats eller depåplats, så långt har kunnat utredas under de förutsättningar som var för handen. Depåplatsen är av allt att döma att söka längs de diken som finns utmärkta i laga skifteskartan, vilket bör beaktas för framtida eventuella ingrepp i området. Administrativa uppgifter Undersökare: Arendus AB Länsstyrelsens diarienummer: Dnr Projektledare: Dan Carlsson Typ av undersökning: Arkeologisk förundersökning Utförandetid fältkontroll: 29 april 2016 Län: Gotland Kommun: Gotland Socken: Bunge Fastighet: Audungs 1:10 Källor Riksantikvarieämbetet, fornminnesregistret Historiska museets fynddatabas Lantmäteriverket, följande akter; Skattläggningskartan över Bunge, akt: 09-bun-2 Laga skifte över Utbunge 1839, akt: H12-15:1 Laga skifte över Bunge socken Akt: 09-bun-41 Ortofoto: Google Maps

12