Hejnum socken. Rapport Arendus 2014:37. Arkeologisk förundersökning

Transkript

1 Rapport Arendus 2014:37 Hejnum socken Arkeologisk förundersökning Norrby, Riddare och Bjärs Hejnum socken Region Gotland Gotlands län 2014 Dan Carlsson och Christian Hoffman

2 Omslagsbild: Med grävskolan på ingång. Foto Dan Carlsson. Arendus AB Färjeleden 5, Visby. Org. nr: Tel ,

3 Arkeologisk förundersökning, Nygårds 2:1, Riddare 1:17, Bjärs 4:1 och Bjärs 1:9, Hejnum socken, Gotland Typ av undersökning: Arkeologisk förundersökning RAÄ-nr: Hejnum 45:1, 207:1, 1;39 m fl Undersökande institution: Arendus Socken: Hejnum Län: Gotland Författare: Christian Hoffman/Dan Carlsson Sammanfattning: I samband med anläggande av nya jordkablar för el, genomfördes en arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning inom två delar av sträckan, intill gårdarna Riddare och Norrby på västra sidan av Hejnumdalen och intill gården Bjärs längs östra sidan av dalgången. I väster framkom enbart ett par anläggningar av senare datum. I anslutning till Bjärs gård påträffades lämningar efter ett boplatsområde i form av stolphål, gropar, bränd stolpe etc, med trolig datering till yngre järnålder-tidig medeltid. Efter kontakt med Länsstyrelsen kom en av anläggningarna, stenskodd grop med trärester, att undersökas och tas bort, för att kunna genomföra nedläggningen av kabeln utan allt för stora förändringar. Arendus Färjeleden Visby Tel

4 4

5 INNEHÅLL Bakgrund.. 7 Målsättning och metod.. 7 Områdesbeskrivning och fornlämningsmiljö 7 Genomförande och resultat.. 8 Tolkning och sammanfattning.. 17 Administrativa uppgifter 18 Referenser. 18 Postadress Telefon Färjeleden VISBY E-post: info@arendus,se Org. Nr PlusGiro: Godkänd för F-skatt

6 7 Bakgrund Arendus har på uppdrag av Länsstyrelsen Gotlands län utfört en arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning vid RAÄ Hejnum 45:1, 207:1, 39:1 m. fl. på fastigheterna Nygårds 2:1, Riddare 1:17, Bjärs 4:1 och Bjärs 1:9 i Hejnum socken. Förundersökningen föranleddes av kabelförläggning för elkabel. Schaktningsarbetet har utförts vid ett flertal fornlämningsområden varvid Länsstyrelsen ansåg det befogat med arkeologisk närvaro. Målsättning och metod Ledningsdragningen har skett på ömse sidor om den dalgång som löper från norr till söder genom socknen. Vid gården Bjärs i synnerhet, gjorde Länsstyrelsen bedömningen att ett flertal fornlämningar skulle beröras. Det gällde i första hand gravfältet RAÄ Hejnum 45:1, en medeltida husgrund RAÄ Hejnum 207:1 och en stenkistgrav RAÄ Hejnum 39:1. På den östra sidan av landsvägen finns omfattande gravfält som inte direkt berörts av ledningsdragningen. Det gäller RAÄ Hejnum 38:1, 113:1 och 31:1. De tre gravfälten har sannolikt ursprungligen utgjort ett enda sammanhängande gravfält, som genom odling till del har försvunnit. Syftet med förundersökningen var att fastställa fornlämningarnas utbredning, dokumentera lämningar och tillvarata tillgänglig kunskap gällande karaktär och bevarandegrad och därmed ge Länsstyrelsen och exploatören ett planeringsunderlag så att arbetsföretaget skulle kunna undvika, eller anpassas till fornlämningarna. Ambitionen med förundersökningen har varit att erhålla en samlad bild av fornlämningsmiljön i anslutning till Bjärs gård. Målgrupp för undersökningen är Länsstyrelsen och exploatören. Områdesbeskrivning och fornlämningsmiljö Ledningsdragningarna sträcker sig från gårdarna Riddare och Norrby i väster, följer vägen mot norr, för att sedan vika av rakt österut längs vägen och över den uppodlade dalgången, fram till den nordsydgående gamla vägen längs den östra sidan av dalgången genom Hejnum. Längs båda sidor av dalgången, i anslutning till vägarna och gårdarna, finns ett stort antal fornlämningar, inte minst i anslutning till den östra kanten av dalgången. Här finns det delundersökta gravfältet vid Bjärs med ett stort antal gravar. Även längs den västra sidan finns ett flertal fornlämningar i närområdet till ledningsdragningen, inte minst i anslutning till Riddare gård. Sträckningen tvärs över dalgången berör synbarligen inga kända fornlämningar. Längs den östra sidan av dalgången, längs vägen från Bäl mot Tingstäde, finns, som ovan sagts, ett mycket stort antal fornlämningar, framför allt i form av gravar, men även husgrunder. Gården Bjärs har uppenbarligen legat på samma ställe (Bjärs 1:9) sedan medeltiden, vilket förekomsten av en husgrund från förhistorisk tid/medeltid troligen indikerar. Ledningsdragningen berör, mer eller mindre, flera fornlämningar inom detta område, och speciellt gravfältet RAÄ Hejnum 45:1, där ledningen är dragen tvärs igenom gravfältet. Beskrivningen till gravfältet lyder enligt följande;

7 Gravfält, ca 90x30 m (NNV-SSÖ), bestående av 7 fornlämningar i spridd gruppering. Dessa utgörs av runda stensättningar, 3-9 m diam och 0,2-0,5 m h. Övertorvade med i ytan enstaka till talrika g rå- och kalkstenar 0,1-0,3 m st. Den sydligaste synes ha täckning av kalkhällar. Två har hällar, troligen efter kistor. En är kantskadad. På ett par har röjningssten påförts. En är otydlig. Beväxt med enbuskar och slån. Som framgår utgörs gravarna av stensättningar, mer eller mindre synliga i markytan och något glest utspridda inom avgränsat område. 8 Genomförande och resultat Den arkeologiska förundersökningen har inneburit att följa ledningsschaktningen inom vissa delsträckor på båda sidor av dalgången. Det gäller framför allt ett område vid Riddare gård på västra sidan av dalgången och i anslutning till Bjärs gård på östra sidan av dalgången. Redovisningen av undersökningarna och resultaten är uppdelade på dessa två delar. 1. Riddare Undersökningarna vid Riddare inleddes med schaktning längs vägen sydväst om gården (se fig 1) i riktning norrut. Den sammanlagda sträckan var ungefär 100 meter lång och grävdes med två meters bredd. Längs hela denna var det berg i dagen och inget att notera av arkeologiskt intresse. Den andra sträckan omfattade totalt ca 190 meter (130 plus 60) inledningsvis längs vägen i riktning norrut och sedan ett schakt som gick över gårdsplanen från schaktet vid vägen och sedan parallellt med ladugården (se fig 1). I norra änden av sträckan passerades två möjliga stensättningar. Idag kraftigt överväxta med gräs och buskar. Även längs denna sträcka kom kalkberget i dagen under ett tunt, 5-20 centimeter tjockt jordtäcke och ingenting av intresse upptäcktes. Fig 1. Den arkeologiskt kontrollerade sträckan på och utanför gården Riddare.

8 9 På gårdsplanen inleddes markarbetet utanför ladugårdens östra del och sedan upp mot vägen. Gårdsplanen är grusbelagd och detta översta lager sträckte sig ned till ca 20 centimeter och under låg ett bitvis mörkt och mylligt jordtäcke ned till ca centimeter och under det ett lager med ljust, fint grus. På ett par ställen var det även här berg i dagen. Vid ladugårdens hörn var lagren omrörda och en del förhållandevis moderna plast- och metallföremål påträffades ganska djupt ner. Ett par meter därifrån påträffades ett mer tydligt kulturlager med fragment från föremål som kan dateras till historisk tid. Två anläggningar dokumenterades, båda ungefär på mitten av sträckan (se fig 2). I det ena fallet rörde det sig om en nedgrävning (anl 1), idag märkbar som ett mörkare kilformigt stråk, drygt 1 meter långt (V-Ö) i ett omgivande ljusare lager. Mörkfärgningen blev synlig ungefär Fig 2. Översikt av schaktet vid Riddare markerat med brun linje. 20 centimeter under markytan och var ca 50 centimeter djup. Jorden i nedgrävningen var tydligt av annan karaktär, mörkt rödbrun och mer uppluckrad. Inga föremål påträffades inom ytan, men i ena kanten ett område med träfragment. Träfragmenten låg längs en rad men området var sprött, tunt och gick inte att få ut någon tydlig information ifrån. Den andra anläggningen (anl 2) var en stensamling, möjligen en stenfylld grop eller annars naturlig. Tre gråstenar med en storlek av ca centimeter låg invid varandra och strax intill låg en fjärde gråsten men något djupare. Mellan stenarna fanns en del mindre stenar, men inget kulturlager, eller annan avvikande fyllning. Under en av stenarna fanns ytterligare en sten, men något mindre i storlek. Runt omkring och under de övriga stenarna var enbart det normala jordlagret. Ingen av de påträffade anläggningarna är att betrakta som fornlämningar. Material Typ Antal Övrigt Lera Keramik 5 Samtliga bitar bör härröra till tiden tal. Glasyr i grönt, gult eller senapsgult Lera Porslin/fajans 7 Vit glasering Järn Spikar/nitar 6 En nit med bricka, övriga var spikar Järn Obestämbart 3 Figur 3. Fyndlista från Riddare

9 10 Fig 4. Anläggning 1 utgjordes av en nedgrävning, här markerad av orangea linjer. Fig 5. Anläggning 2 bestod av ett mindre antal gråstenar samlade på en mindre yta. Möjligen en rest av en stenfylld grop. 2. Bjärs Ledningsschaktet vid Bjärs följer på västra sidan av landsvägen ner till Bjärs gård, där den viker av och går på västra sidan av gården, innan den söder om gården viker av upp mot vägen i öster igen och passerar igenom ett mindre, glest gravfält. Den arkeologiska schaktningskontrollen innebar att följa schaktningen intill gården Bjärs och sedan vid passagen av gravfältet, RAÄ Hejnum 45:1. Gravfältet ligger direkt på hällmarken och utgörs av glest liggande gravar, beväxta med sly och mindre träd. Området väster om landsvägen och gården Bjärs karaktäriseras av ett relativt tunt jordtäcke där hällen, framför allt i anslutning till vägen, går högt upp. Schaktningen genomfördes som ett två meter brett schakt där jorden skalades av i tunna lager ner till under plogdjup. Förutom Figur 6. Den aktuella sträckan som schaktningsövervakades. Den löper på södra sidan av det långa genomgående schaktet landsvägen, passerar väster om gården Bjärs och viker kontrollerades även tre tvärgående smalare sedan av upp mot landsvägen i öster och går där igenom schakt upp till husen på gården. Vidare gravfältet RAÄ Hejnum 45:1 följdes således schaktningen genom gravfältet RAÄ Hejnum 45:1. Ledningen kom att löpa över ett område med mycket tunna jordlager direkt på hällen och inga spår av några gravar förekom längs denna.

10 Figur 7. Kartan visar de sträckor som övervakades i samband med schaktning, markerade med grå ton. 11

11 12 Figur 8. Påträffade anläggningar i schaktet och placeringen av de två malstenar som finns vid gården. Malsten nummer 2 utgör RAÄ Hejnum 39:2. Malsten nummer 1 är sannolikt den malsten som inte kunde återfinnas vid ominventeringen 1977 (RAÄ Hejnum 39)

12 13 I det genomgående schaktet påträffades ett antal anläggningar i form av ett tydligt stolphål, ett stenfyllt täckdike, en rund stolphålsliknande konstruktion med en del trärester och två sot- och kolfläckar, där en av dem troligen utgör rester av en brunnen stolpe. Efter en kontakt med Länsstyrelsen och exploatören bestämdes att ett av stolphålen skulle undersökas, liksom sotfläcken och den brända stolpen, för att möjliggöra ledningsdragningen utan allt för stora förändringar. Den tydligaste stolpen dokumenterades, varefter den övertäcktes och kom ej att beröras av exploateringen. Kartorna på föregående sidor visar påträffade anläggningar längs sträckningen av de schakt som övervakades. Beskrivning av påträffade anläggningar Anläggning 1. Anläggningen utgjordes av en väl sammanhållen grupp av större gråstenar, ca 1 meter i diameter bestående av några större gråstenar, upp till 0,7 meter stora. De låg inte i något kulturlager, och var inte lagda på sådant sätt att de kunde knytas till eller antas vara en kulturhistorisk lämning. Tolkades som en naturlig konstruktion. SWEREF N , E Anläggning 2 Anläggningen utgjordes av en närmast rund, stenfylld grop av stolphålskaraktär, ca 0,8 meter i diameter och intill 0,2 meter djup. I kanten fanns en större kalkhäll och en större gråsten. I övrigt utgjordes anläggningen av mindre gråstenar, 0,1-0,15 meter stora i en cirkelform. Centralt i anläggningen påträffades obrända trärester, troligen rester av en stolpe. Prov för C14 togs. Anläggningen undersöktes efter kontakt med Länsstyrelsen, varvid kunde konstateras att det inte fanns några kulturlager eller konstruktionen under den småstenspackning som låg i botten på gropen. SWEREF N , E Figur 9. Anläggning 2. Stenfylld grop med rester av obränt trä.

13 14 Anläggning 3 Stolphål, kvadratiskt med större stödstenar på tre sidor. Diameter ca 0,6 meter och med ett inre utrymme om ca 0,2 meter. Stolphålets konstruktion indikerar att det rör sig om en fyrkantig stolpe. Centralt i stolphålet påträffades obrända trärester efter stolpen. Prov för C14 togs. Efter dokumentation övertäcktes stolphålet och det kvarligger under matjorden. SWEREF N , E Anläggning 4 Anläggning 4 utgörs av en nedbrunnen stolpe, väl framträdande i övergången från matjorden till den orörda mineraljorden. Anläggningen är ca 0,25 cm i diameter och den sträckte sig ca 0,2 meter ner i mineraljorden. Anläggningen innehöll träkol och delvis brända trärester; rester av stolpen. SWEREF N , E Figur 10. Anläggning 3, stolphål, bestående av resta stenar på tre sidor och med obrända trärester efter stolpen centralt i anläggningen. Figur 11. Anläggning 4. Bränd stolpe med i botten halvt förbrända trärester. Anläggning 5 Mörk sotig grop/fläck, ca 0,4 meter i diameter och intill 0,1 meter djup. Gropen innehöll mörk jord utan några spår av något material i övrigt. SWEREF N , E Figur 12. Anläggning 5. Rund, mörk, sotig grop/fläck, ca 0,1 meter djup. Lodbild.

14 15 Anläggning 6 Täckdike, ca 0,7 meter brett, fyllt med 0,2,-0,4 meter stora företrädesvis gråstenar. Täckdiket löper i östvästlig riktning, längs åkerns fall och tvärs genom ledningsschaktet. SWEREF Figur 13. Stenfyllt täckdike som löper i öst-västlig riktning, med fall ner mot åkerns lägre delar. N , E Malsten 1 Malstenen är belägen i kanten av en mindre utbyggnad från ladugården, vid sydvästra hörnet. Gråsten, ca 0,6 meter lång och 0,4 meter bred, skadad. Urgröpningen ca 0,15 m djup. Stenen är starkt vittrad av väder och vind. Del av RAÄ Hejnum 39:1-2. Utgör troligen den malsten som inte kunde återfinnas vid ominventeringen SWEREF N , E Figur 14. Malsten, gråsten. Starkt sliten. Ligger i takdroppet på västra sidan av en utbyggnad mot öser på ladugården. Malsten 2 (RAÄ Hejnum 39:2) Malstenen (se beskrivning i FMIS, RAÄ 39:2) är belägen intill sydöstra hörnet av ladugården. Den är uppenbarligen flyttad från sitt tidigare läge. SWEREF N , E Figur 15. Malsten, belägen intill det sydöstra hörnet av ladugården.

15 16

16 17 Tolkning och sammanfattning Resultatet av den arkeologiska förundersökningen gav inga indikationer på fornlämningar i anslutning till Riddare gård. Ett par anläggningar intill ladugården påträffades. Dessa är av senare datum och anläggning 2 till och med troligen naturlig. Fyndmaterialet ger också en indikation på aktiviteter från senare tid, bland annat ett antal keramikfragment som brukar ges en datering till perioden tal. Vid Bjärs gård finns ett boplatsområde med stolphål, sotfläckar och andra konstruktioner av oklar ålder, men med stor sannolikhet förhistoriska, belägna strax västnordväst om Bjärs gård. De bör tolkas som delar av en gårdsmiljö. Med tanke på närheten till Bjärs gård är det rimligt att tro att det har med den gårdens äldre historia att göra. En grov gissning av åldern är att boplatslämningarna, inte minst mot bakgrund av stolphålets karaktär och utformning, indikerar att det rör sig om lämningar från perioden yngre järnålder-medeltid. Området med anläggningar, bortsett från täckdiket, bör ses som boplatsområde och markeras som fornlämning. Schaktningen genom gravfältet (RAÄ Hejnum 45:1) kunde utföras på sådant sätt att inga gravar berördes, genom att schaktet förlades till ett plant hällmarksområde utan några spår av annan sten eller konstruktioner. Vid förundersökningen kontrollerades också de två malstenar som omtalas för gården. Den som tidigare är registrerad (RAÄ Hejnum 39:2) är uppenbarligen flyttad och återfinns nu direkt intill det sydöstra hörnet av ladugården. Den andra malstenen, som inte kunde återfinnas vid 1977 års inventering, ligger intill hörnstolpen på en takutbyggnad från västra halvan av ladugården mot söder.

17 18 Administrativa uppgifter Undersökare: Arendus AB Länsstyrelsens diarienummer: Dnr Vår beteckning: 2014:24 Projektledare: Christian Hoffman Fältpersonal: Christian Hoffman, Dan Carlsson Typ av undersökning: Arkeologisk förundersökning Utförandetid fältarbete: September-oktober 2014 Län: Gotland Kommun: Gotland Socken: Hejnum Fastighet: Bjärs 4:1, Bjärs 1:9, Riddare 3:1 Kartblad: 6J9d NV (Riddare) och 7J0d SÖ (Bjärs) (RT90) Koordinatsystem: SWEREF Referenser Fornminnesregistret (FMIS). Riksantikvarieämbetet ( search.html) Lantmäteristyrelsens arkiv, Hejnum socken Bjärs nr 1. Storskifte Lantmäteristyrelsens arkiv, Hejnum socken, Bjärs nr 1. Laga skifte 1902 Lantmäteristyrelsens arkiv Riddare nr 1-2. Storskifte 1819

18