MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET

Transkript

1 MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr Makrofossilanalys av sex prover från en boplatsmiljö inom Raä 218, Växjö socken, Småland. Sofi Östman INSTITUTIONEN FÖR IDÉ OCH SAMHÄLLSSTUDIER

2

3 Makrofossilanalys av sex prover från en boplatsmiljö inom Raä 218,Växjö socken, Småland. Sofi Östman Bakgrund Sex prover har behandlats och analyserats för växtmakrofossilanalys från en boplatsmiljö med fyra långhus, härdar och gropanläggningar inom Växjö socken. Proverna kommer från stolphål inom huskonstruktioner, kokgropar och en härd. Anläggningarna har 14 C daterats till tidsspannet förromersk järnålder fram till vår tideräknings början. Frågeställningar för analysen berör framförallt ökad kunskap kring vad som har odlats och boplatsens ekonomi. Uppdragsgivare är CMB Uppdragsarkeologi AB och kontaktperson har varit Bo Bondesson Hvid. Provbehandling Innan analys förvaras proverna i torkrum (+30 ) tills all fukt försvunnit. Provernas volym mäts innan materialet vattensållas och floteras med sållar på 2 mm och 0,5 mm. Materialet genomsöks samt artbestäms under stereolupp med hjälp av referenslitteratur för fröer (Cappers, Bekker, & Jans, 2006), förkolnade cerealier (Jacomet, 2006) och laboratoriets referenssamling. Enbart förkolnat material tillvaratags och analyseras arkeobotaniskt. Övrigt makrofossilt material såsom träkol, ben och snäckor plockas ut och presenteras tillsammans med det botaniska materialet. Mängden träkol uppskattas efter en tregradig skala där X innebär obefintligt/ytterst lite träkol och XXX innebär att hela provet/mer än ca 75% består av träkol. Fullständig makrofossilanalys av Sofi Östman. Resultat och diskussion För provinformation och artlista, se tabell 1. De undersökta proverna kommer från tre anläggningstyper, stolphål, kokgropar samt en härd. Resultaten från den växtmakrofossila analysen ger ett rikt växtmaterial med odlade arter såsom havre, korn och lin. De andra växterna utgörs av en hel del åkerogräs, ruderatväxter samt insamlade arter såsom hasselnöt och enbär. Sädeskornen återfinns i nästan samtliga anläggningar förutom härden och kan dels vara spår av hushållsavfall som kastats ut på odlad mark i syfte att gödsla, dels vara rester av exempelvis tröskning och bearbetning av säden och genom båda dessa processer samlats upp och bevarats i anläggningarna. Varför vi saknar ett rikare material i härden kan möjligtvis bero på att provet 1

4 kan vara taget i mitten av härden där det är som varmast och eventuella fröer m.m. destruerats eller att det helt enkelt inte samlats denna typ av material här. Det är i en av kokgroparna (A275) som vi finner det bäst bevarade materialet och även den rikaste artsammansättningen. Elva märkbart stora kärnor av havre sticker ut. Havre är något av en utmaning att tolka när det dyker upp i odlingsmiljöer då det är svårt att skilja på ogräsen flyghavre och purrhavre med den odlade havren. För att verkligen konstatera att havren är odlad krävs en säker identifiering med delar av axet som många gånger försvinner vid förkolning. I detta fall är inte de axdelar som gör att vi kan skilja den odlade havren från ogräshavren bevarade men storleken på kärnorna och mängden torde ändå ses som en stark indikator att detta kan vara ett odlat material. De övriga sädeskornen i kokgropen utgörs av skalkorn och ett antal cerealiafragment. Ogräsmaterialet var även det välbevarat och artsammansättningen är vanligt förekommande i näringsrika, kvävegynnade odlingsmiljöer. Kokgropar och dess användningsområde brukar inte generera stora mängder arkeobotaniskt material, men det är ett faktum att gropar fungerar väl som uppsamlingsplatser för material från omgivande närmiljö och det är därför varken unikt eller förvånande att finna denna typ av material inom denna anläggning. Förekomsten av lin i ett av stolphålen (Linum usitatissimum) är mycket intressant. Lin är en ettårig spånadsväxt som odlats för både sina fibrer, för sin olja och förmodligen även för att utgöra en del av kosten. Det finns två typer av lin, det lågväxta oljelinet med många frökapslar och det högväxta spånadslinet med färre frökapslar. Några av våra tidigaste fynd av lin i Sverige härrör just från övergången yngre bronsålder-förromersk järnålder vilket innebär att detta fynd hör till den tidiga introduktionen av lin (Engelmark & Viklund, 2008). Både skalkorn och havre förekommer i äldre odlingar men det är under slutet av yngre bronsålder och början förromersk järnålder som även de får sitt genomslag och framförallt skalkorn börjar fasa ut det nakna kornet. Under denna period ser vi indikationer på att man börjar gödsla jordarna för att kunna odla på samma ytor under en lägre period och som ett resultat av detta introduceras förutom sädesslag som gynnas väl av gödsling, även mer kvävegynnade ogräs (Engelmark & Viklund, 2008). För att få mer kännedom om gödsling på denna plats är en markkemisk analys att rekommendera. Sammantaget kan en säga att denna plats och det material som kommer fram vid denna undersökning verkar vara en del av övergången mellan den äldre typ av jordbruk till en nyare med gödselbruk och ett återanvändande av ytor. Vi finner rester av mathållning i form av hasselnötskal och enbär och odling av lin och sädesslag. Med fler prover inom husen och över området, en markkemisk kartering och markkemiska analyser av anläggningsprover finns möjlighet och potential att få en större förståelse av området och hur det brukats, funktioner inom husen och de aktiviteter kopplade till det. 2

5 Referenser Anderberg, A.-L., & Anderberg, A. (u.d.). Den virtuella floran. Hämtat från Cappers, R. T., Bekker, R. M., & Jans, E. J. (2006). Digitale Zadenatlas van Nederland - Digital seed atlas of the Netherlands. Groningen: Barkhuis publishing & Groningen University Library. Engelmark, R., & Viklund, K. (2008). Jordbruket i Sverige. i M. Widén, & B. Widén, Botanik - systematik, evolution, mångfald (ss ). Studentlitteratur. Jacomet, S. (2006). Identification of cereal remains from archaeological sites. IPAS, Basel University. Mossberg, B., Stenberg, L., & Ericsson, S. (1992). Den nordiska floran. Wahlström & Widstrand. 3

6 Bilagor Tabell 1. Resultatlista Odlat Åkerogräs och ruderatväxter Övrigt MAL nr P.nr Kontext Avena sp. (Havre) Cerealia Cerealiafragment Hordeum vulgare (korn) Hordeum vulgare Var. vulgare (skalkorn) Linum usitatissimum (lin) Chenopodium album (svinmålla) Fallopia convolvulus (åkerbinda) Galium sp. (måra) Persicaria lapathifolia (pilört) Plantago sp. (kämpar) Rumex acetosella (bergsyra) Rumex sp. (skräppor) Spergula arvensis (åkerspärgel) Stellaria media (våtarv) Thlaspi arvense (penningört) Corylus avellana (hasselnötskal) Fabaceae (ärtväxt) Juniperus communis (enbär) Poaceae Indeterminate, frö Strån Träkol Volym före (L) Volym efter (ml) 18_0032_0001 A9 stolphål xx 2, _0032_0002 A95 stolphål xx 1, _0032_0003 A156 kokgrop xxx 2, _0032_0004 A173 härd xxx 2, _0032_0005 A275 kokgrop xx _0032_0006 A339 stolphål xxx

7

8 MAL Miljöarkeologiska laboratoriet Umeå Universitet UMEÅ Jan-Erik Wallin Pollenlaboratoriet i Umeå AB Sågställarvägen 2A Umeå pollenlaboratoriet@ume.se