Makrobotanisk analys. Jens Heimdahl. Inledning. Metod och källkritik. Bilaga 5

Transkript

1 Bilaga 5 Makrobotanisk analys. Jens Heimdahl. Inledning Den arkeologiska undersökningen av kvarteret Lyckan genomfördes integrerat med en geologisk och arkeobotanisk undersökning redan i fält. Från kvartärgeologiskt och arkeobotaniskt perspektiv innefattade uppdraget stratigrafisk analys av kvarterets geologi och kluturlagerbildning, makroskopisk analys av jordprover inriktat på botaniska lämningar, samt även viss analys av markpollen (se bilaga X). Frågeställningarna bakom de stratigrafiska och arkeobotaniska analyserna riktades mot de odlingar som bedrivits på kvarterets tomter under 1700-talet. Hur såg trädgårdarna ut, vad odlades där och hur odlade man? Frågeställningen rörde även huruvida man kunde spåra områdets tidigare markanvändning. Det arkeobotaniska, och kvartärgeologiska materialet skall även jämföras med historiska uppgifter om 1700-talets odlingar. På vilka sätt liknar/skiljer sig uppgifterna åt och vad säger oss detta? Vilken ny information ger undersökningen? Ur provtagningssynpunkt har odlingshorisonter och avfallsbingar (som här tolkas som gödselbingar) prioriterats, då innehållet i dessa anläggningar antas kunna säga något om odlingen. Totalt analyserades 25 prover med avseende på växtmakrofossil. 18 prover från odlingshorisonter och 5 från gödselbingar. De övriga två proverna togs från en gång och en ett strata tolkat som en ursprunglig markhorisont. Metod och källkritik Fältmetoderna och provtagningen för makrofossilanalysen följde grundprinciperna i (Heimdahl et al 2005). Proverna preparerades och undersöktes direkt i fält så att kompletterade prover kunde tas om pilotprovet visade sig innehålla för lite material eller material av särskilt intresse. På detta sätt blev sedimentinnehållet i lagren undersökt samtidigt som de grävdes ut, vilket var viktigt för den stratigrafiska diskussionen och tolkningen i fält. Provernas volym låg kring 2,5 liter i jord i torrvolym. Proverna togs i första hand ur vertikala sektioner där risken för kontamination av recenta material var minst och kontrollen av stratigrafin är säkrast. Om inte detta kunde ske grävdes en mindre sektion i det aktuella lagret fram så att stratigrafisk kontroll bibehölls. Provtagningen skedde genom att en utvald del av lagret skars bort som en orörd enhet och placerades i en tillslutbar plastpåse. När ett prov var taget preparerades det genom flotering, dekantering och våtsiktning enligt metod beskriven av Wasylikowa (1986), eller lagrades tillfälligt tills preparering kunde ske. Våtsiktning genomfördes med en sikt med masksidor på 0,25 mm. För prover med grövre material som pinnar och bark användes även siktar med grövre maskdiameter, 5 mm för att göra provet lättare att genomsöka. Efter våtsiktning placerades proven i plastburkar med lock. Proverna preliminärbesiktigades omedelbart med hjälp av en stereolupp ( 10-40) och förvarades sedan i burkar fyllda med vatten dess att transport för vidare analys kunde ske. Förutom växtrester har också annat makroskopiskt material eftersökts i proverna, t.ex. fiskben, insektsrester och smidesloppor, då dessa utgör viktiga indikatorer på olika miljöer och aktiviteter, och dessutom kommer till användning vid bedömningar av materialets tafonomi. I det följande anges alla typer av diasporer från växter (fröer, frukter, delfrukter, acener etc.) för enkelhetens skull som fröer eller frukter. Analysen av de insamlade proverna genomfördes med hjälp av stereomikroskop (förstoring 6-100). Vissa genomskinliga frön och frukter med karaktäristisk cellstuktur undersöktes under mikroskop med genomfallande ljus ( ). Makroskopiskt material plockades ut med fjäderpincett, bestämdes och sorterades i mindre vattenfyllda burkar med lock. Bestämningsarbetet skedde till stor del med hjälp av referenssamlingar. Som bestämningslitteratur användes Anderberg 1998, Bejerink 1976, Berggren 1969 & 1981, Jacomet 1987, Körber- Grohne 1964 och Schoch et al Kvantifieringen av frön/frukter skedde genom räkning där summan frön/frukter avrundades uppåt till närmsta heltal. Fragmenterade rester hanterades för sig och uppskattades kvantitativt. Särskild notering gjordes om fröna/frukterna var bevarade som subfossilt eller om de bevarats genom förkolning. Det fragmenterade materialet i proverna som inte är fröer och frukter kvantifierades enligt en relativ skala 1-3, där 1 innebär förekomst av enstaka fragment (ca 1-10) i hela provet. 2 innebär att materialet är

2 vanligt att det hittas i de flesta genomletningar av de teskedsstora subsamplingar som gjorts. 3 innebär att materialet var ett av de dominerande materialen i provet och man hittar det var man än tittar. Källkritiska aspekter på odlingsjord Odlingshorisonterna i kvarteret har tillkommit genom en medveten och regelbunden omrörning i jorden, vilket lett till en syresatt miljö med hög biologisk aktivitet och nedbrytning tillföljd av detta. I dessa horisonter har alltså innehållet delvis försvunnit, och de kan dessutom innehålla omlagrat material från äldre kontexter (odlingsjordar har t.ex. stundom förbättrats med äldre kulturlager). Här skall vi dock betänka att ömtåligt organiskt material normalt sett inte bevaras länge i en odlingsjord, och det är bara undantagsvis som det är fruktbart att analysera dem makroskopiskt. Bevarandet kan ske om odlingsjorden begravs och en tillräckligt syrefattig miljö råder i jorden. Detta innebär i sin tur att makrofossilen som hittas i odlingsjorden troligast härrör från de senare brukningsfaserna. Detta innebär också att om odlingsjord flyttas från ett ställe till ett annat, så kommer det ömtåliga omlagrade materialet att brytas ner i den nya odlingen. Ömtåliga fröer har därför i detta sammanhang har ett högre primärt källvärde än motståndskraftiga fröer. De makroskopiska spåren i odlingsjord kan alltså på goda grunder tolkas som jämnåriga med den aktuella odlingshorisontens sista fas. Resultat I bifogade resultattabell (tabell X) har materialet (det som inte är förkolnade fröer och frukter) kvantifierats enligt en grov relativ skala om 1-3 punkter, där 1 punkt innebär förekomst av enstaka (ca 1-5) fragment i hela provet. 2 punkter innebär att materialet är vanligt att det i stort sett hittas i alla genomletningar av de subsamplingar som görs. 3 punkter innebär att materialet är så vanligt att de kan sägas vara ett av de dominerande materialen i provet och man hittar det var man än tittar. Siffrorna för makrofossil anger minsta antalet räknade fröer/frukter. Asterix (*) efter det latinska namnet markerar att fröet/frukten är förkolnat, vilket också skrivs ut inom parentes efter det svenska namnet. De olika arterna har också godtyckligt indelats efter ekologiska och kulturella kriterier i fyra grova grupper: 1.) ängs-/betesväxter; 2.) ogräs/ruderater; 3.) insamlade växter och 4.) kulturväxter. Flera arter inom kategorierna förekommer också i andra kategorier (så som brännässla som kan förekomma i betesmarker, och vitklöver som kan förekomma som ogräs), och fossil som endast bestämts till släkte (t.ex. förgätmigej) kan innefatta arter som trivs i olika miljöer. Indelningen är här ämnad för att läsaren snabbt ska kunna bilda sig en uppfattning om provernas ungefärliga sammansättning och koppla detta till föreliggande tolkning, inte för ekologisk/kulturell statistik. TABELL Här ska exceltabellen in Översiktlig bedömning av kvarterets jordlager Kvarterets naturliga substrat består av postglaciala leravlagringar täckta av ca metertjocka svallsandsavlagringar. Topografin sluttar svagt åt norr, och kulturlagren som bildats i och deponerats ovanpå svallsanden tenderar att jämna ut topografin. Kulturlagren är alltså tjockare i norr och tunnare i söder. Dessa kulturlager utgörs till övervägande del av tjocka, till övervägande del diffust avgränsade, humösa, homogena sandiga strata, som på flera platser uppvisar tydliga spår av att ha odlats med spadbruk. Kulturlagren består alltså till övervägande del av odlinghorisonter, som delvis skapats i den övre delen av svallsanden, och delvis skapats i nya sandiga massor som efterhand fördjupat lagren i norr. Odlingshorisonterna är bildade genom homogenisering tillföljd av upprepad grovmekanisk omrörning ned till ett djup om cm. Jordens har främst berikats med organiskt material, (se diskussionen n om gödning och jordförbättring), men även med minerogenjord som lera, vilket i profilerna noterades som oblandade klumpar i odlingshorisonterna. Redan före de makroskopiska analyserna av odlingsjordarna kan vi alltså slå fast att en småskaliga odling bedrivits på tomterna. Innehållet i odlingshorisonterna är anmärkningsvärt välbevarat och speglar delar av odlingstekniker, som gödning, jorförbättring, bevattning, sådd och ogräshantering och bevattning. Odlingsjorden har byggts upp av sand som blandats med såg- och huggspån och bark och tillförts gödsel i form av avfall, vilket även återfinns i gödselbingarna. Detta består av kreatursdynga, latrinavfall och köksavfall (t.ex. spisaska). Spår av bevattning förekommer i form av fossil av vattenlevande organismer (här hinnkräftor Daphnia spp.) som kan snabbt utvecklas i brunnar, naturliga vattenhål och vattentunnor. Slutligen påträffas även rikliga spår efter de växter som odlats på platsen. Här märks både kökssodling och trädgårdsbruk, men främst har kvarterets odlingar präglats av tobaksplantager. Pollenkornen och makrofossilen speglar olika epoker

3 Resultaten av pollen- respektive makrofossilanalysen är olikartade, vilket tolkas som att de speglar olika epoker av odlingsjordens historia. Denna slutsats grundas i fossilens olikartade bevarandegrad, givna förutsättningar för de olika fossiltyperna, samt tafonomiska förutsättningar för olika odlingsformer. Makro- och mikrofossilen kännetecknas dels av olikartade bevarandegrad, och dels av olika sammansättning till både släkten och ekologi. För pollenkornen noterades att de var skadade och många gånger dåligt bevarade. Makrofossilen var å andra sidan överlag bra bevarade, även när det gällde ömtåliga arter. Till detta skall tilläggas att pollenkorn generellt är att betrakta som betydligt mer motståndskraftiga än fröer och frukter. Den olikartade bevarandegraden tolkas som att pollenfloran i de undersökta jordproverna generellt är äldre än de frukter och frön som påträffas i samma jord. Makrofossilen domineras av tre tafonomiska huvudgrupper: 1.) Material som hamnat i jorden via lokalflora, d.v.s. ogräs. 2.) Material som hamnat i jorden via gödning, t.ex. kreatursdynga, latrinavfall och köksavfall. 3.) Material som hamnat i jorden via odlade växter, antingen tillföljd av sådd eller självsådd. Kulturväxterna kännetecknas av köksväxter från småskalig köksodling samt tobak. En gemensam nämnare för dessa växter är att de kräver en högre grad av omvårdnad och gödning än åkergrödor. Detta visas också genom de rika spåren av gödning och förekomsten av extremt näringskrävande ogräs. Odlingshorisonternas utbredning, utseende, förekomsten av spadstick etc. visar otvetydigt att dessa tillkommit som följd av småskalig odling trädgårdsbruk. Spår i kvarterets norra ände visar också att jordmånen i området har en äldre historia som åkermark brukad med årder. Att spår saknas i kvarterets södra delar beror sannolikt på att de suddats ut av det intensiva trädgårdsbruket under 1700-talet och senare. Den del av pollenfloran som tolkas komma från en äldre lokalflora kommer främst från betesmarkspollen och säd (i synnerhet korn), vilket alltså inte förmodas speglar en signal från de omgivande stadsjordarna samtida med trädgårdarna, utan en äldre lokal markanvändning. Detta intryck förstärks av det dominerande sädesslaget korn, som av tidigare studier i Norrköping och Östergötland att döma dominerade spannmålsodlingen fram t.o.m talet. Därefter verkar rågen ha blivit det dominerande (Heimdahl 2005). Pollenfloran i på platsen kan alltså tillstor del vara äldre än 800 år, medan makrofossilen är omkring 300 år gamla. Förmodligen har inga medeltida makrofossil bevarats i jorden (möjligen med undantag från förkolnade sädeskorn och en och annan fragmenterad målla), men ett och annat pollenkorn kan mycket väl härröra från den yngre odlingsfasen. Intressant i sammanhanget är fynden av ett korn av apel-typ, hampa eller humle, samt möjligen mynta och nunneört. Slutligen måste vi också ta hänsyn till de olika odlingsformernas förutsättningar för fossilbildning vad beträffar pollen och fröer. Här bör främst lyftas fram att många köksväxter odlas för sin blast eller rot och sällan tillåts gå i blom eller frö (t.ex. kålväxter och sallat). Vidare är de flesta av växterna insektpollinerade och bildar få pollen. Från dessa växter kan vi alltså inte förvänta oss att finna material i odlingsjorden annat än i form av frukter eller fröer som såtts. Det samma gäller det i området aktuella tobaksplantorna. I syfte att maximera bladtillväxten tilläts tobaksplantor inte att gå i blom. Vi bör alltså inte heller förvänta oss att finna tobakspollen i odlingsjord där man odlat tobak, och de tobaksfröer vi finner är sannolikt spår efter sådd. Å andra sidan har vi spannmålsodling, där grödorna odlas för sina frukter. Sädesslagens vindpollinering innebär en omfattande pollenbilnding vilket ökar förutsättningarna för att denna typ av odling lämnar spår i form av pollen. I synnerhet har råg en kraftig pollenbildning, vilket innebär att den lätt blir överrepresenterad i fossilt material. Rågens frånvaro i det föreliggande materialet stärker alltså intrycket att den aktuella pollenfloran speglar tiden före rågens introduktion i området.

4 Kv. Lyckan Jens Heimdahl Shakt Tomt Klädmakarens änka (13) slaktaren A PM Volym 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 Ängs och betesmarksväxter Kontext "Urspr" markhorisont i lerig silt Träflis i gång Odlingsjordprofil, ljus uppe Odlingsjordprofil, mörk uppe Odlingsjord, ljus nere Odlingsjord, mörk nere Äldre odlingshorisont i finsand Äldre odlingshorisont i finsand Träbinge, ung Träbinge, äldre Botten av träbinge A589 Träbinge, ung Odlingsjord i södra schaktkant 4 el 5 Odlingsjord tomt 5 el 6 NW Odlingsjord tomt 5 el 6 NÖ Odlingsjord tomt 5 el 6 SW Odlingsjord tomt 5 el 6 SÖ Odlingsjord underst (även pollen) Odlingsjord mellan (även pollen) Odlingsjord överst (även pollen) Odlingsjord bland planteringsropar Odlingsjord övre Odlingsjord undre Prov i planteringsgrop Sand/minerogen jord (där detta är relevant) Trä Bark Pinnar/kvistar Träkol Växtrester Förkolnade kvistar/pinnar Granbarr Förkolnade örtdelar Stamdelare örter Rottrådar Insekter Djurdelar Puppor Daggmaskkokonger Daphnia spp. (Hinnkräftor) Byggnadsavfall Kalkbruk Köksavfall Ben Fisk Summa antal fröer/frukter Daggkopa Alchemilla spp Ängskavle Alopecurus pratensis 1 Slankstarr-typ Carex flacca- typ Knaggelstarr-typ Carex flava- typ Gråstarr-typ Carex canescens -typ Hundstarr-typ Carex nigra- typ Blankstarr-typ Carex otrubae- typ 1 Ärtstarr-typ Carex oderei- typ Veketåg Juncus cf. effusus 1 Ängsfryle Lutzula cf. pilosa Gökblomster Lychnis flos-cuculi 1 1 Förgätmigej (ospec.) Myosotis spp. 1 Gräs (ospecifik) Poaceae indet 6 Femfingerört Potentilla anserina 1 12 Gåsört Potentilla cf. erecta 6 1 Kråkklöver Potentilla palustris 5 1 Källfräne Rorippa nasturium-aquaticum 1 Bergsyra Rumex acetocella 1 1 Grässtjärneblomma Stellaria graminaea Grässtjärneblomma Stellaria media

5 Ruderatväxter/ogräs Insamlade växter Kulturväxter Vitklöver Trifolium cf. repens 1 Viol Viola spp Vildpersilja Aethusa cynapium Klätt Agrostemma githago 1 Sandnarv Arenaria serpyllifolia 1 1 Gårdsmålla Atriplex patula Lomme Capsella bursa-pastoris 1 Svinmålle-typ Chenopodium album - type Blå-/Rödmålla Chenopodium glaucum/rubrum Åkertistel Circium arvense 1 2 Åkerbinda Fallopia convulvulus Jordrök Fumaria officinalis Bolmört Hyoscyamus niger Vitplister Lamium album Rödplister Lamium purpureum 1 1 Kamomill Martiarcharia recutita Bitterpilört Persicaria hydropiper 9 Trampört Polygonum aviculare Pilört Polygonum laphatifolium Revsmörblomma Ranunculus repens Tiggarranunkel Ranunculus sceleratus Smällglim Silene vulgaris 1 Besksöta Solanum ducamara Nattskatta Solanum nigrum 1 1 Svinmolke Soncus asper 1 Åkerspergel Spergula arvensis 1 Penningört Thlaspi arvense 1 1 Brännässla Urtica dioica Eternässla Urtica urens Hasselnöt Corylus avelana 4 Smultron Fragaria vesca Enbär (förkolnat) Juniperus communis* Åkermynta Mentha cf. arvensis 1 Hallon Rubus idaeus Björnbär (ospec.) Rubus sect. Rubus subg. Rubus Lingon Vaccinium vitis idaeus Kål Brassica cf. oleracea Dill Anethum graveolens 1 Havre Avena cf. sativa 1 Sädeskorn (ospec.) Cerealia indet. 1 Kummin Carum carvi 1 Fänkål Foeniculum vulgare Skalkorn (förkolnat) Hordeum vulgare ssp. vulgare* Humle Humulus lupulus Sallat Lactuca sativa 1 Bondtobak Nicotiana rustica Virginiatobak Nicotiana tabacum Persilja Petroselinum crispum 1 Opievalmo Papaver somniferum Sötkörsbär Prunus avium 1 Rädisa/Rättika Raphanus cf. sativum 1 Fläder Sambucus nigra Råg Secale cereale 1 Fikon Ficus carica 4 1