Fältundersökning för att avgränsa föroreningen genomfördes den 30 april Provgropar grävdes i totalt 19 punkter med grävmaskin (Fig. 2).

Transkript

1 Motala kommun, Motala Datum: Bakgrund I området Hällalund/Olivehult i Borensberg, Motala kommun, håller Stadsbyggnadsenheten på att ta fram ett planförslag för nytt bostadsområde. Vid de geotekniska borrningar som genomförts i ett antal punkter på området noterade man lukt av diesel/olja i en punkt (Fig.1), varpå ett jordprov uttogs för analys. Resultaten visade att framförallt halterna av aromatiska kolväten och PAHer låg över Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark. Mot bakgrund av detta har DGE Mark och Miljö genomfört provgropsgrävning och provtagning på området för att avgränsa förekomsten av dessa föroreningar. Fig. 1. Den röda markeringen anger lokalisering av den geotekniska punkt där oljeförorening påträffats tidigare. Det gula området markerar den yta, inom vilken avgränsningen bedömdes kunna göras. Detta gula område ligger på botten av en gammal grustäkt, och omges av relativt branta slänter i väster, söder och sydost (streckade orange linjer). Norrut gränsar området till en större grusplan som ligger på samma nivå och idag tillhör Tjällmo Grävmaskiner AB. Deras verksamhetsområde är inhägnat. Genomförande och resultat Fältundersökning för att avgränsa föroreningen genomfördes den 30 april Provgropar grävdes i totalt 19 punkter med grävmaskin (Fig. 2). Området för undersökningen består idag av en mindre skogsdunge (ca m 2) med glest växande tallskog. Vid provgropsgrävningarna påträffades under mark betongfundament som DGE Mark och Miljö Tel: +46 (0) E-post: info@dge.se Hemsida: Kalmar Norra Långgatan 1 Box 258, Kalmar Tel: +46 (0) Göteborg Fürstenbergsgatan Göteborg Tel: +46 (0) Malmö Citadellsvägen Malmö Tel: +46 (0) Vår kontakt person Anna Augustsson E-post: anna.augustsson@dge.se Tel: DGE Mark och Miljö is a member of DGE Group and Inogen Environmental Alliance

2 skulle kunna komma från äldre byggnader, liksom kolrester efter brunnet virke och en gammal sönderrostad vattenledning. Tallarna, som bedöms vara ca 30-åriga, växer i ett cm mäktigt jordlager som använts för att täcka det som legat där tidigare. Den verksamhet som bedrivits här måste således vara äldre än ca 30 år. På resten av ytan (gulmarkerad yta i Fig. 1) hittades asfalterade ytor på cm djup, som även de blivit övertäckta. Hur stor den asfalterade ytan ursprungligen varit gick inte att bestämma i östlig riktning, eftersom den slänt som avgränsar området ditåt inte är naturlig, utan består av schaktmassor som uppstått då återvinningsstationen anlades (oval yta med blåa containers på Fig. 1). Vid grävning i den norra delen av området påträffades grundvatten ca 1,5 m under markytan. Även om detta inte gällde för någon av de punkter som betraktades som kraftigt föroreningspåverkade så finns på grund av den störda lagerföljden efter återfyllnad en förhöjd risk för att förorenade massor ska komma i kontakt med grundvatten. De provgropar som grävdes centralt på undersökningsområdet, runt den röda markeringen i Fig. 1, var mycket tydligt påverkade av vad som bedömdes vara trögflytande stenkolstjära (Fig. 3,4). Dessa punkter kunde okulärt och med hjälp av luktintryck förmodas vara starkt förorenade. En del punkter i områdets yttre delar föreföll vid fältundersökningen att vara rena, medan det stora antalet punkter uppvisade spår av gamla asfaltsbitar men ingen eller endast liten förekomst av synlig tjära. Därmed blev resultatet av fältinventeringen en preliminär indelning i sannolikt rena, måttligt föroreningspåverkade och starkt föroreningspåverkade punkter. Samtliga provpunkter markerades i fält inför eventuellt saneringsarbete, där de starkt föroreningspåverkade punkterna är markerade som Klass 1 och de måttligt förorenade punkterna som Klass 2. Fig. 2 visar hur de olika punkterna klassades i fält. Totalt två samlingsprover skickades från de provgropar som bedömdes kunna vara föroreningspåverkade i någon mån; ett från punkterna som bedömdes som starkt föroreningspåverkade och ett från de måttligt påverkade punkterna. För att undersöka om de punkter som bedömdes som rena verkligen var det så skickades också 2 samlingsprover från de förmodat rena groparna ett samlingsprov uttogs från punkterna i den västra slänten och ett samlingsprov kom från den båda rena punkterna som låg utmed stängslet till grannfastigheten (R1 respektive R2 i Fig. 2). Proverna analyserades på ackrediterat laboratorium (ALS Scandinavia AB) med avseende på innehåll av petroleumföreningar (PAH, alifater, aromater, BTEX). 2 (6)

3 Fig. 2. Ungefärlig provtagningskarta (ej skalenlig). Punkter som markerats med 1 bedömdes vara kraftigt föroreningspåverkade, punkter markerade med 2 bedömdes som måttligt påverkade, och punkter markerade med R syntes vara rena enbart utifrån okulära observationer och luktintryck. Fig. 3. Bild på en av provgroparna som bedömdes vara starkt föroreningspåverkad. Den röda pilen markerar var tjärlagret påträffades. 3 (6)

4 Fig. 4. Inzoomad bild på den stenkolstjära som påträffades. Resultaten från de analyserade proverna visas tillsammans med Naturvårdsverkets generella riktvärden för bedömning av förorenad mark i Tabell 1. Tabell 1. Resultat av analyserade samlingsprover jämfört med generella riktvärden. Gråa siffror markerar värden under laboratoriets rapporteringsgräns. Orange celler visar värden över riktvärdet för KM, och röda celler visar värden som även överstiger riktvärdet för MKM. Ämne Enhet Klass 1* Klass 2* Opåv. 1** Opåv. 2** Riktvärde*** MKM Riktvärde*** KM Alifater >C5-C8 mg/kg TS <10 <10 <10 < Alifater >C8-C10 mg/kg TS 47 <10 <10 < Alifater >C10-C12 mg/kg TS 420 <20 <20 < Alifater >C12-C16 mg/kg TS 1200 <20 < Alifater >C16-C35 mg/kg TS 890 <20 < Aromater >C8-C10 mg/kg TS 24 <1 <1 < Aromater >C10-C16 mg/kg TS 470 <1 <1 < Aromater >C16-C36 mg/kg TS 170 <1 <1 < Bensen mg/kg TS <0,01 <0,01 <0,01 <0,01 0,04 0,012 Toluen mg/kg TS 0,05 <0,05 <0,05 <0, Etylbensen mg/kg TS 0,13 <0,05 <0,05 <0, Xylener, summa mg/kg TS 0,90 <0,05 <0,05 <0, PAH-L mg/kg TS 240 <0,15 <0,15 <0, PAH-M mg/kg TS 770 1,3 <0,25 <0, PAH-H mg/kg TS 280 1,3 <0,3 <0, * Klass 1 respektive Klass 2 = samlingsprover från punkter bedömda som starkt föroreningspåverkade respektive måttligt föroreningspåverkade. ** Opåv. 1 respektive 2 = samlingsprover från förmodat rena punkter. *** Generella riktvärden för bedömning av förorenad mark enligt Naturvårdsverket Rapport (6)

5 Avgränsning och volym Totalt 19 provgropar har grävts, jämfört med de 10 som uppskattades i anbudet. Detta ger ett relativt bra underlag för en avgränsning. Samlingsprovet från de starkt föroreningspåverkade punkterna (Klass 1) innehöll halter av tyngre kolväten (både alifater, aromater och PAH:er) som överstiger de generella riktvärdena för både KM och MKM. Förekomsten av tjära i dessa prover gjorde att de var lätta att identifiera. Från den grävning som gjorts så är ett rimligt antagande att ren tjära förekommer på ett område om ca m 2. De påträffade föroreningarna (ren tjära respektive hård tjärasfalt) påträffades över hela området på ett djup av ca cm. I samlingsproverna från de förmodat rena punkterna så kunde endast låga halter av de två tyngsta alifat-fraktionerna detekteras. Därmed kan konstateras att den västra slänten och fastighetsgränsen mot Tjällmo Grävmaskiner AB inte är påverkad i nämnvärd omfattning. Noteras bör dock att rester av asfalt påträffades i en av punkterna mot fastighetsgränsen (Fig.2), så påverkan även på grannfastigheten kan inte helt uteslutas. Även provet från punkterna med antagen måttlig föroreningspåverkan (Klass 2) visade acceptabla halter av de analyserade ämnena, vilket är positivt med tanke på att det inte gick att säga hur långt in under den östra slänten som asfalten under mark fortsätter. Att den relativt fasta asfalten ska utgöra en oacceptabel risk om den lämnas kvar en meter ner under mark är inte sannolikt. Sammanfattningsvis så förefaller de höga halterna av kolväteföreningar vara begränsade till den yta om ca m 2 där tjära påträffats. Denna var lätt att avgränsa i fält, även om kontrollprovtagning bör göras i samband med sanering för att säkerställa att schaktbotten och yttre gränser är rena. Utifrån antagandet om att den starkt föroreningspåverkade jorden finns på en yta av 100 m 2 och till ett djup av 1m, så är en preliminär skattning att den volym jord som behöver grävas bort kan uppgå till i storleksordningen 100 m 3. Sannolikt kan en del jord ovan föroreningen återfyllas. Slutsats och rekommendationer Föroreningarna som inför denna undersökning misstänktes, utifrån den enstaka geotekniska borrningen i en punkt, har i och med denna undersökning visat sig bestå av framförallt tjära samt asfalt (sannolikt tjärasfalt) med mycket höga halter av bland annat aromater och PAH. Förorenad jord som sannolikt uppgår till i storleksordningen 100 m 3 bör snarast schaktas upp varefter en slutkontroll av schaktbotten utförs. De områden som i utredning benämns Klass 2 är måttligt förorenade och man bör vid en eventuell exploatering vara medveten om risken för mer föroreningar. Eventuella föroreningar från samma källa men längre från de centrala delarna kan enkelt noteras vid schaktning då asfalt syns relativt enkelt och tjära luktar tydligt. 5 (6)

6 Förorenad jord av den typ som i utredningen benämns Klass 1 innehåller asfalt (sannolikt tjärasfalt) och tjära. Denna bör tas om hand av godkänd mottagare som även bör få ta del av de analyser som utförts i denna utredning. Det rekommenderas då att även asfalten analyseras med avseende på om det är tjärasfalt eller inte det finns vedertagna analyser för det. DGE Mark och Miljö, Kalmar Upprättad av Granskad av Anna Augustsson Jens Johannisson 6 (6)