Strukturtillståndet i marken efter ekologisk vall och spannmål på olika jordarter.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Strukturtillståndet i marken efter ekologisk vall och spannmål på olika jordarter."

Transkript

1 Strukturtillståndet i marken efter ekologisk vall och spannmål på olika jordarter. Undersökningen är finansierad med hjälp av KULM-medel inom det svenska miljöprogrammet för jordbruk och bekostas gemensamt av Svenska Staten och EU Av: Jörgen Karlsson, Lovanggruppen

2 Bakgrund Lovanggruppen fick möjlighet att utföra profilstudier under hösten 2005 inom KULM 3, Övriga Projekt i Östergötlands län. Profilstudierna utfördes på två ekologiska gårdar i Östergötland. Vi ville undersöka vallens förmåga att förbättra strukturen i jämförelse med spannmål på olika jordarter. Mätningarna utfördes på tre platser där jordarten utgjordes av enkelkornstruktur, lättlera och styv lera. Vallens ålder varierade mellan 2-4 år och på angränsande fält hade det varit spannmål i 2-7 år. Det är viktigt att jordarten är i stort sett densamma för provplatserna efter vall och spannmål för att minimera de strukturella skillnader som detta innebär. Vilka parametrar har vi tittat på och varför. En god och stabil markstruktur är grunden för en väl fungerande odlingsjord. I en jord med bra struktur kan rötterna utvecklas fritt på djupet och upptaget av växtnäring och vatten fungera bra liksom luftutbytet i marken. Detta lägger sedan grunden för en hög skördenivå utifrån markens grundförutsättningar. En strukturskadad jord har sämre vattengenomsläpplighet och dräneringsegenskaper, sämre förutsättningar för rotutveckling och större bearbetnings- och dragkraftsbehov. Markstrukturtestet består av ett antal enkla fälttester som mäter vissa parametrar och som i sin tur ger oss en bild över markens strukturtillstånd. Nedan redovisas vilka parametrar vi tittar på i fälttestet. Aggregatstrukturen, aggregat uppstår endast på lerhaltiga jordar och idealet är när jorden faller sönder i så kallad sockerbitsstruktur som Exempel på bra och dålig struktur. Aggregaten vi ofta får efter tex vall. Stora massiva aggregat till vänster visar på dålig struktur med raka (kokig) med raka brottytor är negativt (ofta brottkanter. Motsatsen kan ses till höger där strukturen är betydligt bättre. packad jord). Täta skikt, ofta har rötterna svårt att ta sig fram och infiltrationen brukar vara lägre. Det räcker med att jorden har ett tätt skikt för att hela profilen skall påverkas. Ofta kan man även se onedbrutna växtrester vid förtätade skikt pga av att den biologiska aktiviteten är nedsatt. Rötter, en bra struktur ger goda förutsättningar för att rötter skall kunna växa ned på djupet och i sin tur förbättra strukturen genom uttorkning. Ju större och finare rotsystemet är desto mer kan växten prestera. Rötter som är missformade eller starkt förgrenade visar på dålig markstruktur. Antalet maskar, rötter och porer ger oss en uppfattning om markens strukturtillstånd. Porer, ett väl utvecklat porsystem gynnar rotutvecklingen och möjliggör snabba rörelser av vatten och luft i profilen. Packning av jorden medför ofta att de stora porerna förstörs och därmed även möjligheten för rötterna att växa fram. Daggmaskar, frekvensen maskar är ett bra mått på den biologiska aktiviteten i marken och indirekt på markstrukturen. Några av de positiva effekterna som maskarna bidrar med är skapande av makroporer och finfördelning av det

3 organiska materialet. De för materialet djupare ned i marken och banar väg för växters rötter etc. Under torra höstar, som var fallet i år 2005, kan det vara svårt att få ett bra mått på antalet maskar då dessa ofta går på djupet och blir svåra att hitta., markens vattenledande förmåga är ett bra mått på markens strukturtillstånd och dränerbarhet. Ju bättre struktur, desto jämnare fördelar sig vattnet i profilen och fuktar jorden. smätningarna utförs med rör som trycks ned i marken för att sedan fyllas med vatten. Vid torra förhållanden låter man vattnet först infiltrera en gång för att sedan fylla röret ännu än gång. Detta för att infiltrationen skall jämföras under vattenmättade förhållanden (dock svårt att uppnå i fält). Mätningen är enkel och man tittar bara på hur många centimeter som vattnet sjunker under en viss tid. Sedan räknas det om till. Frågor som besvaras under fälttestet. Fråga Rött Gult Grönt Hur ser strukturen ut i profilen? Har jorden täta skikt? Utvecklas växternas rötter bra? Kokigt, stora massiva aggregat med raka brottytor. Tydligt täta skikt, tex plogsula, rötter böjer av Dålig rottillväxt, gulbruna eller svampiga rötter. Kokigt, mindre aggregat med ojämna brottytor. Något kompakta skikt, hämmar dock inte rottillväxten. Få finrötter men de flesta friska. Större aggregat som lätt faller sönder i mindre stabila, sockerbitsstruktur Inga täta skikt varken i matjord eller alv. Går lätt att gräva. Friska frodiga rötter i hela profilen. Antal daggmaskar 20X20 cm Antalet makro-och mikroporer per dm 2 Vattengenomsläpplig heten i profilen. 0-5 st 5-20 st >20 st <1,5mm 0-20 st 0-2 st <1,5mm st 2-10 st <1,5mm 50< st 10< st <0,02 0,02-0,07 > 0,07 Testerna utförs på fyra nivåer i marken, matjord, plogsula, övre alv och nedre alv. Om resultatet av testerna övervägande hamnar i kolumnerna rött och gult är strukturtillståndet i marken dåligt och man bör överväga att sätta in åtgärder för att den skall förbättras. Resultat och diskussion. Nedan redovisas resultatet från profilstudierna för varje provplats i tabeller. I vissa fall var det svårt att utföra mätningarna pga yttre omständigheter såsom kraftig sprickbildning och utförd jordbearbetning. Resultatdelen är uppdelad efter jordart och börjar med jord med enkelkornstruktur följt av lättlera och styv lera. Efter respektive jordart följer en diskussion kring resultatet och skillnaderna mellan grödornas inverkan på markstrukturen. Resultat på jord med enkelkornstruktur. Profilstudie efter 4-årig vall Jordart: Enkelkornstruktur Matjord 26 Svart Enkelkorn, mycket sten Mycket rötter både fina och grova Torrt Svårt att se 0,79

4 Körsula Grå Svag körsula knappt märkbar, enkelkorn Endel rötter både fina och grova Övre Alv Orange Enkelkorn Få finrötter men lusernens rötter går på djupet Nedre Alv Orange Sanden går över till grus Rötter från lusernen Svårt att se 0,95 Svårt att se 1,15 Profilstudie efter 2 år spannmål Jordart: Enkelkornstruktur Matjord 25 Mörk Enkelkorn, var - - Svårt att se Plöjd plöjd vid tillfället Körsula 7 Grå Märkte en viss Få rötter enstaka Svårt att se 0,46 förhårdnad, bildades block vid brytning finrötter Övre Alv Orange Enkelkorn Enstaka finrötter Svårt att se 0,95 Nedre Alv Orange Enkelkorn Inga Vid grävning i vallen märktes det att det endast var lusernrötterna som orkade att gå ned i alven. Det beror på att det mekaniska motståndet är högt i enkelkornjordar på grund av den låga sprickbildningen. Tittar vi på en spannmålsgröda är det sällan som rötterna går ner mer än cm på denna typ av jord. Vallens strukturuppbyggande förmåga baseras i hög grad på uttorkning av profilen. Detta bidrar till sprickbildning som rötterna kan utnyttja för att växa på djupet. Andra positiva effekter som vallen bidrar med är att marken får vila under några år samt att mikroorganismer och maskar gynnas. Utifrån profilerna kan vi se att den strukturuppbyggande effekten från vallen är betydligt lägre vid jämförelse med styvare jordarter. Den tydligaste skillnaden uppstod i körsulan som knappt kunde skönjas efter vallen medan en viss förhårdning kunde märkas efter spannmålen. en i körsulan var halverad i spannmålsledet i jämförelse med motsvarande nivå i valledet. Tyvärr var det torrt vid grävningen vilket medförde att maskarna var svåra att hitta. Resultat lättlera Körsula 8 Ljus brun Övre Alv Profilstudie efter 2-årig vall Jordart: lättlera Matjord 25 Ljus brun Väldigt torrt. Faller sönder i Mycket rötter både grova och 13st 1,08 Gråvit sockerbitsstruktur Svag körsula. Större aggregat som faller sönder vid mediokert tryck Mindre aggregat som lätt smulas sönder. Kraftig sprickbildning Nedre Alv Vit Vit mjölig stuktur. Smulas sönder lätt. fina Grova rötter som banar väg. Finrötter i sprickor Endel rötter både grova och fina Enstaka finrötter 5 st väldigt torrt 3 3,79 troligen sprickor. 10 0,64 3-4

5 Körsula 10 Ljus brun Övre Alv Profilstudie efter 4 år spannmål Jordart: lättlera Matjord 23 Ljus brun Stora aggregat som är svåra att bryta sönder Mycket rötter dock endast 5-8 st 10 3,1 Gråvit Kraftiga och hårda aggregat med raka brottytor. Kompakt Även här kompakt men faller sönder vi moderat tryck Nedre Alv Vit Mjölig struktur. Dock mer kompakt än efter vallen finrötter Enstaka finrötter i sprickor 1 Svårt att mäta pga sprickor Endel finrötter 4 0,07 Enstaka finrötter i porer Tittar vi på resultaten från profilbeskrivningen ser vi att vallens strukturuppbyggande förmåga kommer mer till sin rätt på lättleran än på jordar med enkelkornstruktur. På bilderna här nedan kan man se hur strukturen skiljer sig åt mellan spannmål och vall. Vallen har gjort nytta trots att den bara legat i två år. Det är främst i plogsulan och i övre alven som man kan se skillnader till vallens fördel. Aggregaten är större efter spannmål och betydligt mer kompakta och svåra att få sönder. Efter spannmålen fanns det dock stora sprickor som hade bildats i den torra väderleken och då främst i körsulan. Sprickorna uppstår när strukturen är dålig och de blir ofta väldigt kraftiga mellan de kompakta aggregaten. Vattnet rinner snabbt genom sprickorna och jorden däremellan har svårt att suga upp vattnet. Rötterna har ofta svårt att ta sig genom denna typ av sprickbildning då den blir så koncentrerad samtidigt som aggregaten är för hårda för rötterna att tränga igenom. Exempel på aggregatstrukturen på olika djup efter spannmål. Exempel på aggregatstrukturen på olika djup efter vall. 1

6 Andelen makroporer är högre efter vallen på alla nivåer i profilen. Makroporerna utgörs främst av maskgångar men även av gamla rotkanaler som har fått vara ostörda då vallen inte har plöjts på några år. en var oftast bättre i vallprofilen jämfört med spannmålsprofiler. I matjorden var dock infiltrationen bättre efter spannmålen än efter vallen. Detta är en tendens som vi ofta ser då man har ganska intensiva körningar på vallen och matjordslagret har inte genomgått någon luckring som i spannmålen. Resultat styv lera. Profilstudie efter 3-årig vall Jordart: Styv lera Jord -färg Matjord 25 Mörk Mycket bra struktur, faller lätt sönder. Mycket rötter både fina och 10 st. Väldigt 20 2,28 Körsula 5 Mörk Övre Alv Nedre Alv Ljus Ljus Sockerbitstruktur. Knappt skönjbar. Större aggregat, har inte samma tendens att falla sönder som i matjorden. Kraftig sprickbildning Större aggregat med varvig struktur. Faller sönder. Som övre alven. grova. Endel rötter både fina och grova. Mycket finrötter. De grova minskar. Rötterna minskar med djupet torrt. Maskarna var av större karaktär. 5 4, ,33 Profilstudie efter >6 år spannmål Jordart: Styv lera Matjord 25 Svart Mullrik matjord. Bra aggregatstruktur som lätt faller sönder Mycket finrötter. 7-8 st endast små maskar 10 1,27 Körsula 10 Grå Kan märk en förhårdnad dock inte tydlig. Svårare att bryta sönder aggregaten. Övre Alv Nedre Alv Ljus Ljus Kompakt och svårt att bryta sönder aggregaten. Varvig lera. Kompakt och svårt att bryta sönder aggregaten. Varvig lera. Endel finrötter endast i stora sprickor. Endel finrötter mellan aggregaten ,33 5 1,54 2

7 Det var en ren fröjd att gräva i den styva leran efter vallen. Stukturen här var genomgående mycket bra och uppe i matjorden krävdes det endast ett spadtramp för att föra ner spaden till skaftet. Det är endast i vallar med mycket bra struktur som man har möjlighet att göra detta. Nu skall det ju tilläggas att strukturen efter spannmålen även den var förvånansvärt bra utifrån de förutsättningar den haft med ensidig spannmålsodling i många år. Liksom tidigare profiler var det fuktigare efter spannmålen än efter vallen. På bilderna här nedan ges Klöverns pålrot är mycket positiv för strukturen. exempel på hur aggregatstrukturen såg ut i de olika profilerna. Strukturella skillnader kunde märkas hela vägen men de var tydligast i körsula och övre alv där vallens helande förmåga märktes tydligt. Aggregaten föll sönder lättare efter vallen och denna effekt höll i sig ända ned till nedre alven. Matjorden går inte riktigt att jämföra då den var betydligt mullrikare på fältet med spannmål än efter vall. Alven var lite speciell då den bestod av varvig lera. Exempel på aggregatstrukturen på olika djup efter spannmål. Exempel på aggregatstrukturen på olika djup efter vall. Liksom tidigare var andelen makroporer betydligt högre efter vallen än efter spannmålen. Till skillnad från provtagningarna på lättleran var infiltrationen genomgående mycket bättre i vallen än efter spannmålen. en var till och med högre i matjorden i vallen vilket är ovanligt. Slutsatser Profilstudierna bekräftade vad vi redan misstänkte. Vallens strukturuppbyggande förmåga avtar på lättare jordar. Tendensen är tydlig och den positiva effekten från vallen är betydligt mindre på enkelkornjorden än på den styva leran. Stabiliteten hos strukturen är även lägre på

8 lättjorden vilket gör att de positiva effekterna som vallen ger i form av ökad mullhalt och djupare rotsystem inte varar lika länge på lättjorden som på leran. Vi kanske kan förvänta oss att effekterna varar 1-2 år efter vallen på lättjorden. Effekten av vallen på den styvare jorden märks av i flertalet år efteråt. Lättare jordar är inte lika känsliga för markpackning som styvare jordar är men i gengäld är det mycket svårare att reparera packningsskador som sker på lättare jordar. Jörgen Karlsson, Lovanggruppen

Jordkvalitet - utfordringer med jordstruktur i potetproduksjonen. Agr. Anna Bjuréus

Jordkvalitet - utfordringer med jordstruktur i potetproduksjonen. Agr. Anna Bjuréus Jordkvalitet - utfordringer med jordstruktur i potetproduksjonen Agr. Anna Bjuréus Utmaningar i växtodlingen Klimatförändringar Mer regn höst-vår Skyfall oftare Färre år med tjäle Eftersatt dränering Täckdikning

Läs mer

3.4.3 Profilbeskrivningar. Syfte. Inledning. Material och metoder. Thomas Wildt-Persson, SBU

3.4.3 Profilbeskrivningar. Syfte. Inledning. Material och metoder. Thomas Wildt-Persson, SBU 3.4.3 Profilbeskrivningar Thomas Wildt-Persson, SBU Syfte Syftet med studien var att studera markstrukturen inom hela den jordvolym som betans rötter penetrerar ner till maximalt rotdjup. Om uppenbara

Läs mer

Foto: Per-Erik Larsson. Mekaniskt Vallbrott

Foto: Per-Erik Larsson. Mekaniskt Vallbrott Foto: Per-Erik Larsson Mekaniskt Vallbrott Jordbruksinformation 1 2014 Mekaniskt vallbrott på rätt sätt Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland För att få ut maximal nytta av vallen är vallbrottet

Läs mer

Signifikanta skillnader enligt t-test 1998-2000 på provytenivå redovisas nedan för varje par.

Signifikanta skillnader enligt t-test 1998-2000 på provytenivå redovisas nedan för varje par. 3.7 Förklaring av skördeskillnader på parnivå Jens Blomquist och Thomas Wildt-Persson, SBU Inledning I följande kapitel görs en genomgång av några viktiga signifikanta skillnader mellan plus- och medelgård

Läs mer

Undvik markpackning. Praktiska råd från Greppa Näringen. Sammanfattning. Nr 14:1. Makroporerna markens Autobahn

Undvik markpackning. Praktiska råd från Greppa Näringen. Sammanfattning. Nr 14:1. Makroporerna markens Autobahn Nr 14:1 Praktiska råd från Greppa Näringen Text Marie Lundberg och Johan Wellander, HS Konsult AB Undvik markpackning Sammanfattning Undvik körning på blöt mark. Oftast störst risk på våren. Planera körningen.

Läs mer

Praktiska Råd. greppa näringen. Undvik markpackning. Nr 14:1

Praktiska Råd. greppa näringen. Undvik markpackning. Nr 14:1 Praktiska Råd greppa näringen Undvik markpackning sammanfattning Nr 14:1 Foto: Peter Wellander Undvik körning på blöt mark. Oftast störst risk på våren. Planera körningen. Använd gärna fasta körspår. Underhåll

Läs mer

Jordas indelning MINERALJORD ORGANISKJORD. sönderdelningsprodukt av berggrund. växt- och djurrester. Sorterade jordar sedimentärajordarter

Jordas indelning MINERALJORD ORGANISKJORD. sönderdelningsprodukt av berggrund. växt- och djurrester. Sorterade jordar sedimentärajordarter Jordas indelning MINERALJORD ORGANISKJORD sönderdelningsprodukt av berggrund växt- och djurrester Sorterade jordar sedimentärajordarter Osorterade jordar - moränjordarter Torv Dy Gyttja Hållfasthets- och

Läs mer

Vad tål marken? Hur påverkas mark och gröda av tunga maskiner? Johan Arvidsson, SLU

Vad tål marken? Hur påverkas mark och gröda av tunga maskiner? Johan Arvidsson, SLU Vad tål marken? Hur påverkas mark och gröda av tunga maskiner? Johan Arvidsson, SLU Packning vad är problemet?? Packning minskar den luftfyllda porositeten, dvs de största porerna Därmed minskar gastransport

Läs mer

Packningens påverkan på infiltration

Packningens påverkan på infiltration Packningens påverkan på infiltration En mark anses ha hög infiltration om den släpper igenom 1-4 mm/h och låg infiltration om genomsläppligheten är under 4 mm/ha. 7 6 5 4 3 Infiltration mm/h Opackat Packat

Läs mer

Markpackning (12A) Namn Adress Postadress. Datum för besök: Sammanfattning. Produktion och jordartsfördelning. Markstrukturens goda cirkel

Markpackning (12A) Namn Adress Postadress. Datum för besök: Sammanfattning. Produktion och jordartsfördelning. Markstrukturens goda cirkel Sida 1(5) Namn Adress Postadress Markpackning (12A) Datum för besök: Sammanfattning Försök få din markägare på arrendemarken att bli intresserad av dränering. Han/hon kanske ska vara med på dräneringsrådgivningen?

Läs mer

Fältprotokoll Datum, jordprovtagning: 2008-05-19

Fältprotokoll Datum, jordprovtagning: 2008-05-19 Bilaga 2 Fältprotokoll Datum, jordprovtagning: 2008-05-19 Metod: Spade Mätning: XRF Referensyta: 0.5 m över vattenytan Övrigt (t.ex. väder): Uppehåll, 12 C Provtagare: Veronika Landin Norr om bruket: 3.5

Läs mer

13 praktiska allmänna skötselråd - För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter

13 praktiska allmänna skötselråd - För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter 13 praktiska allmänna skötselråd - För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter 04-30 Skötselplan - anvisningar Detta är en generaliserad preliminär skötselplan för att underlätta igångsättning

Läs mer

BANBESÖKSRAPPORT Bolidens GK 2015-09-08

BANBESÖKSRAPPORT Bolidens GK 2015-09-08 BANBESÖKSRAPPORT 2015-09-08 Närvarande: Tomas Svahn Karl-Åke Johansson Boel Sandström Bankonsulent SGF Syfte med besöket Banbesök där vi resonerade kring gjorda skötselåtgärder under säsongen, samt undertecknad

Läs mer

Vandra i fjället Utrustning: Spade Första förbandslåda Rep/Makramé Kniv med slida Yxa/Såg Tändstål Tändstickor Stormkök Liggunderlag Sovsäck Tandborste som är avklippt Tandkräm i liten behållare Tält/Vindskydd

Läs mer

Användning av fungicider på golfgreener: vilka risker finns för miljön?

Användning av fungicider på golfgreener: vilka risker finns för miljön? Användning av fungicider på golfgreener: vilka risker finns för miljön? Fungicid Fotolys Hydrolys Pesticid Akvatisk Profylaxisk Översättningar Kemiskt svampbekämpningsmedel Sönderdelning/nedbrytning av

Läs mer

Strip till för täta radavstånd

Strip till för täta radavstånd Spirit C StripDrill Strip till för täta radavstånd Spirit C StripDrill är en unik, kompakt och integrerad strip-till-lösning för att så spannmål, raps och baljväxter i farter upp till 15 km/tim. Väderstad

Läs mer

Kompostering Hushålls- och trädgårdsavfall

Kompostering Hushålls- och trädgårdsavfall Kompostering Hushålls- och trädgårdsavfall Ta chansen och ta hand om ditt avfall samtidigt som du gör något nyttigt av det! Genom att kompostera ditt eget köks- och trädgårdsavfall skapar du själv ett

Läs mer

Puhtaiden vesien puolesta - opas jätevesien maailmaan

Puhtaiden vesien puolesta - opas jätevesien maailmaan Page 1 of 5 Bruks- och underhållsanvisningar för markbädd Markbädd Slamavskiljare Fördelningsbrunn Uppsamlingsrör Uppsamlingsbrunn Markbädd I en markbädd grundar sig reningen på en biologisk process som

Läs mer

Elevblad biologisk mångfald

Elevblad biologisk mångfald Elevblad biologisk mångfald Ekologi i skogen Hur fungerar naturen och vilka samband finns mellan olika organismer? En ekologisk undersökning ger oss svar på dessa frågor. Varje ekologiskt system har sina

Läs mer

KOMPOSTERINGS- GUIDEN

KOMPOSTERINGS- GUIDEN KOMPOSTERINGS- GUIDEN Kompostera mera din insats för miljön INNEHÅLLSFÖRTECKNING Hur funkar komposten? 3 Hushållsavfall 4 Var lägger man vad? 5 När komposten inte fungerar Felsökningstabell 5 Vad gör man

Läs mer

INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER.

INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER. INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER. Snabba råd: 1. Täck gödselbehållaren. 2. Större lagerutrymme för gödsel, för att undvika spridning under hösten.

Läs mer

EGEN MATKOMPOST. www.rekosundsvall.se

EGEN MATKOMPOST. www.rekosundsvall.se EGEN MATKOMPOST + www.rekosundsvall.se FÖRBEREDELSER Med en matkompost kan du minska vikten på hushållsavfallet som skickas med sopbilen och på så sätt göra sophämtningen billigare för dig själv. Regler

Läs mer

100 % SNABBARE FOG & DISTANS EN HANDLEDNING FÖR HÅLLBAR LÄGGNING AV MARKSTEN OCH PLATTOR

100 % SNABBARE FOG & DISTANS EN HANDLEDNING FÖR HÅLLBAR LÄGGNING AV MARKSTEN OCH PLATTOR 100 % SNABBARE FOG & DISTANS EN HANDLEDNING FÖR HÅLLBAR LÄGGNING AV MARKSTEN OCH PLATTOR Vårt framgångsrecept Ett noggrant underarbete, plattor/marksten av hög kvalitet och ett korrekt läggningsarbete

Läs mer

Gynna markstrukturen för bra odlingsförutsättningar i vått och torrt!

Gynna markstrukturen för bra odlingsförutsättningar i vått och torrt! Gynna markstrukturen för bra odlingsförutsättningar i vått och torrt! Släppa igenom vatten Inte slamma Växtnäringsförsörjning Lågt dragkraftsmotstånd Stabilitet Egenskaper hos en drömjord Vattenförsörjning

Läs mer

Kompostera mera. Komposten. Trädgårdskomposten... 1. Kompostbehållaren... 1. Kompostera så här... 1. Livet i komposten... 2

Kompostera mera. Komposten. Trädgårdskomposten... 1. Kompostbehållaren... 1. Kompostera så här... 1. Livet i komposten... 2 Komposten Innehåll Trädgårdskomposten... 1 Kompostbehållaren... 1 Kompostera så här... 1 Livet i komposten... 2 När det inte fungerar... 2 Hushållskomposten... 2 Problem med hushållskomposten... 4 Varmbänk

Läs mer

Och vad händer sedan?

Och vad händer sedan? Och vad händer sedan? I STORT SETT ALLA MÄNNISKOR I SVERIGE SOM BOR i en tätort är anslutna till ett vatten- och avloppsledningsnät. Men så har det inte alltid varit. Visserligen fanns vattenledningar

Läs mer

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana PM Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana Jonas Stenström Naturcentrum AB 2014-06-23 1 (5) Ängar Allmän bedömning Visserligen kan man konstatera att det verkar som att

Läs mer

Tisby gård och Långtora gård- pilotgårdar inom Odling i Balans

Tisby gård och Långtora gård- pilotgårdar inom Odling i Balans Tisby gård och Långtora gård- pilotgårdar inom Odling i Balans Demonstration av integrerat och säkert växtskydd Odling i Balans pilotgårdar Inom Odling i Balans samsas gårdar som drivs både ekologiskt

Läs mer

Dränering och växtnäringsförluster

Dränering och växtnäringsförluster Sida 1(6) Dränering och växtnäringsförluster Material framtaget av Katarina Börling, Jordbruksverket, 2012 Risker med en dålig dränering På jordar som är dåligt dränerade kan man få problem med ojämn upptorkning,

Läs mer

System för elektrisk stenspräckning. Instruktionsbok

System för elektrisk stenspräckning. Instruktionsbok System för elektrisk stenspräckning Instruktionsbok VARNING! När stenspräckaren används utvecklas mycket hög värme, upp till 800 C. Tänk på att rensa området runt stenen från lättantändligt material. VARNING!

Läs mer

Integrerad växtodling på Logården

Integrerad växtodling på Logården Integrerad växtodling på Logården 1992-2004 HS Skaraborg rapport nr 1/05 Karl Delin Carl-Anders Helander Johan Lidberg Denna skrift har delfinansierats av EU 1 Integrerad odling Med integrerad odling menas

Läs mer

Dnr: 2008-311-76. Statliga pensioner trender och tendenser

Dnr: 2008-311-76. Statliga pensioner trender och tendenser Dnr: 2008-311-76 Statliga pensioner trender och tendenser Framtida pensionsavgångar 2008-2017 Innehållsförteckning Förord 2 Sammanfattning av trender & tendenser 3 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen

Läs mer

ALI, SARA & ALLEMANSRÅTTAN

ALI, SARA & ALLEMANSRÅTTAN ALI, SARA & ALLEMANSRÅTTAN Allemansrätten är en fantastisk möjlighet för alla i Sverige att röra sig fritt i naturen. Men vi behöver också ta ansvar för natur och djurliv och visa hänsyn mot markägare

Läs mer

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne 1. Skapa bra dränering 2. Använd bra växtföljd Struktureffekter Växtskyddsproblem Sex viktiga åtgärder för hög skörd och

Läs mer

Ser du marken för skogen?

Ser du marken för skogen? Ser du marken för skogen?! Marken är starkt kopplad till produktion! Skogsbruk har stor effekt på mark och vatten! Skall vi diskutera detta måste vi ha förståelse för hur marken fungerar Vad är mark? Mineralpartikel

Läs mer

Trädgård på naturens villkor

Trädgård på naturens villkor Trädgård på naturens villkor Biolog Miljövän Trädgårdsmästare Ekoodlare Trädkramare Pensionär Det ska gå runt i naturen Lineärt tänkande skapar stora problem och är ohållbart. Det ska gå runt i naturen!

Läs mer

Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna. Klimatförändringarna och täckdikningen

Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna. Klimatförändringarna och täckdikningen Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna Klimatförändringarna och täckdikningen Klimatförändringarna och täckdikningen Odlings landskapets tekniska system måste anpassas

Läs mer

Praktisk handbok för skyddszonsanläggare

Praktisk handbok för skyddszonsanläggare Praktisk handbok för skyddszonsanläggare Omslagsbilden Skyddszonen förhindrar att jordpartiklar rinner ut i vattendraget, gräsremsan på höger sida utgör ett betydligt sämre skydd mot jordtillförsel till

Läs mer

Bruksanvisning. Gröna Hinken Bokashi kökskompostering. www.bokashi.se

Bruksanvisning. Gröna Hinken Bokashi kökskompostering. www.bokashi.se Bruksanvisning Gröna Hinken Bokashi kökskompostering Bruksanvisning Rev 2c. Bokashi kökskompost levereras av: ME Gård & Teknik AB Säffle. Reg. Nr. 556216-0167 Webb: E- post: info@bokashi.se Sida 2 Gratulerar!

Läs mer

Trallvirke trender och tendenser

Trallvirke trender och tendenser Trallvirke trender och tendenser Tryckimpregnerat furu står för hela 95% av allt trallvirke idag. Men det finns också andra material som utmanar, och som blir allt mer populära. Att tryckimpregnerad furu

Läs mer

Ekologisk vallodling på Rådde gård 1997-2008 December 2008 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.

Ekologisk vallodling på Rådde gård 1997-2008 December 2008 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush. Ekologisk vallodling på Rådde gård - December Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 03-6186 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård Rådde ligger på västsidan

Läs mer

Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.

Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush. Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 0325-618610 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård

Läs mer

Det finns två huvudgrupper av ogräs: fröogräs och rotogräs.

Det finns två huvudgrupper av ogräs: fröogräs och rotogräs. OGRÄS 2013 05 18 Vad är ett ogräs? Ogräs är egentligen ett orättvist namn på växter som många gånger är väldigt vackra men som råkar växa på, för oss människor, fel plats Ogräs är alltså en växt som finns

Läs mer

Det är skillnad på kalk och kalk!!!

Det är skillnad på kalk och kalk!!! Vad är strukturkalkning? Vilken nytta gör den för lantbruket och miljön? Kalkens effekter på marken Kemiska - ph, basmättnadsgrad Biologiska - påverkar mikrofloran och faunan Kerstin Berglund, Inst f mark

Läs mer

Fiska gädda med spinnfluga på vanligt haspelspö.

Fiska gädda med spinnfluga på vanligt haspelspö. Fiska gädda med spinnfluga på vanligt haspelspö. [Andreas] Zonkerspinnfluga för gädda. (Fler av [Andreas] skapelser finns på www.sportfiskeforum.se) Material: 10cm längd av 3mm plasttub 1 st Rasselkammare

Läs mer

VIKTEN AV GRÖNA MARKBESIKTNINGSMÄN

VIKTEN AV GRÖNA MARKBESIKTNINGSMÄN LIR VIKTEN AV GRÖNA MARKBESIKTNINGSMÄN AV Kerstin Nilsson, Taggen Markkonsult Vid ett seminarium i Alnarp i januari 2008 kring utbildning av besiktningsmän inom mark/landskap/trädgård, belyste jag behovet

Läs mer

Vykort från Cucao, Isla de Chiloé

Vykort från Cucao, Isla de Chiloé Vykort från Cucao, Isla de Chiloé Vi längtade ut till havet Océano Pacífico där vi trodde att vi kunde idka lite beach walking, dvs. vandring på stranden. Har man en gång provat detta vill man alltid tillbaka.

Läs mer

Steg 4. Lika arbeten. 10 Diskrimineringslagen

Steg 4. Lika arbeten. 10 Diskrimineringslagen Steg 4. Lika arbeten 10 Diskrimineringslagen [ ] Arbetsgivaren ska bedöma om förekommande löneskillnader har direkt eller indirekt samband med kön. Bedömningen ska särskilt avse skillnader mellan - Kvinnor

Läs mer

Vattenrening nr 53400

Vattenrening nr 53400 53400 Experimentlåda Vatten Lärarhandledning Vattenrening nr 53400 Innehåll Lista över komponenter... Bildöversikt förpackningens innehåll... Särskilda inlärningsmål... 2 Experiment... 2.1 Experiment

Läs mer

Hur påverkar skogbruket vattnet? Johan Hagström Skogsstyrelsen

Hur påverkar skogbruket vattnet? Johan Hagström Skogsstyrelsen Hur påverkar skogbruket vattnet? Johan Hagström Skogsstyrelsen Sverige är fullt av vatten t ex 97 500 sjöar I skogen finns över: 60 000 mil rinnande vatten 88 000 mil diken 2007 avverkades ca 240 000 ha

Läs mer

Grunderna kring helmäskning

Grunderna kring helmäskning Grunderna kring helmäskning I bryggskolans kapitel extraktbryggning och delmäskning så har vi berättat om hur du kan brygga goda öl med hjälp av dessa metoder. Vad vi också nämner är att i extraktbryggning,

Läs mer

Elfiske i Jönköpings kommun 2012

Elfiske i Jönköpings kommun 2012 Elfiske i Jönköpings kommun 2012 De genomförda elfiskena har skett framförallt som uppföljning av tidigare fisken eller som uppföljningen av och inför fiskevårdsinsatser i Tabergsån, Lillån i Huskvarna

Läs mer

Produktion. i samarbete med. MAO Design 2013 Jonas Waxlax, Per-Oskar Joenpelto

Produktion. i samarbete med. MAO Design 2013 Jonas Waxlax, Per-Oskar Joenpelto Prototyp Produktion i samarbete med MAO Design 2013 Jonas Waxlax, Per-Oskar Joenpelto FYSIK SNACKS Kraft och motkraft............... 4 Raketmotorn................... 5 Ett fall för Galileo Galilei............

Läs mer

Våtflugefiske. Bottenstrukturen toppen för fisket

Våtflugefiske. Bottenstrukturen toppen för fisket Våtflugefiske Det traditionella våtflugefisket har under senare år alltmer kommit i skymundan. Torrflugefiske och nymffiske har brett ut sig i stället. Ibland kan dock våtflugan med sitt ofta mjuka hackel

Läs mer

Stenastorp- en pilotgård inom Odling i Balans. Demonstration av integrerat och säkert växtskydd. Odling i Balans pilotgårdar

Stenastorp- en pilotgård inom Odling i Balans. Demonstration av integrerat och säkert växtskydd. Odling i Balans pilotgårdar Stenastorp- en pilotgård inom Odling i Balans Demonstration av integrerat och säkert växtskydd Odling i Balans pilotgårdar Inom Odling i Balans samsas gårdar som drivs både ekologiskt och konventionellt.

Läs mer

Radhackning från sådd till skörd i lantbruksgrödor. Foto: Per Ståhl

Radhackning från sådd till skörd i lantbruksgrödor. Foto: Per Ståhl Radhackning från sådd till skörd i lantbruksgrödor Foto: Per Ståhl Jordbruksinformation 1 2012 1 Radhackning från sådd till skörd i lantbruksgrödor Text: Per Ståhl, Hushållningssällskapet Linköping Radhackning

Läs mer

BRUKSANVISNING Vakuumpackare Foodmaster Premium

BRUKSANVISNING Vakuumpackare Foodmaster Premium BRUKSANVISNING Vakuumpackare Foodmaster Premium FoodMaster TM PREMIUM Vi gratulerar till köpet av en Foodmaster Premium vakuumpackare. Vakuumpackaren revolutionerar alla dina tidigare vanor att packa mat

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Sortprovning av jordgubbar i ekologisk odling i norr

Bibliografiska uppgifter för Sortprovning av jordgubbar i ekologisk odling i norr Bibliografiska uppgifter för Sortprovning av jordgubbar i ekologisk odling i norr Författare Öberg E. Utgivningsår 29 Tidskrift/serie Nytt från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap. Ekologisk

Läs mer

Rengöringsanvisningar

Rengöringsanvisningar och skötsel av lackade och oljade Pergo-parkettgolv HÅLLBART ANVÄNDARVÄNLIGT EFFEKTIVT Varför? Genom att rengöra ditt golv på rätt sätt kan du garantera att ditt köp underhålls på bästa sätt. Produkterna

Läs mer

Av: Kalle och Victoria

Av: Kalle och Victoria åra sinnen Av: Kalle och Victoria Hörseln Vi hör ljud genom ljudvågor. I en radio, tv, mobiler eller t.ex. Stereo är det högtalaren som gör ljudvågorna. Hos oss människor är det stämbanden som gör ljudvågorna.

Läs mer

VAD TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN? - SÄRSKILT BOENDE I HÖGANÄS KOMMUN 2013

VAD TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN? - SÄRSKILT BOENDE I HÖGANÄS KOMMUN 2013 SÄRSKILT BOENDE - 2013 1 (13) VAD TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN? Vad tycker de äldre om äldreomsorgen är en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden.

Läs mer

Samråd inför tillståndsprövning av ny ytvattentäkt i Hummeln

Samråd inför tillståndsprövning av ny ytvattentäkt i Hummeln 1 Samråd inför tillståndsprövning av ny ytvattentäkt i Hummeln 2012-03-05 Kristdala församlingshem Närvarande: För sökanden Jan Sandberg Charlotta Karlsson Pia Rapp C-G Göransson Holger Torstensson Agnes

Läs mer

Direktgjuten slitbetong

Direktgjuten slitbetong Bro över Kulbäcken vid Degerön AC 447 Direktgjuten slitbetong - den enkla och kostnadseffektiva metoden Fullskaleförsök med att återskapa all kvalité från 80-talet Hösten 2007 Förord Som en del i ett framtida

Läs mer

Klippträda istället för svartträda

Klippträda istället för svartträda Delredovisning till SLU EkoForsk 2014 Klippträda istället för svartträda Göran Bergkvist ansvarig (Inst. för växtproduktionsekologi, SLU) och Lars-Olov Brandsaeter (Bioforsk) Introduktion Kontrollen av

Läs mer

Prova att lägga märke till olika spårtecken och du kommer att upptäcka att naturen är full av liv.

Prova att lägga märke till olika spårtecken och du kommer att upptäcka att naturen är full av liv. SKOGSREFLEXEN ÖVNINGAR ÄMNESVIS: MILJÖ- OCH NATURKUNSKAP Ekorrspåraren Tecken som visar att här har varit ett djur kallas spårtecken. Det kan vara avtryck av fötter, en halväten kotte, märken efter avbitna

Läs mer

Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013

Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013 2013-12-13 Rapport Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013 Aquanord AB Bakgrund och syfte Skarvsjön har till skillnad från de flesta andra sjöar två utlopp, ett i sjöns norra

Läs mer

Ryggsäckssystem 2012

Ryggsäckssystem 2012 Ryggsäckssystem 2012 Bruksanvisning Produktdata Ryggsäck Stort, löstagbart lock som väl täcker säcken Höjbart lock som kan anpassas till olika volymer. Stort topplocksfack. Hållare för hjälm eller kläder.

Läs mer

Jordbruksinformation 8 2015. Starta eko. Potatis

Jordbruksinformation 8 2015. Starta eko. Potatis Jordbruksinformation 8 2015 Starta eko Potatis Börja odla ekologisk potatis Text och foto (där inget annat anges): Katarina Holstmark, Jordbruksverket Foto omslag (vänster): Åsa Rölin Det finns en efterfrågan

Läs mer

Strandinventering i Kramfors kommun

Strandinventering i Kramfors kommun Strandinventering i Kramfors kommun Bredkaveldun Utförd av biolog Bernt Persson 2011 Syfte Strandinventeringen utfördes med syfte att ge ett underlag som både kan användas av kommunen vid löpande handläggning

Läs mer

Bostäder vid Vällkullevägen inom Kullbäckstorp 2:2 mfl. Bahatin Gündüz 010 505 47 81 bahatin.gunduz@afconsult.com

Bostäder vid Vällkullevägen inom Kullbäckstorp 2:2 mfl. Bahatin Gündüz 010 505 47 81 bahatin.gunduz@afconsult.com Härryda kommun Bostäder vid Vällkullevägen inom Kullbäckstorp 2:2 mfl. Teknisk PM Geoteknik Underlag för detaljplan 2012-06-29 Handläggare: i samråd med: Bahatin Gündüz 010 505 47 81 bahatin.gunduz@afconsult.com

Läs mer

INFORMATION FRÅN MILJÖAVDELNINGEN. AVLOPP PÅ RÄTT SÄTT Information till dig som skall anlägga enskild avloppsanläggning

INFORMATION FRÅN MILJÖAVDELNINGEN. AVLOPP PÅ RÄTT SÄTT Information till dig som skall anlägga enskild avloppsanläggning INFORMATION FRÅN MILJÖAVDELNINGEN AVLOPP PÅ RÄTT SÄTT Information till dig som skall anlägga enskild avloppsanläggning INNEHÅLLSFÖRTECKNING VILKA RIKTLINJER STYR?... 3 OLIKA RENINGSMETODER... 3 ALLMÄNT...

Läs mer

Låt komposten vara din vän!

Låt komposten vara din vän! Låt komposten vara din vän! Det finns många fördelar med att kompostera! Mängden avfall från ditt hushåll minskar med 30-50%! Näringsämnen och mullbildande ämnen återvinns och du får ett utmärkt jordförbättringsmedel

Läs mer

THERMODRÄN. Utvändig isolering och dränering av källarvägg

THERMODRÄN. Utvändig isolering och dränering av källarvägg THERMODRÄN Utvändig isolering och dränering av källarvägg 05-2016 THERMODRÄN ETT GENOMBROTT I KAMPEN MOT FUKT! Dagens klimatförändringar ställer höga krav på våra byggmaterial och byggmetoder. Husets källare

Läs mer

THERMODRÄN. Utvändig isolering och dränering av källarvägg

THERMODRÄN. Utvändig isolering och dränering av källarvägg THERMODRÄN Utvändig isolering och dränering av källarvägg 052016 THERMODRÄN ETT GENOMBROTT I KAMPEN MOT FUKT! Dagens klimatförändringar ställer höga krav på våra byggmaterial och byggmetoder. Husets källare

Läs mer

Vapen. Sid 1. Värja Florett Sabel. Sabel Hugg och stötvapen Vikt Mindre än 500 g Träffyta Allt ovanför midjan Vapens längd Högst 105 cm

Vapen. Sid 1. Värja Florett Sabel. Sabel Hugg och stötvapen Vikt Mindre än 500 g Träffyta Allt ovanför midjan Vapens längd Högst 105 cm Vapen Värja Florett Sabel Sid 1 Värja Stötvapen Vikt Högst 770 g Träffyta Hela kroppen Vapens längd Högst 110 cm Vikt som spetsens fjäder måste kunna lyfta 750 g Florett Stötvapen Vikt Mindre än 500 g

Läs mer

Arkeologisk undersökning. Fornlämning nr 88 Ullbolsta 2:6 Jumkils socken Uppsala kommun Uppland. Hans Göthberg 2002:13

Arkeologisk undersökning. Fornlämning nr 88 Ullbolsta 2:6 Jumkils socken Uppsala kommun Uppland. Hans Göthberg 2002:13 Arkeologisk undersökning Fornlämning nr 88 Ullbolsta 2:6 Jumkils socken Uppsala kommun Uppland Hans Göthberg 2002:13 Arkeologisk undersökning Fornlämning nr 88 Ullbolsta 2:6 Jumkils socken Uppsala kommun

Läs mer

Jordbruksinformation 9 2010. Starta eko Potatis

Jordbruksinformation 9 2010. Starta eko Potatis Jordbruksinformation 9 2010 Starta eko Potatis Börja odla ekologisk potatis Text och foto (där inget annat anges): Katarina Holstmark, Jordbruksverket Foto omslag (vänster): Åsa Rölin Det finns en efterfrågan

Läs mer

Föreläsning 1. Vad är en elektrisk spänning? Ta en bit neutral materia + - - + - + - + - + + - - + - +

Föreläsning 1. Vad är en elektrisk spänning? Ta en bit neutral materia + - - + - + - + - + + - - + - + Föreläsning 1 Vad är en elektrisk spänning? Det finns två grundläggande fysikaliska begrepp som inte kan förklaras på ett enkelt sätt. Massa Elektrisk laddning Inom eltekniken börjar vi med elektrisk laddning.

Läs mer

ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING PM

ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING PM Uppdr. nr. 10171536 MARIESTADS KOMMUN TJÖRNUDDEN, BROMMÖSUND DETALJPLAN ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING PM Örebro 2013-01-11 WSP Samhällsbyggnad Box 8094 700 08 Örebro Lars O Johansson Uppdr. nr. 10171536

Läs mer

Praktisk provning av Ekoskär och släckt kalk

Praktisk provning av Ekoskär och släckt kalk Praktisk provning av Ekoskär och släckt kalk Årsrapport 2005 SBU projektkod 2005-1-2-929 SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i

Läs mer

Beräkna därefter fukthalten genom att dividera mängden avdunstat vatten med total mängd ved, inkl. vatten.

Beräkna därefter fukthalten genom att dividera mängden avdunstat vatten med total mängd ved, inkl. vatten. Eldningsinstruktion Eldningsinstruktion Tack för ditt köp av en kamin från Kaminexperten och vi hoppas att du får mycket glädje av din nya kamin. I detta häftet hittar viktig information om hur du hanterar

Läs mer

Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen

Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen Ord och begrepp till arbetsområdet Miljö i Europa. Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen resurser: det som vi kan leva av, Pengar kan vara en resurs. Naturen är också en stor

Läs mer

Kapacitansmätning av MOS-struktur

Kapacitansmätning av MOS-struktur Kapacitansmätning av MOS-struktur MOS står för Metal Oxide Semiconductor. Figur 1 beskriver den MOS vi hade på labben. Notera att figuren inte är skalenlig. I vår MOS var alltså: M: Nickel, O: hafniumoxid

Läs mer

E4 Stockholm Uppsala, Trafikplats Måby

E4 Stockholm Uppsala, Trafikplats Måby TEKNISKT PM GEOTEKNIK E4 Stockholm Uppsala, Trafikplats Måby Sigtuna Kommun, Stockholms Län Arbetsplan, Utställelsehandling 2011-11-18 Projektnummer: 8447022 Dokumenttitel: Tekniskt PM Geoteknik Skapat

Läs mer

YTBEHANDLING MED TJÄRLEK TJÄRVITRIOL

YTBEHANDLING MED TJÄRLEK TJÄRVITRIOL YTBEHANDLING MED TJÄRLEK TJÄRVITRIOL HÅLLBAR DEISGNFÄRG EN TJÄRLEKSFÖRKLARING EN REN NATURPRODUKT Trä är ett levande material. Klimat, surt nedfall, UVstrålning, insekter och rötsvampar påverkar träytan

Läs mer

Optiska ytor Vad händer med ljusstrålarna när de träffar en gränsyta mellan två olika material?

Optiska ytor Vad händer med ljusstrålarna när de träffar en gränsyta mellan två olika material? 1 Föreläsning 2 Optiska ytor Vad händer med ljusstrålarna när de träffar en gränsyta mellan två olika material? Strålen in mot ytan kallas infallande ljus och den andra strålen på samma sida är reflekterat

Läs mer

LITTERÄR FÖRLAGA FÖRST VAR DET MÖRKT... BOLLONGEXPEDITIONEN. www.filmcentrum.se JIMS VINTER

LITTERÄR FÖRLAGA FÖRST VAR DET MÖRKT... BOLLONGEXPEDITIONEN. www.filmcentrum.se JIMS VINTER Jims vinter JIMS VINTER GUN JACOBSON SVERIGE 2003. 13 MIN. REK. FRÅN 4 ÅR JIMS VINTER AV THOMAS TIDHOLM OCH ANNA-CLARA TIDHOLM FÖRLAG: ALFABETA ISBN13: 9789177121701 små pärlor disc 2 FÖRST VAR DET MÖRKT...

Läs mer

2013-08-09. Sandstugan, Uttran. Objektnr: 114978. Tekniskt PM, Geoteknik

2013-08-09. Sandstugan, Uttran. Objektnr: 114978. Tekniskt PM, Geoteknik Objektnr: 114978 Tekniskt PM, Geoteknik Innehåll 1 Allmänt... 3 1.1 Uppdrag och syfte... 3 1.2 Områdesbeskrivning... 3 2 Utförda undersökningar... 3 3 Bedömning av geotekniska förhållanden... 4 3.1 Topografi...

Läs mer

Elevportfölj 12 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 12 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

SmartgymS TRÄNA HEMMA PROGRAM SMARTA ÖVNINGAR FÖR ATT KOMMA I FORM - HEMMA! Effektiv Träning UTAN Dyra Gymkort!

SmartgymS TRÄNA HEMMA PROGRAM SMARTA ÖVNINGAR FÖR ATT KOMMA I FORM - HEMMA! Effektiv Träning UTAN Dyra Gymkort! S TRÄNA HEMMA PROGRAM 28 SMARTA ÖVNINGAR FÖR ATT KOMMA I FORM - HEMMA! Effektiv Träning UTAN Dyra Gymkort! Kom i form hemma Vi träffar många personer som tränar mycket och som är motiverade och som har

Läs mer

7.5.7 Häckeberga, sydväst

7.5.7 Häckeberga, sydväst 7 och analys Backlandskapet i sydvästra delen av Häckeberga 7.5.7 Häckeberga, sydväst Naturförhållanden Den sydvästra delen av Häckeberga naturvårdsområde består av ett omväxlande halvöppet backlandskap

Läs mer

Skötselanvisningar vid beskogning av nedlagd jordbruksmark

Skötselanvisningar vid beskogning av nedlagd jordbruksmark Skötselanvisningar vid beskogning av nedlagd jordbruksmark Målet med planteringen Inför beskogningen bör man ha ett mål med sin plantering. Beroende på åkerns belägenhet, status och storlek blir metoder

Läs mer

Läggningsanvisning Vinylgolv

Läggningsanvisning Vinylgolv VINYL-Golv... För ett perfekt resultat 1. Mätning Mät den maximala längden och bredden på rummet inklusive alla gångar och dörröppningar. Lägg på en extra bredd om 10cm på varje sida. 2. Förberedelse Kontrollera

Läs mer

JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik. Rastfållor och drivgångar Eva Salomon och Kristina Lindgren

JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik. Rastfållor och drivgångar Eva Salomon och Kristina Lindgren JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Rastfållor och drivgångar Eva Salomon och Kristina Lindgren Vad ska vi gå igenom? Syftet med markytestabilisering Planering Material och anläggning Kostnader

Läs mer

RIBUSS 14 Riktlinjer för utformning av gator och vägar med hänsyn till busstrafik, SL

RIBUSS 14 Riktlinjer för utformning av gator och vägar med hänsyn till busstrafik, SL KAPITEL 6 PARK 6.1 Ledande dokument RIBUSS 14 Riktlinjer för utformning av gator och vägar med hänsyn till busstrafik, SL VGU Krav för vägars och gators utformning, Trafikverkets publikation 2012:179 TRVK

Läs mer

Sjön saneras från kvicksilver

Sjön saneras från kvicksilver Sjön saneras från kvicksilver 2 Arbeten vid åmynningen Området vid åmynningen innehåller en stor del av det kvicksilver som finns i Turingens sediment. När vattnet virvlas upp av åns vågrörelser och strömmar

Läs mer

FÖRSTUDIE SOM UNDERLAG INFÖR SKATTNING AV ÅL I GRUNDVIKEN, KARLSTADS KOMMUN, VÄRMLANDS LÄN

FÖRSTUDIE SOM UNDERLAG INFÖR SKATTNING AV ÅL I GRUNDVIKEN, KARLSTADS KOMMUN, VÄRMLANDS LÄN Karlstads kommun KARLSTADS KOMMUN, VÄRMLANDS LÄN UPPDRAGSNUMMER 1331177000 KARLSTAD Sweco Environment AB Martin Stenqvist 1 (8) Sweco Kanikenäsbanken 10 Box 385, 651 09 Karlstad Telefon 054-14 17 00 Telefax

Läs mer

Bygg din egen virkestork!

Bygg din egen virkestork! Bygg din egen virkestork! 1 Byggförslag till Sauno virkestork www.plano.se/sauno Här är en beskrivning på en liten tork som skruvas ihop med specialskruv Med denna tork som exempel bygger du den storlek

Läs mer

Redovisning av åtgärder i Silverån, Forserumsdammen Östergötland 2008 Foto: Urban Hjälte

Redovisning av åtgärder i Silverån, Forserumsdammen Östergötland 2008 Foto: Urban Hjälte Naturvårdsenheten Redovisning av åtgärder i Silverån, Forserumsdammen Östergötland 2008 Inledning och bakgrund Rapporten redovisar den avsänkning som gjordes av Forserumsdammen samt de biotopvårdsåtgärder

Läs mer