Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna. Klimatförändringarna och täckdikningen
|
|
- Hanna Svensson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna Klimatförändringarna och täckdikningen
2 Klimatförändringarna och täckdikningen Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna Klimatets förändringar under de närmaste decennierna kommer att påverka förutsättningarna för jordbruket i Sverige. Vädret blir varmare och rikare på nederbörd. Växtsäsongerna blir längre och odlings - zonerna förskjuts norrut. I regeringens klimat- och sårbarhetsutredning påpekas att odlingslandskapets tekniska system måste anpassas till det framtida klimatet. Markavvattningsledningar, invallningar och bevattningsanläggningar är exempel på system som ska verka under lång tid, minst 50 år, men ofta mycket längre än så. Det innebär att anläggningarna redan nu måste planeras och dimensioneras för klimatsituationer som redan råder om år. Jordbruksverket har med anledning av detta tagit fram en serie informationsmaterial till landsbygdens aktörer. Syftet är att tala om vad vi vet om klimatförändringarnas effekter i dag, vilka hänsyn vi bör ta till detta samt lyfta fram angelägna frågor som ännu inte kan besvaras. Informationen kan förhoppningsvis underlätta beslut om framtida åtgärder och investeringar. Informationsserien tar upp: Täckdikningen Bevattningsanläggningen Dikningsföretaget Invallningen Praktisk juridik på dessa områden Den omvända frågan jordbrukets inverkan på klimatet kommer inte att behandlas här. För mer information om detta hänvisar vi till Jordbruksverkets webbplats ( Foto: Janne Linder omslag, Rolf Larsson s. 3, 5 och 6 2 Enligt SMHI:s klimatscenarier för år framåt i tiden kommer det här att hända: Det blir 3 6 grader varmare. Växtperioden blir längre. Totala årsnederbörden ökar. Under året blir vintern, våren och hösten regnigare. Somrarna blir däremot torrare, men får fler häftiga regn skurar.
3 Vad är täckdikning? Detaljdränering genom täckdikning i jordbruksmark är en form av markavvattning. Den är särbehandlad i den bemärkelsen att det normalt inte behövs tillstånd för att utföra täckdikning. Täckdikningen utförs i regel med grenledningar och stamledningar nedlagda på drygt en meters djup i ett fiskbensmönster. Stamledningarna leder dräneringsvattnet via kopplingsbrunnar till till en s.k. recipient. Recipienten är i regel något näraliggande dikningsföretag eller vattendrag eller en sjö. Syftet med täckdikningen är att nå nödvändiga förutsättningar för en bärkraftig växtodling. Täckdikningen medför att markens rotzon luftas och att marken får en bra struktur. Det är framför allt vår och höst som täckdikningen ger fördelar i form av brukbar och körbar mark vid beredning och skörd. Var och när påverkas täckdikningen? Klimatförändringarna påverkar jordbrukets tekniska system på flera sätt och i varierande grad beroende på tekniska system, region och klimatförändringarnas säsongsvariationer. Här tar vi upp det som berör täckdikningen. 3
4 I vilka regioner ska vi vara extra vaksamma? Avrinningen väntas öka mest i nordöstra Norrland och i de västra delarna av Götalands mellanbygder. Odlingsbygderna i västra Götaland bedöms bli extra utsatta. Stora problem kan också förväntas i södra Götaland. Det är framför allt på lerjordarna som effekterna av ökade regnmängder och högre temperaturer ger utslag. Markpackningen ökar, jordens genomsläpplighet minskar och tjälens luckrande inverkan uteblir. De längre perioderna utan skyddande snötäcke i norra Sverige ökar riskerna för frostskador och isbränna på vallgröda. Vilka säsonger är kritiska för täckdikningen? Klimatförändringen förväntas öka nederbörden och avrinningen vintertid (oktober mars) och minska den under sommaren (april september). Även om nederbörden minskar totalt under sommaren, ändras extremsituationerna med högre intensiteter och större volymer. Täckdikningens stamledningar räcker inte till vintertid och vid extrema sommarregn. Då kan packningsskador i marken uppstå. Sådana effekter uppträder i mindre grad även i mark med helt funktionsdugliga dräneringssystem. Kravet på en väl fungerade dränering är inte lika stort vintertid som under odlingssäsongen. Ett varmare klimat kan dock innebära att tiden för vårbruket kan komma tidigare. Då är det viktigt att täckdikningen fungerar även under vinterhalvåret, så att vattenöverskottet leds bort i tid så att marken kan torka upp. Ökad nederbörd och ökade flöden Jordbrukets avvattning är ett komplext system med täckdiken, rörledningar och öppna diken, där ett ökat flöde kan påverka stora områden. Ökande flöden och stigande vattennivåer kan medföra att huvudavloppen kommer att dämma för täckdikningssystemen så att dessa får sämre avrinning och risken för skador i marken ökar. Även täckdikenas stamledningar bedöms ha alltför liten kapacitet för att klara de förväntade högre vattenflödena. 4 Vad kan vi göra redan nu? Det finns ett antal åtgärder eller förberedelser som vi kan göra redan nu. Vem är då vi? När det gäller just motåtgärder mot klimatförändringens effekter, är det långt ifrån klart var ansvaret ligger gentemot tredje man. En grundsyn kan dock vara att den som har ansvaret för dagens förhållanden och förändringar bör ha den framtida klimatsituationen i åtanke och genomföra eller fordra ett genomförande av klimatanpassade åtgärder. Täckdikningens påverkan är normalt begränsad till den täckdikade marken, så ansvaret och iniativet ligger i grunden hos markägaren eller brukaren.
5 Täckdikningssystemen fungerar under lång tid. På lerjordar är det vanligt att dräneringarna fungerar bra i åtminstone 50 år och det finns exempel på fungerande dräneringssystem som är betydligt äldre än så. Det är därför viktigt att redan vid en täckdikning i dag planera för kommande, ändrade förhållanden. Det finns några kategorier av åtgärder som kan bli aktuella för att möta klimatförändringarna: förbättra jordens genomsläpplighet minska jordpackningen förbättra ledningssystemens avbördningskapacitet välj lämpligare grödor några praktiska råd reglerad dränering ökad forskning Förbättra jordens genomsläpplighet Vid återfyllning efter täckdikning är det i täta jordar som lerjordar lämpligt att punktvis grusa upp till markytan med jämna mellanrum. Det är också bra att minska avståndet mellan täckdikena. Om nederbörden ökar med en viss procent kan det vara skäligt att minska avståndet med samma procentandel. 5
6 Kostnaden för grusning är en betydande del av kostnaden för nytäckdikning. Ett sätt att hålla nere grusningskostnaden är att utveckla smalare grävaggregat, så att täckdikningens grendiken kan grävas smalare. Det ger också större möjligheter att åtgärda en packningsskada genom att göra en grusfylld slitsdränering tvärs över de befintliga dräneringsledningarna. Slitsdräneringen ska då göras så djup att den når ned till den befintliga dräneringens grusfyllnad. Minska jordpackningen Jordpackningen är ett bekymmer på lerjordarna. En anpassning till den klimat - relaterade packningen kan vara att använda lättare maskiner eller maskiner med lägre marktryck och att koncentrera jordtrycket till fasta körspår. Tidig höstbearbetning före höstregnen ger också mindre packningsskador. Jordbearbetning vid optimal vattenhalt är alltid att föredra för att minimera skadorna. Förbättra ledningssystemens avbördningskapacitet Anlägg gärna kantdiken så, att vattenflöden in på åkermarken begränsas. Dimensionen på täckdikningens stamledningar kan ändå behöva ökas. Huvudavvattningen måste ha tillräcklig kapacitet för större flöden och vattennivåer. Det kan bli så, att den befintliga huvudavvattningen måste både fördjupas och breddas. Det beskrivs närmare i vår information om Dikningsföretag. Välj lämpligare grödor På de styva lerorna i västra och södra Sverige kan nederbördssituationen bli sådan att övergång till mer tåliga grödor som vall och höstsäd måste övervägas. Satsningar på mellangrödor, som hjälper till att luckra en packad jord, kan vara lämpliga åtgärder. Några praktiska råd På gårdar som inte har djur bör halmen brukas ner i stället för att tas bort eller brännas. Nedbrukad halm ökar mullhalten och genomsläppligheten i jorden och förbättrar förutsättningarna för maskar och andra organismer att existera och bidra till luckrandet. 6 Var noga med att föra ner matjord till grusfiltret i rörgraven vid täckdikning. Det gör att vattnet tränger ner bättre till dräneringsledningen.
7 För att inte försvåra framtida djupbearbetningar av jorden, bör antalet externa jordkablar och -ledningar begränsas. Om nya kablar och ledningar ska dras fram, bör de i så stor utsträckning som möjligt följa åkerkanterna eller särskilda ledningsstråk. Reglerad dränering Längre torrperioder under växtsäsongen ökar sprickbildningen på större djup. Det öppnar för direktläckage av växtnäringsämnen till grundvattnet. Effekterna kan motverkas av reglerad dränering, som kan vara ekonomisk på relativt plana marker. Genom att hålla en högre grundvattennivå utanför brukningsperioderna tillgodogör sig grödorna växtnäringsämnena bättre och växtnäringsläckaget minskar. Den högre grundvattennivån minskar också marksjunkningen och avgången av växthusgaser från torvjord. Mer att läsa Frågor och svar på vatten enhetens sidor på Jordbruksverkets webbplats (under växt/miljö/vatten och vattenverksamhet) Klimatförändringarnas påverkan på markavvattning och bevattning, Jordbruksverkets vattenenhet Ökad forskning Vi har ännu så länge alltför liten kunskap om hur ett ändrat klimat kommer att påverka jordbrukets dräneringssystem. Kunskapen om vilka effekter som olika åtgärder ger är än mindre. Forskningen inom dessa områden bör inledas snarast. Ett förslag till inledning är följande: Gå igenom de senaste 50 årens fältforskningsförsök inom dränering och jordpackning och ta reda på om delar av den forskningen är relevant inför det förväntade framtida klimatet. Intervjua fältforskare, täckdikningsprojektörer och entreprenörer om deras erfarenheter. Intervjua och samarbeta med forskare i andra länder. Kunskaper och erfarenheter från t.ex. England med dess regniga klimat på lerjordar, är redan nu värdefullt att ta till vara. Dessutom bör forskningen kunna utveckla en särskild plog för att föra ner matjord till grusfiltret i rörgraven vid täckdikning, så att vattnet bättre tränger ner till dräneringsledningen. utvärdera alternativ till naturgrus, eftersom tillgången på bra dräneringsgrus är begränsad. Juridiska frågor Möjligheterna att kompensera för klimatförändringens effekter beror på den lag - stiftning som styr verksamheten. Oavsett om det gäller nuvarande regler eller nya regler inför ändrat klimat, finns det många tänkbara legala situationer att analysera. Klimat- och sårbarhetsutredningen har också rekommenderat en översyn av lagstiftningen för att markavvattningsföretag och invallningar ska kunna behålla sin funktion utan omfattande rättsliga processer. Ett par principiella situationer att överväga är: Kan åtgärder på täckdikningen eller i huvudavvattningen för att kompensera för ökat flöde på grund av klimatförändringar betraktas som kompensationsdikning? Måste en brukare tåla en sämre dränering vid flöden eller nivåer som beror på klimatförändringar? Kan en brukare gardera sig mot olämpligt dragna kablar och ledningar? 7
8 Jordbruksverkets vattenenhet när det gäller vattnet i odlingslandskapet Vattenenheten arbetar med vattnets utnyttjande, hantering och vård i odlingslandskapet. Vår specialitet är hydrotekniska och juridiska tillämpningar, och vi har behörighet som markav - vattningssakkunniga enligt miljöbalken. All verksamhet sker i form av uppdrag och berör samhället i stort med dess lantbruk, infrastruktur och miljö. I vissa uppdrag utför vi myndighetsuppgifter för Jordbruksverkets räkning, men i huvudsak arbetar vi för andra myndigheter, kommuner, företag, intresse organisationer, markägare och enskilda. Vattenenheten är geografiskt spridd på fyra regioner, med kontor på 5 orter. Jönköping Mats Käll, enhetschef tfn e-post: mats.kall@sjv.se Lena Öhman tfn e-post: lena.ohman@sjv.se Lennart de Maré, projektledare Skara Rolf Larsson tfn e-post: rolf.larsson@sjv.se Ingmar Petersson tfn e-post: ingmar.petersson@sjv.se Lotta Carlsson tfn e-post: lotta.carlsson@sjv.se Annika Nilsson tfn e-post: annika.nilsson@sjv.se Alnarp Gwidon Jakowlew tfn e-post: gwidon.jakowlew@sjv.se Tilla Larsson tfn e-post: tilla.larsson@sjv.se Bertil Svensson tfn e-post: bertil.svensson@sjv.se Olof Enghag tfn e-post: olof.enghag@sjv.se Linköping Carl-Johan Rangsjö tfn e-post: carljohan.rangsjo@sjv.se Dennis Wiström tfn e-post: dennis.wistrom@sjv.se Uppsala Ingrid Johansson tfn e-post: ingrid.johansson@sjv.se Mattias Nordell tfn e-post: mattias.nordell@sjv.se Jordbruksverket Jönköping Tfn (vx) E-post: jordbruksverket@sjv.se Webbplats: OVR169
Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna. Klimatförändringarna och bevattningen
Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna Klimatförändringarna och bevattningen Hur påverkas bevattnings - anläggningarna? Odlings landskapets tekniska system måste anpassas
Läs merOdlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna. Klimatförändringarna och dikningsföretaget
Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna Klimatförändringarna och dikningsföretaget Hur påverkas dikningsföretaget? Odlings landskapets tekniska system måste anpassas
Läs merHur bör odlingslandskapets vattensystem klimatanpassas- nya dimensioneringskriterier för markavvattning och bevattning
Hur bör odlingslandskapets vattensystem klimatanpassas- nya dimensioneringskriterier för markavvattning och bevattning Moment i dagens föredrag Orientering Klimatinformationsprojektet, en kort återblick
Läs merReglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd
Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd Ingrid Wesström, SLU, Institutionen för markvetenskap, Box 7014, 750 07 Uppsala. Med dämningsbrunnar på stamledningarna kan grundvattennivån i
Läs merinformationsmöte NATUR
Arbetsgrupp Uppströms Sommen informationsmöte NATUR Onsdag 11 december kl. 18 Kommunhuset, Stora sammanträdesrummet Trots arbete med att minska vår klimatpåverkan står det klart att klimatförändringarna
Läs merINFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER.
INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER. Snabba råd: 1. Täck gödselbehållaren. 2. Större lagerutrymme för gödsel, för att undvika spridning under hösten.
Läs merKommentarer till bildspel Exempel från rådgivning
Sida 1(9) Kommentarer till bildspel Exempel från rådgivning Bildmaterial härrör från Ronny Sköller, Anuschka Heeb (länsstyrelsen Östergötland), Tilla Larsson och Magdalena Nyberg (jordbruksverkets vattenenhet)
Läs merFoto: Per-Erik Larsson. Mekaniskt Vallbrott
Foto: Per-Erik Larsson Mekaniskt Vallbrott Jordbruksinformation 1 2014 Mekaniskt vallbrott på rätt sätt Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland För att få ut maximal nytta av vallen är vallbrottet
Läs merDränering och växtnäringsförluster
Sida 1(6) Dränering och växtnäringsförluster Material framtaget av Katarina Börling, Jordbruksverket, 2012 Risker med en dålig dränering På jordar som är dåligt dränerade kan man få problem med ojämn upptorkning,
Läs merVar utbildas framtidens vattenhushållare? - Ingmar Messing Institutionen för mark och miljö, SLU. Vattendagen 4 februari 2015
Var utbildas framtidens vattenhushållare? - Ingmar Messing Institutionen för mark och miljö, SLU Vattendagen 4 februari 2015 1955 Lantbruksingenjör (Nationalencyklopedin, 2015)= Tjänsteman knuten till
Läs merKorastning javisst, men hur?
Korastning javisst, men hur? Jordbruksinformation 12 2002 Korastning javisst, men hur? Motionera mera det kommer sannolikt att bli mottot för landets uppbundna ekologiska kor. Detta gäller inte bara mjölkkor
Läs merÅtgärdsprogrammet mot växtnäringsförluster från jordbruket
Åtgärdsprogrammet mot växtnäringsförluster från jordbruket 2006 Åtgärdsprogrammet Sveriges åtgärdsprogram Det första svenska åtgärdsprogrammet för minskat kväveläckage togs fram redan i slutet av 1980-talet
Läs merStrip till för täta radavstånd
Spirit C StripDrill Strip till för täta radavstånd Spirit C StripDrill är en unik, kompakt och integrerad strip-till-lösning för att så spannmål, raps och baljväxter i farter upp till 15 km/tim. Väderstad
Läs merLANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REGIONFÖRBUNDET I DALARNA
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REGIONFÖRBUNDET I DALARNA REMISSYTTRANDE Länsstyrelsen i Västmanlands län Samrådssvar dnr: 537-5058-14 Vattenmyndighetens kansli 721 86 Västerås Yttrande över förslag till förvaltningsplan,
Läs merOmläggning till ekologisk grönsaksodling
Ekologisk odling av grönsaker på friland Omläggning till ekologisk grönsaksodling förutsättningar och strategi Foto: Åsa Rölin Omläggning till ekologisk grönsaksodling förutsättningar och strategi Text
Läs merAvvattningssystemet och klimatanpassning
Avvattningssystemet och klimatanpassning Seminarium med Svenskt Vatten 9 nov 2016 Jennie Wallentin Jordbruksverket Framtiden i allmänhet Använd marken utifrån de förutsättningar som finns. Ta hänsyn till
Läs merStrukturtillståndet i marken efter ekologisk vall och spannmål på olika jordarter.
Strukturtillståndet i marken efter ekologisk vall och spannmål på olika jordarter. Undersökningen är finansierad med hjälp av KULM-medel inom det svenska miljöprogrammet för jordbruk och bekostas gemensamt
Läs merKlimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning
Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete Klimatanpassning I början Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) till högteknologisk, tillämpad forskning SMHI en myndighet under
Läs merJordbruksinformation 9 2010. Starta eko Potatis
Jordbruksinformation 9 2010 Starta eko Potatis Börja odla ekologisk potatis Text och foto (där inget annat anges): Katarina Holstmark, Jordbruksverket Foto omslag (vänster): Åsa Rölin Det finns en efterfrågan
Läs merJordbruksinformation 8 2015. Starta eko. Potatis
Jordbruksinformation 8 2015 Starta eko Potatis Börja odla ekologisk potatis Text och foto (där inget annat anges): Katarina Holstmark, Jordbruksverket Foto omslag (vänster): Åsa Rölin Det finns en efterfrågan
Läs merProtokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Miljöbyrån, S3
PROTOKOLL Nummer 32 6.7.2015 Sammanträdesdatum Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Miljöbyrån, S3 Beslutande Föredragande Justerat Minister Fredrik Karlström Vattenbiolog
Läs merÖversvämning! Samhällets krisberedskap och förebyggande arbete när det gäller översvämningar som drabbar jordbrukssektorn.
Översvämning! Samhällets krisberedskap och förebyggande arbete när det gäller översvämningar som drabbar jordbrukssektorn För jordbruksföretag handlar riskerna med översvämningar framför allt om växtodlingsrelaterade
Läs merUndvik markpackning. Praktiska råd från Greppa Näringen. Sammanfattning. Nr 14:1. Makroporerna markens Autobahn
Nr 14:1 Praktiska råd från Greppa Näringen Text Marie Lundberg och Johan Wellander, HS Konsult AB Undvik markpackning Sammanfattning Undvik körning på blöt mark. Oftast störst risk på våren. Planera körningen.
Läs merPraktiska Råd. greppa näringen. Undvik markpackning. Nr 14:1
Praktiska Råd greppa näringen Undvik markpackning sammanfattning Nr 14:1 Foto: Peter Wellander Undvik körning på blöt mark. Oftast störst risk på våren. Planera körningen. Använd gärna fasta körspår. Underhåll
Läs merMarkavvattning för ett rikt odlingslandskap
Markavvattning för ett rikt odlingslandskap Anuschka Heeb Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden
Läs merAtt vattennivån i sjöarna är mycket låg under torra somrar med ökad igenväxning som följd är uppenbart.
Vallens sjo ar Vallen har 5 sjöar som är en stor tillgång för hela byn. Att vattennivån i sjöarna är mycket låg under torra somrar med ökad igenväxning som följd är uppenbart. Nu finns det med stöd av
Läs merOBS! Fel i texten kan ha uppkommit då dokumentet överfördes från papper. OBS! Fotografier och/eller figurer i dokumentet har utelämnats.
Tidskrift/serie: Gröna fakta. Utemiljö Utgivare: Utemiljö; SLU, Movium Redaktör: Nilsson K. Utgivningsår: 1988 Författare: Bergman M., Nilsson K. Titel: Rotzonen ett ekologiskt reningsverk Huvudspråk:
Läs merFindus Grönsaker rapport klimatanpassning
Findus Grönsaker rapport klimatanpassning Introduktion Den 27 september 2013 kom FN:s klimatpanel med sin rapport som slår fast att människan påverkat klimatet. Haven kommer att stiga med mellan 25 cm
Läs merSTRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun
STRATEGI Antagandehandling Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun Antaget av kommunfullmäktige 2015-02-23, 6 STRATEGI 2 Miljöstrategi för Håbo 2030 Håbo kommun är en expansiv kommun
Läs merÖstersjön. Gemensamt ansvar. Finlands jord- och skogsbruksproducenter. Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC r.f.
Gemensamt ansvar Östersjön Finlands jord- och skogsbruksproducenter Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC r.f. Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK r.f. Östersjön......
Läs merLandsbygdens avvattningssystem i ett förändrat klimat
Landsbygdens avvattningssystem i ett förändrat klimat KSLA 2013-03-05 2013-03-11 Dimensionering av jordbrukets vattenanläggningar Jordbruksverket Vattenenheten C-J Rangsjö Linköping, 013/19 65 14 Jordbrukets
Läs merOdlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna. Klimatförändringarna och juridiken
Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna Klimatförändringarna och juridiken Klimatförändringarna och juridiken Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till
Läs merMats Bergmark - Projektledare Klimatanpassa Sundsvall (80% i 2 år) - Utvecklingschef - Vatten, MittSverige vatten
Mats Bergmark - Projektledare Klimatanpassa Sundsvall (80% i 2 år) - Utvecklingschef - Vatten, MittSverige vatten Övriga uppdrag: Bakgrund: - VAKA Nationella vattenkatastrofgruppen - Regeringens Klimat-
Läs merVIKTEN AV GRÖNA MARKBESIKTNINGSMÄN
LIR VIKTEN AV GRÖNA MARKBESIKTNINGSMÄN AV Kerstin Nilsson, Taggen Markkonsult Vid ett seminarium i Alnarp i januari 2008 kring utbildning av besiktningsmän inom mark/landskap/trädgård, belyste jag behovet
Läs merJordkvalitet - utfordringer med jordstruktur i potetproduksjonen. Agr. Anna Bjuréus
Jordkvalitet - utfordringer med jordstruktur i potetproduksjonen Agr. Anna Bjuréus Utmaningar i växtodlingen Klimatförändringar Mer regn höst-vår Skyfall oftare Färre år med tjäle Eftersatt dränering Täckdikning
Läs merTisby gård och Långtora gård- pilotgårdar inom Odling i Balans
Tisby gård och Långtora gård- pilotgårdar inom Odling i Balans Demonstration av integrerat och säkert växtskydd Odling i Balans pilotgårdar Inom Odling i Balans samsas gårdar som drivs både ekologiskt
Läs merBaldersbrå i ekologisk odling av vallfrö. Råd i praktiken
Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö Råd i praktiken Jordbruksinformation 17 2006 Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö De baldersbråplantor som ger problem i ekologiskt vallfrö har grott på sensommaren
Läs merVäg E6 och 896 vid Lomma, kollektivtrafikåtgärder
Tekniskt PM Avvattning och ledningar Väg E6 och 896 vid Lomma, kollektivtrafikåtgärder Lomma kommun, Skåne Län Vägplan 2016-06-03 Projektnummer: 145981 1 Innehåll 2 ALLMÄNT 3 3 AVVATTNING 3 3.1 Förutsättningar
Läs merRekreationsområde Laddran i Marieholm
Rekreationsområde Laddran i Marieholm Bakgrund Området som detta projekt berör är det område som ligger i Marieholms sydvästra del och benämns som Åkarp 5:1. Området har en stark koppling till orten och
Läs merSkötselanvisningar vid beskogning av nedlagd jordbruksmark
Skötselanvisningar vid beskogning av nedlagd jordbruksmark Målet med planteringen Inför beskogningen bör man ha ett mål med sin plantering. Beroende på åkerns belägenhet, status och storlek blir metoder
Läs merÖversvämning i Hallsbergsområdet
Uppdragsrapport Översvämning i Hallsbergsområdet i september 2015 - Konsekvenser för växtodlingen Johan Gottfridsson, Hushållningssällskapet, HS Konsult AB 2 Innehåll Om rapporten... 5 Sammanfattning...
Läs merBild: Bo Nordin. Kvävegödsling utifrån grödans behov. Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken
Bild: Bo Nordin Kvävegödsling utifrån grödans behov Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken Innehåll Gödsling utifrån grödans behov - 20, SJVFS 2004:62...4 Vid tillsynsbesöket...4 Genomgång
Läs merBegäran om planbesked inom Kattleberg 1:3 m.fl.
TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(5) Sektor samhällsbyggnad Diarienummer: KS.2015.296 Datum: 2015-10-29 Planarkitekt Elin Celik E-post: elin.celik@ale.se Kommunstyrelsen Begäran om planbesked inom Kattleberg 1:3 m.fl.
Läs merJordbruksinformation 7 2010. Starta eko Växtodling
Jordbruksinformation 7 2010 Starta eko Växtodling Strängläggning av en fin rajsvingelfrövall i Dalsland. Börja med ekologisk växtodling Text och foto: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Det finns
Läs merMånga av hemmets funktioner, såsom wc, dusch och matlagning, producerar avloppsvatten. Att spola en vattentoalett förbrukar mycket vatten.
Att spola en vattentoalett förbrukar mycket vatten. Många av hemmets funktioner, såsom wc, dusch och matlagning, producerar avloppsvatten. 1-2 I industriländer och i rika familjer i utvecklingsländer använder
Läs merFörslag till ändring i förordningen om områdesskydd. KS 2014-346
Beslutsförslag 2014-11-17 Kommunstyrelseförvaltningen Stadsbyggnadskontoret Daniel Helsing Förslag till ändring i förordningen om områdesskydd. KS 2014-346 Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår
Läs merINFORMATION FRÅN MILJÖAVDELNINGEN. AVLOPP PÅ RÄTT SÄTT Information till dig som skall anlägga enskild avloppsanläggning
INFORMATION FRÅN MILJÖAVDELNINGEN AVLOPP PÅ RÄTT SÄTT Information till dig som skall anlägga enskild avloppsanläggning INNEHÅLLSFÖRTECKNING VILKA RIKTLINJER STYR?... 3 OLIKA RENINGSMETODER... 3 ALLMÄNT...
Läs merFörenklingsresan handlingsplan för en enklare vardag för lantbrukare
Förenklingsresan handlingsplan för en enklare vardag för lantbrukare Under 2013 har Jordbruksverket tillsammans med Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, genomfört Förenklingsresan. Vi har besökt lantbrukare
Läs merSamråd inför tillståndsprövning av ny ytvattentäkt i Hummeln
1 Samråd inför tillståndsprövning av ny ytvattentäkt i Hummeln 2012-03-05 Kristdala församlingshem Närvarande: För sökanden Jan Sandberg Charlotta Karlsson Pia Rapp C-G Göransson Holger Torstensson Agnes
Läs merKOMPOSTERINGS- GUIDEN
KOMPOSTERINGS- GUIDEN Kompostera mera din insats för miljön INNEHÅLLSFÖRTECKNING Hur funkar komposten? 3 Hushållsavfall 4 Var lägger man vad? 5 När komposten inte fungerar Felsökningstabell 5 Vad gör man
Läs merVad tål marken? Hur påverkas mark och gröda av tunga maskiner? Johan Arvidsson, SLU
Vad tål marken? Hur påverkas mark och gröda av tunga maskiner? Johan Arvidsson, SLU Packning vad är problemet?? Packning minskar den luftfyllda porositeten, dvs de största porerna Därmed minskar gastransport
Läs merSeminarium om dagvattenjuridik. Välkomna!
Seminarium om dagvattenjuridik Välkomna! Syftet med dagen Gå igenom lagstiftningen kring dagvattnet Reda ut ansvar och ansvarsgränserna Gå igenom vilka juridiska verktyg som finns Identifiera eventuella
Läs merÖversvämningsanalys Sollentuna
Beställare Sollentuna kommun och Sollentuna Energi AB Översvämningsanalys Sollentuna Konsekvenser av extrema regn över Sollentuna kommun Uppdragsnummer Malmö 2015-04-21 12802674 DHI Sverige AB GÖTEBORG
Läs merLANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LRF s kommungrupp i Uddevalla Länsstyrelsen i Västra Götaland Samrådssvar dnr 537-34925-2014 Venmyndigheten i Västerhavet 40340 GÖTEBORG Samrådssvar ang Vendirektivet, avser i
Läs merSamhällsekonomiska kostnader av olika utbyggnadsscenarier
Samhällsekonomiska kostnader av olika utbyggnadsscenarier Anders Larsson, SLU Alnarp Makten över marken, KSLA, 2014-03-13 Alla på kartan markerade tätorter med mer än 836 invånare I Skåne samlade i ett
Läs merÅtgärder för ökad fosforretention i och runt öppna diken i odlingslandskapet
för ökad fosforretention i och runt öppna diken i odlingslandskapet En kunskapssammanställning Joakim Ahlgren joakim.ahlgren@slu.se Institutionen för Vatten och Miljö SLU Bakgrund 89000 mil diken i Sverige
Läs meroch odling i typområden
Inventering av fastigheter och odling i typområden 1 Programområde: Jordbruksmark Undersökningstyp: Inventering av fastigheter och odling i typområden Bakgrund och syfte med undersökningstypen Det övergripande
Läs merSvenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv
7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna
Läs merVäxthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär).
Växthuseffekten Temperaturen i ett solbelyst växthus är högre än i luften utanför. Det beror på att strålningen in i växthuset inte är densamma som Strålningen ut. Solens strålar är kortvågig strålning
Läs merFörsäkring i förändrat klimat
Försäkring i förändrat klimat Att förebygga skador i samarbete Vattnet i den hållbara staden, Göteborg 141113 Torbjörn Olsson, Länsförsäkringar Publik 1 Vi står inför en klimatförändring med ökade risker
Läs merFusarium Rekommendationer för att minimera fusariumtoxinerna DON och ZEA i spannmål 2014
Fusarium Rekommendationer för att minimera fusariumtoxinerna DON och ZEA i spannmål 2014 Rekommendationer för att minimera fusariumtoxinerna DON och ZEA i spannmål 2014 Dessa rekommendationer syftar till
Läs merRäkna med frost Om Frostrisk
Räkna med frost Ola Langvall, Mats Hannerz, Urban Nilsson Höstfrost är sällan något problem för gran i södra Sverige. Där är det försommarfrosterna, som slår till under granens skottskjutningsperiod, som
Läs merDen svenska klimatdebatten har blivit överpolitiserad och vetenskapen riskerar att hamna i off-side
Den svenska klimatdebatten har blivit överpolitiserad och vetenskapen riskerar att hamna i off-side Lennart O. Bengtsson Professor, University of Reading, UK Medlem av Vetenskapsakademien Klimatpolitik
Läs merDe fyra klimatzonerna
De fyra klimatzonerna Klimatzoner Klimatzoner är en betäckning på vad för sorts klimat som finns i ett område. Klimat påverkas av vilken longitud eller latitud området befinner sig, eftersom solens strålar
Läs merDAGVATTENUTREDNING MEDELTIDENS VÄRLD, ETAPP II AV DAGVATTENUTREDNING EXPLOATERINGSOMRÅDE E20
DAGVATTENUTREDNING MEDELTIDENS VÄRLD, ETAPP II AV DAGVATTENUTREDNING EXPLOATERINGSOMRÅDE E20 Etapp II Definitiv Växjö 2007-12-17 SWECO VIAK AB Växjö Anders Svensson Uppdragsnummer 1291392000 SWECO VIAK
Läs merOmbyggnad av greener. Agenda. USGA specifikation för greenmtrl. USGA specifikation för greenmtrl. Växtbäddsmaterial greener USGA specification
Ombyggnad av greener Agenda USGA - Specifikationen. Greenområden Bevattning, dränering Val av gräs Sådd/torvning Skötsel av de nya greenytorna Kim Sintorn, Bankonsulent SGF USGA specifikation för greenmtrl
Läs merJordbearbetning och sådd av ekologiska grönsaker
Ekologisk odling av grönsaker på friland Jordbearbetning och sådd av ekologiska grönsaker Foto: Göran Jonsson Jordbearbetning och sådd av grönsaker Text: Sven-Erik Svensson och David Hansson, Institutionen
Läs merHÄGNA RÄTT MED RIKTIGT STÄNGSEL
HÄGNA RÄTT MED RIKTIGT STÄNGSEL VEMS ÄR ANSVARET? De lagar som reglerar användningen av stängsel hör till vår äldsta lagstiftning. I dag finns regler kring stängsel i många olika lagar, t.ex. ägofredslagen,
Läs merLager för kvalitetsprodukter
Ekologisk odling av grönsaker på friland Lager för kvalitetsprodukter Foto: Per G Norén Lager för kvalitetsprodukter Text och illustrationer: Kristina Ascárd, SLU, Inst för jordbrukets biosystem och teknologi
Läs merHavs- och fiskeriprogrammet slår upp portarna
Webbversion Skicka vidare Dela: November 2015/Nr 3 Havs- och fiskeriprogrammet slår upp portarna Nu har landsbygdsprogrammet sakta men säkert kommit igång och de ansökningar om stöd som kommit in sedan
Läs merHändelsescenario för Risk- och sårbarhetsanalys
Datum 2011-05-13 Sida 1/13 Händelsescenario för Risk- och sårbarhetsanalys Värmebölja i nutid och framtid Länsstyrelsen i Kronobergs län Besöksadress Kungsgatan 8, Växjö Postadress 351 86 Växjö Telefon
Läs merEkologisk produktion
Ekologisk produktion Varför matchar inte utbudet efterfrågan? en kortversion Foto: Johan Ascard Producentpriset för ekologiskt producerade jordbruksprodukter är betydligt högre än för konventionellt producerade
Läs merJTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik. Rastfållor och drivgångar Eva Salomon och Kristina Lindgren
JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Rastfållor och drivgångar Eva Salomon och Kristina Lindgren Vad ska vi gå igenom? Syftet med markytestabilisering Planering Material och anläggning Kostnader
Läs merTillsyn väg- och spårtrafik
Tillsyn väg- och spårtrafik Dokumenter behandlar översiktligt vanligt förekommande störningar från väg- och spårtrafik, hur störningarna kan åtgärdas och vilka roller olika aktörer har enligt miljöbalken.
Läs merLANTBRUK ARNAS R IK SFÖR BUND Skåne 2015-04-29
LANTBRUK ARNAS R IK SFÖR BUND Skåne 2015-04-29 Ref Göran Kihlstrand, LRF Skåne Vattenmyndigheten för Södra Östersjön dnr 537-5346-2014 Vattenmyndigheten för Västerhavet Dnr 537-34925-2014 Remissvar till
Läs merNamn/Företag. Postnummer och ort. Fastighetsägare Entreprenör Konsult/ombud Arrendator. Fastighetsägare (om annan än sökande)
HUSBEHOVSTÄKT Anmälan om samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken 1(3) Ankomststämpel: Sökande Namn/Företag Tel. Postadress Mobiltel. Postnummer och ort Fax Sökanden är Fastighetsägare Entreprenör Konsult/ombud
Läs merPraktisk handbok för skyddszonsanläggare
Praktisk handbok för skyddszonsanläggare Omslagsbilden Skyddszonen förhindrar att jordpartiklar rinner ut i vattendraget, gräsremsan på höger sida utgör ett betydligt sämre skydd mot jordtillförsel till
Läs merAndflottar fyller en viktig funktion då dessa blir en ostörd plats för änderna.
BYGG ANDFLOTTAR Andflottar fyller en viktig funktion då dessa blir en ostörd plats för änderna. Både i anlagda och naturliga viltvatten fyller andflottar en viktig funktion. Bäst bygger man dem på vårisen,
Läs merUTKAST MILJÖKONSEKVENSER
1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad
Läs merMetod för kartläggning av skyddszoner
Metod för kartläggning av skyddszoner Miljöavdelningen, Fiske- och vattenvårdsenheten Praktikant, Emma Cederlund 1 Titel: Författare: Handledare: Metod för kartläggning av skyddszoner Emma Cederlund Lukas
Läs merKrav på utrymme för lagring av gödsel från djurhållning (dnr N2015/5206/JM)
1(6) Regeringen Näringsdepartementet 103 33 Stockholm n.registrator@regeringskansliet.se Krav på utrymme för lagring av gödsel från djurhållning (dnr N2015/5206/JM) Länsstyrelsen i Västra Götalands län,
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1997:1336) om miljöstöd; SFS 1999:29 Utkom från trycket den 23 februari 1999 utfärdad den 11 februari 1999. Regeringen föreskriver i fråga
Läs merSLC:s kommande miljöprogram har nu gått på utlåtanderunda
SLC:s kommande miljöprogram har nu gått på utlåtanderunda Utkastet till nytt miljöprogram för SLC följer i stort sett tidigare ståndpunkter i GMO-frågan, men när det gäller kärnkraften innebär texten i
Läs merAtt förändra en värld... The future of drainage.
Att förändra en värld... The future of drainage. BEHOVET AV AVVATTNING FÖRÄNDRAS -både globalt och i Sverige ACO har identifierat tre viktiga faktorer som påverkar vårt synsätt på hur vi skall ta oss an
Läs merMotion till riksdagen 2015/16:1535 av Cecilie Tenfjord-Toftby och Sten Bergheden (båda M) Snabbutredning av småskalig vattenkraft
Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:1535 av Cecilie Tenfjord-Toftby och Sten Bergheden (båda M) Snabbutredning av småskalig vattenkraft Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom
Läs merBra vallfoder till mjölkkor
Bra vallfoder till mjölkkor Foto: Jordbruksverket Jordbruksinformation 10-2014 Bra vallfoder till mjölkkor Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Vallen är grundstommen i ekologiska mjölkkors foderstat.
Läs merPreliminär Miljökonsekvensbeskrivning för cykel och gångled mellan
Preliminär Miljökonsekvensbeskrivning för cykel och gångled mellan Kyrkesund och Rönnäng Sammanställd av Sofia Olsson & Jan Rydberg Tjörns kommun 2003 Icke teknisk sammanfattning Denna MKB tar upp effekter
Läs merInformation: Elektronisk rapportering
1(6) 2011-02-17 Information: Elektronisk rapportering Du kan rapportera in statistik över 2010 års försöksdjursanvändning fram till och med den 1 april 2011. 1. Så här når du sidan där du rapporterar statistiken
Läs merSamråds-/ informationsmöte har hållits med markägare i Hedekas Bygdegård i juni 2010.
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 35 KOMMUNSTYRELSEN 2010-09-15 Dnr KS 2010-53 Förstudie om ny likströmsförbindelse Nässjö-norska gränsen (Sydvästlänken) Handlingar rörande Sydvästlänken, förstudie maj 2010 har lämnats
Läs merUnderlag för behovsbedömning/ avgränsning av MKB för Detaljplan för Bro 5:22 samt del av Bro 5:10 m.fl. Brotorget Handläggare: Mikaela Nilsson
Underlag för behovsbedömning/ avgränsning av MKB för Detaljplan för Bro 5:22 samt del av Bro 5:10 m.fl. Brotorget Handläggare: Mikaela Nilsson Översiktlig beskrivning av planområdet och dess influensområde
Läs merVattenvård i lantbruket
Vattenvård i lantbruket Vad gör svenska lantbrukare för att sjöar, åar, hav och grundvattnet ska bli renare? Vattenvård i lantbruket Odling av livsmedel, och foder till djuren, medför att det lakas ut
Läs mer12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik
12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik maj 2009 www.centerpartiet.se Inledning EU:s gemensamma jordbrukspolitik är grunden till en fungerande inre marknad och begränsar riskerna för ojämlika
Läs merStenastorp- en pilotgård inom Odling i Balans. Demonstration av integrerat och säkert växtskydd. Odling i Balans pilotgårdar
Stenastorp- en pilotgård inom Odling i Balans Demonstration av integrerat och säkert växtskydd Odling i Balans pilotgårdar Inom Odling i Balans samsas gårdar som drivs både ekologiskt och konventionellt.
Läs merHygienplan för vattenbruksanläggningar
Hygienplan för vattenbruksanläggningar Jordbruksverket vill tacka Cefas (Center for Environment, Fisheries & Aquaculture Science) i Storbritannien för att vi fått använda deras Finfish biosecurity measures
Läs merVälkommen till kurs om Underhåll av diken, 14 U! Foto: Tilla Larsson
Välkommen till kurs om Underhåll av diken, 14 U! Foto: Tilla Larsson Program dag 1, 21/3 10.00 10.30 Registrering samt fika på Safiren 10.30 11.00 Inledning Jenny J, Pernilla K 11.00 11.30 Vad är markavvattning?
Läs merStatens Jordbruksverk
Statens Jordbruksverk Diarienummer 19-7986/12 Konsekvensutredning på grund av ändringar av Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2009:90) om ansökan om vissa jordbrukarstöd och landsbygdsstöd Statens
Läs merDOM 2016-04-05 Stockholm
1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen 060107 DOM 2016-04-05 Stockholm Mål nr M 7743-15 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2015-08-13 i mål nr M 2262-15, se bilaga
Läs merRegler och ansvarsförsäkran gällande för Expo Mitt och Expo Syd.
Regler och ansvarsförsäkran gällande för Expo Mitt och Expo Syd. Viktiga ändringar: Förbud mot fjällösa reptiler Förbud mot venomoider (opererade giftormar) Minsta behållare 1.5 dl Skärpta krav för giftiga
Läs merDränering och växtnäringsförluster
Sida 1(8) Dränering och växtnäringsförluster Framtaget av Katarina Börling, Jordbruksverket, 2016 Risk för fosforförluster med dålig dränering På jordar som är dåligt dränerade kan man få problem med ojämn
Läs merIngen övergödning Vad händer inom vattenområdet?
Ingen övergödning Vad händer inom vattenområdet? Else-Marie Mejersjö 1. EU:s vattendirektiv. Beslut om åtgärdsprogram tas i december 2009. 2. Baltic Sea Action Plan. 13 åtgärder föreslogs i somras av Jordbruksverket
Läs mer