Förslag till ändring i förordningen om områdesskydd. KS

Transkript

1 Beslutsförslag Kommunstyrelseförvaltningen Stadsbyggnadskontoret Daniel Helsing Förslag till ändring i förordningen om områdesskydd. KS Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta 1 Att tillstyrka förslag till ändring i förordningen om områdesskydd Beslutsunderlag Regeringens remiss Sammanfattning av ärendet Falkenbergs kommun har fått möjlighet att lämna synpunkter på Regeringens förslag till ändring i förordningen om områdesskydd. Ändringen är en del av de åtgärderna som Jordbruksverket föreslagit i sin översyn av det generella biotopskyddet vad gäller förutsättningarna att varaktigt bedriva jordbruk samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras (Jordbruksverkets rapport 2013:10). Ändringen innebär att nyanlagda biotoper inte omfattas av det generalla biotopskyddet under tio år efter anläggandet. De biotoper som omfattas av generellt biotopskydd är listade i bilaga 1 i förordningen om områdesskydd och är Alléer Källa med omgivande våtmark i jordbruksmark Odlingsröse i jordbruksmark Pilevall Småvatten och våtmark i jordbruksmark Stenmur i jordbruksmark Åkerholme Ändringen förväntas underlätta för justeringar och anpassningar av nyanlagda biotoper samt förväntas kunna skapa möjligheter för ökat intresse för att nyanlägga biotoper. De biotoper som anläggs som åtgärder för att kompensera en verksamhets negativa påverkan omfattas dock inte av lagförslaget. Nuvarande lagstiftning innebär att en nyanlagd biotop omfattas av biotopskyddet direkt efter anläggandet. Det innebär t ex att justeringar och förändringar av en nyanlagd biotop är dispenspliktiga. Falkenbergs kommun Falkenberg. Telefon växel: Fax: e-post: kommun@falkenberg.se

2 I ett tidigare förslag föreslog Jordbruksverket att den som anlägger en biotop skulle kunna undanta biotopen från biotopskyddet genom anmälan till Länsstyrelsen. Regeringen har efter remiss av det förslaget bedömt det som olämpligt att undanta en nyanlagd biotop från biotopskyddet på obestämd tid. Ekonomi Ändringen i förordningen om områdesskydd har ingen direkt påverkan på kommunens ekonomi. Övervägande Den föreslagna ändringen innebär att det blir lättare att göra ändringar i nyanlagda biotoper med hänsyn till den ekologiska eller hydrologiska funktionen. Det innebär också att anpassningar för att en nyanlagd biotop ska fungera tillsammans med övrig verksamhet blir lättare att genomföra. Jordbruksverket har i en översyn konstaterat att det finns en risk att jordbrukare avstår från att anlägga nya biotoper eftersom de omedelbart blir biotopskyddade. Ändringen minskar möjligen den risken. Sammantaget är ändringen inte särskilt långtgående. Risken för att den biologiska mångfalden i stort skulle missgynnas av ändringen är mycket liten. Det innebär samtidigt att anläggandet av nya biotoper blir något lättare, främst genom minskad administration vid eventuella justeringar av en nyanlagd biotop. Stadsbyggnadskontoret föreslår därför att kommunstyrelsens tillstyrker ändringen i förordningen om områdesskydd. Beslutet expedieras till: Landsbygdsdepartementet 2

3 Remiss L2014/2263/ELT Landsbygdsdepartementet Enheten för landsbygdens tillväxt Skydd av områden med nyskapade biotoper Remissinstanser: 1. Svea hovrätt, Mark- och miljööverdomstolen 2. Vänersborgs tingsrätt, mark- och miljödomstolen 3. Östersunds tingsrätt, mark- och miljödomstolen 4. Åklagarmyndigheten 5. Försvarsmakten 6. Generalläkaren 7. Boverket 8. Länsstyrelsen i Stockholms län 9. Länsstyrelsen i Uppsala län 10. Länsstyrelsen i Södermanlands län 11. Länsstyrelsen i Östergötlands län 12. Länsstyrelsen i Jönköpings län 13. Länsstyrelsen i Kronobergs län 14. Länsstyrelsen i Kalmar län 15. Länsstyrelsen i Gotlands län 16. Länsstyrelsen i Blekinge län 17. Länsstyrelsen i Skåne län 18. Länsstyrelsen i Hallands län 19. Länsstyrelsen i Västra Götalands län 20. Länsstyrelsen i Värmlands län 21. Länsstyrelsen i Örebro län 22. Länsstyrelsen i Västmanlands län 23. Länsstyrelsen i Dalarnas län 24. Länsstyrelsen i Gävleborgs län 25. Länsstyrelsen i Västernorrlands län 26. Länsstyrelsen i Jämtlands län 27. Länsstyrelsen i Västerbottens län 28. Länsstyrelsen i Norrbottens län 29. Lunds universitet 30. Uppsala universitet 31. Stockholms universitet Postadress Telefonväxel E-post: l.registrator@regeringskansliet.se Stockholm Besöksadress Telefax Telex Fredsgatan MINAGRI S

4 32. Skogsstyrelsen 33. Statens jordbruksverk 34. Sveriges lantbruksuniversitet 35. Havs- och vattenmyndigheten 36. Naturvårdsverket 37. Lantmäteriet 38. Trafikverket 39. Tillväxtverket 40. Regelrådet 41. Riksantikvarieämbetet 42. Naturhistoriska riksmuseet 43. Malmö kommun 44. Göteborgs kommun 45. Växjö kommun 46. Kalmar kommun 47. Jönköpings kommun 48. Borgholms kommun 49. Hörby kommun 50. Tranås kommun 51. Kristianstads kommun 52. Falkenbergs kommun 53. Piteå kommun 54. Österåkers kommun 55. Ekerö kommun 56. Svedala kommun 57. Bollebygds kommun 58. Linköpings kommun 59. Hässleholms kommun 60. Umeå kommun 61. Trosa kommun 62. Östra Göinge kommun 63. Vårgårda kommun 64. Båstads kommun 65. Rättviks kommun 66. Vara kommun 67. Arboga kommun 68. Sölvesborgs kommun 69. Bollnäs kommun 70. Gotlands kommun 71. Sveriges Kommuner och Landsting 72. Ekologiska lantbrukarna 73. Hela Sverige ska leva 74. Hushållningssällskapens förbund 75. Lantbrukarnas Riksförbund 76. Lovanggruppen 77. Riksförbundet Enskilda Vägar 78. SmåKom 79. Sveriges Jordägareförbund 80. Sveriges Jordbruksarrendatorers förbund 2

5 3 81. Sveriges Hembygdsförbund 82. Naturskyddsföreningen 83. Världsnaturfonden WWF 84. Sveriges Ornitologiska Förening 85. Föreningen Sveriges spannmålsodlare 86. Region Skåne 87. Region Dalarna 88. Västra Götalandsregionen Remissvaren ska vara inkomna till Landsbygdsdepartementet senast den 12 december Vi ser gärna att ni skickar remissvaren per e- post, helst i både word- och PDF-format till landsbygdsdepartementet.registrator@regeringskansliet.se I remissen ligger att regeringen vill ha synpunkter på förslagen eller materialet i betänkandet. Om remissen är begränsad till en viss del av betänkandet, anges detta inom parentes efter remissinstansens namn i remisslistan. En sådan begränsning hindrar givetvis inte att remissinstansen lämnar synpunkter också på övriga delar. Myndigheter under regeringen är skyldiga att svara på remissen. En myndighet avgör dock på eget ansvar om den har några synpunkter att redovisa i ett svar. Om myndigheten inte har några synpunkter, räcker det att svaret ger besked om detta. För andra remissinstanser innebär remissen en inbjudan att lämna synpunkter. Råd om hur remissyttranden utformas finns i Statsrådsberedningens promemoria Svara på remiss hur och varför (SB PM 2003:2). Den kan laddas ner från Regeringskansliets webbplats Eventuella frågor med anledning av remissen kan ställas till Lars Espeby, Landsbygdsdepartementet, lars.espeby@regeringskansliet.se. Stefan Renlund, Departementsråd

6 Promemoria L2014/2263/ELT Landsbygdsdepartementet Enheten för landsbygdens tillväxt Lars Espeby E-post Skydd av områden med nyskapade biotoper 1 bilaga Nyanläggning av biotoper i jordbrukslandskapet Det generella biotopskyddet regleras i 7 kap. 11 miljöbalken. Av 5 förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. framgår att sådana mark- eller vattenområden som anges i bilaga 1 till förordningen utgör biotopskyddsområden. Bilaga 1 omfattar allé, källa med omgivande våtmark i jordbruksmark, odlingsröse i jordbruksmark, pilevall, småvatten och våtmark i jordbruksmark, stenmur i jordbruksmark samt åkerholme. Definitionerna av de generellt skyddade biotoperna gäller i dag även nyanlagda biotoper. Ett område med en nyanlagd biotop omfattas därmed av biotopskyddet vilket innebär att det krävs dispens för att ändra eller ta bort den. Regeringen beslutade den 6 december 2012 att uppdra åt Statens jordbruksverk att kartlägga och beskriva problem med nuvarande tillämpning av det generella biotopskyddet vad gäller förutsättningarna att varaktigt bedriva jordbruk samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras (dnr L2013/3161/ELT). Uppdraget redovisades i mars 2013 (rapport 2013:10). Enligt Jordbruksverkets rapport kan det generella biotopskyddet få markägare att avstå från miljö- och naturvårdsinsatser. Jordbruksverket föreslog i sin översyn att en bestämmelse införs i förordningen om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. med innebörden att en biotop som anläggs i miljö-, naturvårds- eller kulturmiljövårdssyfte ska kunna undantas från biotopskyddet. Den som anlägger en ny biotop ska enligt verkets förslag, för att undanta den nyanlagda biotopen från biotopskyddet, lämna en anmälan om det till länsstyrelsen. Jordbruksverkets förslag gäller inte biotoper som

7 2 anläggs som kompensationsåtgärder enligt 16 kap. 9 miljöbalken (som ett villkor i ett beslut om tillstånd, dispens t.ex. för att kompensera en verksamhets negativa påverkan). Jordbruksverkets rapport har remissbehandlats. Remissinstanserna är i huvudsak positiva till att nyanlagda biotoper inte behöver omfattas av skydd från den tidpunkt då de uppförs. Synpunkter har lämnats på hur de nyanlagda biotoperna ska kunna undantas från biotopskyddet. Det är viktigt att uppmuntra lantbrukares intresse och engagemang för att göra miljö- och naturvårdsinsatser, men det bedöms inte vara lämpligt att som Jordbruksverket föreslår, undanta en nyanlagd biotop från biotopskyddet på obestämd tid. Skyddet bör av miljöskäl inte träda i kraft genast efter det att den nya biotopen skapats eller anläggningsarbetena avslutats, utan först efter en bestämd tidsperiod. Detta för att bl.a. möjliggöra tekniska justeringar, förbättringar eller sammanläggning med angränsande biotopskyddsområden. Exempelvis nyanlagda våtmarker i odlingslandskapet kan behöva ändras några år efter att anläggningsarbetena har avslutats för att säkerställa att den nyanlagda biotopen får de värden för t.ex. djur- och växtliv som man eftersträvat i samband med anläggandet av biotopen. Det bör finnas en möjlighet att göra förbättringar i de biotoper som skapats utan att behöva ansöka om dispens för att ändra eller ta bort biotopen i fråga. I Landsbygdsprogrammet finns möjligheter att få miljöersättning för anläggning av t.ex. våtmarker i jordbrukslandskapet. Som Jordbruksverket konstaterat i sin översyn finns det dock en risk att nuvarande regler kan få jordbrukare att avstå från att göra sådana miljö- och naturvårdsinsatser, genom att de nyanlagda biotoperna enligt dagens regelverk omedelbart får ett skydd. Den föreslagna ändringen skulle möjliggöra att man utan att behöva ansöka om dispens kan göra förändringar inom en tioårsperiod. Under en sådan tidsperiod ska det också vara möjligt för markägaren att göra ändringar i biotopen med hänsyn till biotopens ekologiska eller hydrologiska funktion m.m. I stället för ett anmälningsförfarande, som Jordbruksverket föreslår, kan en tidsgräns om tio år övervägas. Områden som är kompensationsåtgärder enligt 16 kap. 9 miljöbalken bör dock inte omfattas av en sådan tidsgräns. Införandet av en tidsgräns kan ske

8 genom ändring i förordningen om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. Förslaget till ändring i förordningen om områdesskydd bifogas. 3

9 4 Konsekvensbeskrivning Den föreslagna ändringen i förordningen förväntas skapa möjligheter för ökat intresset för att nyanlägga olika biotoper för att främja biologisk mångfald och variation i landskapet. Detta bedöms vara särskilt värdefullt i slättlandskapen där strävanden efter ökad produktivitet i jordbruket har lett till att man ökat arealen öppen åker på bekostnad av andra ytor. Förslaget bedöms bidra till att nå miljökvalitetsmålen Ingen övergödning, Myllrande våtmarker, Ett rikt odlingslandskap samt Ett rikt växt- och djurliv. Förslaget kan bidra till en ökad variation i landskapet som med stor sannolikhet kommer att leda till förbättringar för den biologiska mångfalden och ökad produktion av ekosystemtjänster av olika slag, t.ex. balansering av vattenflöden som kan minska risken för översvämningar, reglering av växtskadegörare genom att miljöer som gynnar skadegörarnas naturliga fiender skapas, estetiska och sociala värden genom att allemansrättsligt tillgängliga områden ökar för friluftsliv, fågelskådning m.m. Fler anlagda vattenmiljöer kan förväntas leda till att en större mängd näringsämnen som kväve och fosfor fångas upp på vägen mot sjöar och hav genom att bindas i växter och bottensediment. Kväve kan även avlägsnas ur vattenmiljöerna i gasform. Möjligheten för markägare att göra förändringar i den nyanlagda biotopen, om förändringen inte lett till de önskade effekterna, eller som följd av andra överväganden, bedöms öka intresset för att anlägga nya miljöer i landskapet och till att fler och mera värdefulla miljöer kan skapas. Mindre administration kan förväntas bli följden för tillsynsmyndigheter som inte behöver hantera dispensansökningar från biotopskyddet av de nyanlagda biotoperna.

10 Svensk författningssamling SFS Utkom från trycket Förordning om ändring i förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.; den utfärdad den Regeringen föreskriver i fråga om förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. dels att 5 ska ha följande lydelse, dels att det ska införas en ny paragraf, 5 a, av följande lydelse. 5 1 Sådana mark- eller vattenområden som anges i bilaga 1 utgör biotopskyddsområden enligt 7 kap. 11 första stycket 1 miljöbalken om de är tio år eller äldre. Ett mark- eller vattenområden som anges i bilaga 1 och som skapats som en kompensationsåtgärd enligt 16 kap. 9 första stycket 3 utgör dock ett biotopskyddsområde redan från den tidpunkt då det skapades. 5 a Länsstyrelsen prövar frågor om dispens enligt 7 kap. 11 andra stycket miljöbalken som avser biotopskyddsområden enligt 5 denna förordning. Länsstyrelsen får besluta om de åtgärder som behövs för att vårda områdena. 1 Senaste lydelse 2009:

11 SFS 1. Denna förordning träder i kraft den 2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för mark- eller vattenområden som utgjorde biotopskyddsområden enligt 7 kap. 11 första stycket 1 miljöbalken före ikraftträdandet. På regeringens vägnar LENA EK Egon Abresparr (Miljödepartementet) 2