Hur bör odlingslandskapets vattensystem klimatanpassas- nya dimensioneringskriterier för markavvattning och bevattning

Transkript

1 Hur bör odlingslandskapets vattensystem klimatanpassas- nya dimensioneringskriterier för markavvattning och bevattning Moment i dagens föredrag Orientering Klimatinformationsprojektet, en kort återblick Konsekvenser för jordbrukets vattenanläggningar i ett förändrat klimat, en framåtblick Nya dimensioneringsförutsättningar

2 Orientering Jordbrukslandskapet innehåller fyra olika typer av vattenanläggningar dikningsföretag täckdikningar invallningar bevattningar Anläggningarna är ofta gamla, är ibland dåligt underhållna och har dimensionerats efter gamla riktlinjer (och ett annat klimat än det vi nu förväntar oss). De har ett värde för jordbruket mfl under en lång tid framöver. Det nya klimatet innebär att i en generell betraktelse att växtperioden blir längre den totala årsnederbörden ökar, höst-vinter-vår blir blötare medan somrarna blir torrare (med ökad frekvens för skyfall)

3 Orientering I Klimat och sårbarhetsutredningen (SOU 2007:60) identifierades bland annat odlingslandskapets tekniska system för markavvattning och bevattning som kritiska för samhällets anpassning till ett framtida ändrat klimat Vilka konsekvenser kan förväntas för de flera tiotusentals vattenanläggningar som finns i Sverige? Jordbruksverkets vattenenhet ser många nya utmaningar, bland annat frågan om kartläggning av befintliga anläggningars status samt att förutsättningar för dimensionering ändras i ett framtida klimat

4 Klimatinformationsprojektet, en kort återblick Fem informationsbroschyrer, finns på och klimat/. Det finns även en mindre utgåva tryckta broschyrer. Utgör en kunskapssammanställning men lämnar också goda praktiska råd och idéer om hur anpassningen kan utföras för de fyra typerna av vattenanläggningar. Det gäller till exempel dimensionering och avbördningsförhållanden. I den mer fristående broschyren Klimatförändringarna och juridiken väcks frågor kring Vem har ansvaret för åtgärder och anpassning till följd av klimatförändringarna? Vem ansvarar för skador till följd av klimatförändringarna? Vem kan försäkra sig, och mot vad?

5 Konsekvenser för jordbrukets vattenanläggningar i ett förändrat klimat 1. Att inventera statusen hos ett antal vattenanläggningar i jordbrukslandskapet 2. Att beskriva behoven för dessa anläggningar utifrån förutspådda klimatförändringar 3. Att föreslå åtgärder inkl. kostnader för klimatanpassning av studerade anläggningar 4. Att föreslå framtida arbetssätt och identifiera viktiga frågeställningar

6 Konsekvenser för jordbrukets vattenanläggningar i ett förändrat klimat Vattenanläggningar Öppna diken Invallade områden Täckdiken Bevattningsanläggningar Våtmarker för utjämning av flöden

7 Konsekvenser för jordbrukets vattenanläggningar i ett förändrat klimat Arkivforskning och fältstudier Dimensionering Faktisk utformning Kondition, underhållsbehov Juridisk status Analys map klimatförändring Åtgärder och kostnader

8 Ökad årsnederbörd 2100, SMHI:s 19 områden % Geografiska områden Källa:SMHI

9 Antal dagar med extremregn, > 10 mm Idag Ökning dagar Källa: SMHI Geografiska områden

10 50 Förändring av nederbörd till Halmstad Jönköping Skara Örebro Uppsala mm 10 0 J F M A M J J A S O N D Källa: SLU SOU 2007:60

11 Konsekvenser för jordbrukets vattenanläggningar i ett förändrat klimat För mycket vatten Skador på diken och vallar Ökad påverkan från tätorter och infrastruktur Översvämning vinter/vår/sommar/höst inverkan? Körbarhet på våren och sen höst? Inverkan av ökad markpackning?

12 Konsekvenser för jordbrukets vattenanläggningar i ett förändrat klimat För mycket vatten, forts. Rörlagda diken framtida problem? Högre vallar kostnad/nytta Material till vallar Energikostnader för pumpning Näringsläckage Saltvatteninträngning i kustområden

13 Viktigt att underhålla diket vid högre flöden konflikt med naturvården?

14 Konsekvenser för jordbrukets vattenanläggningar i ett förändrat klimat För lite vatten Hämmad tillväxt ökad bevattning krävs Fler/större dammar för säsongslagring Uttorkning av våtmarker Avsättning av sediment pga lägre flöden Mindre tjäle inverkan infiltrationen

15 Konkurrens om vattnet i syd-öst?

16 Tätare mellan dräner vid ökad nederbörd Dränavstånd, m Nederbördsökning, %

17 Blir jordarna tätare?

18 Bredare diken för ökat flöde (vid bibehållen vattenyta) Bredd, m Flödesökning, %

19 Invallningsföretag: Pumpkostnad vid stigande havs-/sjönivå & ökat flöde kr/år H=1 H=1,2 H=1,4 H=1,6 H=1,8 H=2, Flöde, l/s,km2

20 1.6 Havs-/sjönivåns inverkan på dikessystem Vattennivå, m Havsnivå 1 m Havsnivå 0,3 m Avstånd från havet/sjön, m

21 Våtmarker som flödesdämpare

22 Flödesutjämning vid ökad andel våtmark, VVMB MHQ l/s HQ10 l/s HHQ50 l/s 4000 Q, l/s Andel våtmark, %

23 Ökade flöden påverkar också miljön

24 Dimensionering idag & imorgon IDAG Vägar, järnvägar dimensionering för års flöden Dagvattenanläggningar dimensionering för 10 års flöden Jordbruk, dimensionering för 0,5-1,5 l/s,ha I MORGON Dimensionering för ökade flöden pga klimatförändring, men hur?

25 Klimatjusteringsfaktorer för MHQ, VVMB 310

26 Dimensionering, forts Vilka skador ger ökad avrinning? Riskanalys! Olika påverkan för rör resp. öppna diken Små resp. stora avrinningsområden? Vilka regn är dimensionerande för dikningsföretag? Ökad inverkan från hårdgjorda ytor utjämning krävs före diket! Dimensionering pga jordar, grödor, läge i landskapet? Ansvar för nedströms anläggningar vid uppdimensionering