Framtidens klimat och klimatanpassning i Kalmar län Elvira Laneborg klimatanpassningsordnare för Kalmar län

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Framtidens klimat och klimatanpassning i Kalmar län. 2011-05-19 Elvira Laneborg klimatanpassningsordnare för Kalmar län"

Karin Fransson
för 8 år sedan
Visningar:

1 Framtidens klimat och klimatanpassning i Kalmar län Elvira Laneborg klimatanpassningsordnare för Kalmar län

2 Upplägg Snabb introduktion till klimat och klimatmodeller Hur tror vi att framtidens klimat kommer att bli för Kalmar län? Exempel på konsekvenser Klimatanpassningsarbete i länet

3 Klimatet har alltid varierat Skillnad mellan klimat och väder 2010 var det tredje varmaste och det mest nederbördsrika året sedan 1850-talet. 10 varmaste uppmätta åren har inträffat efter Ovanligt varmt och blött i ett 100 års perspektiv. + 0,76 C global uppvärmning sen 18-talets slut. Trots att klimatscenarierna visar lite olika och är osäkra är huvuddragen lika och robusta.

10 varmaste uppmätta åren har inträffat efter 1995.

4 Att beräkna framtidens klimat Global Modell ca km Skilj på observationer och modellerade värden Regional Modell ca 25 km Lokal skala Lokal skala 10 km punktdata Klimatmodeller med olika upplösning Utsläppsscenarier för koldioxid, i kombination med andra socioekonomiska faktorer A2 B2 A1 B1 - använd flera scenarier, jämför Referensperiod

Klimatmodeller med olika upplösning Utsläppsscenarier för koldioxid, i kombination med

5 Klimatanalys Kalmar län 2010 Framtagen av DHI på uppdrag av Länsstyrelsen Kartläggning länets klimat på kort (30 år) och lång (100 år) sikt + naturgivna förutsättningar som ger ökad risk för naturolyckor - Dagens och framtidens temperatur, nederbörd, vegetationsförhållanden, vind samt havsnivå - Länets geologi - Områden med risk för ras/skred och erosion Fem områden: A Kustland, B Inland, C Norr, D Söder, E Öland

Dagens och framtidens temperatur, nederbörd, vegetationsförhållanden, vind samt havsnivå - Länets

6 Det blir betydligt varmare Ca 2 grader varmare på kort sikt och 4-6 grader på lång sikt.

7 Vintertid 2,5-6 grader varmare Färre dagar med minusgrader Färre dagar med snötäcke (1-1,5 månad) Tidigare islossning i sjöar Sista vårfrosten inträffar tidigare Uppvärmningsbehovet beräknas minska med procent. (I jämförelse med perioden )

sjöar Sista vårfrosten inträffar tidigare Uppvärmningsbehovet

8 Vår, sommar, höst 2,5-5 grader varmare Fler varma dagar Fler och längre värmeböljor Fler tropiska nätter, då värmen inte sjunker under 20 grader. Kylningsbehovet i bostäder, lokaler och djurstallar kommer att öka. Vegetationsperiodens längd beräknas öka Havsnivån stiger (I jämförelse med perioden )

Kylningsbehovet i bostäder, lokaler och djurstallar kommer att öka.

9 Det blir lite blötare Årsnederbörd i Kalmar län beräknas öka med procent fram till Nederbörden ökar framförallt vintertid, med 60 procent. Det blir mer regn och mindre snö.

2100. Nederbörden ökar framförallt vintertid,

10 Torrare somrar och mer extrem nederbörd Varmare somrar med minskad nederbörd med 40 procent. Skyfallen blir värre, men de kommer kanske inte så mycket oftare. Dagar med extrem nederbörd beräknas öka något.

Skyfallen blir värre, men de kommer kanske inte så

11 Minskade flöden Trots ökning i nederbörd väntas minskade årsmedelflöden i Kalmar län. Minskning med % på kort sikt och med på lång sikt. Beror främst på ökad avdunstning. Även minskad nybildning av ytoch grundvatten. Ökade flöden i jan-mars och minskade flöden resterande året. Undantag Öland, ökande flöde under nov-dec i tre av fyra scenarier. Extrema flödestoppar, (snösmältning/vårflod) inträffar tidigare: i april om 30 år om 100 år i februari/mars i januari

Även minskad nybildning av ytoch grundvatten. Ökade flöden i jan-mars och minskade flöden resterande året.

12 Flöden södra länet För flöden väntas störst förändringar i norra länet (såväl minskning av flöden på årsbasis som minskade extremflöden) A B A B Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec m 3 /s Månad Beräknat medelflöde (m3/s) för Öland (samt södra kusten) för referensperioden och två framtida tidsperioder för utsläppsscenarier A2 och B2 Källa: DHI, 2010

00 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec m 3 /s Månad Beräknat medelflöde (m3/s) för Öland (samt södra

13 Havsnivån väntas höjas med upp till 1 m till 2100! j Beror på att vatten expanderar vid varmare temperaturer samt att landisarna smälter Finns flera olika beräkningar Svårt att beräkna pga icke-linjär förändring Trenden för 1900 talet anger + 1,7 (+-0,3) mm/år globalt sett ökande höjning, + 3,1 (+-0,1) mm/år Länet: 30 års sikt liten pga landhöjning 100 års sikt 20 till 130 cm

flera olika beräkningar Svårt att beräkna pga icke-linjär förändring Trenden för 1900 talet

14 Det blir kanske blåsigare Byvindarna beräknas öka med 1-2 m/s. Resultaten kring vindar och stormar är osäkra. Tendenser säger att såväl medelvind som byvind kommer öka. Forskare vågar dock inte säga om de senaste årens stormar är en början på en ökande trend.

Tendenser säger att såväl medelvind som byvind kommer öka.

15 Risken för ras/skred Klassat länet utifrån jordart, lutning och närhet till vatten Skredrisk främst i norra länet (se bild) Framtida riskområden: - den norra delen, - Emåns och Silverdalens dalgångar, - Lyckebyåns dalgång i södra länet Erosionsrisk längs kusten, mest på norra Ölands ostkust

riskområden: - den norra delen, - Emåns och Silverdalens dalgångar, -

16 Risken för erosion Erosionsrisk längs kusten, mest på norra Ölands ostkust Analys utifrån jordart. Mycket material redan bortspolat under senaste istiden. Flöden och intensiva regn påverkar Havsnivåhöjning, vind, vågor, strömmar påverkar kusterosion.

Mycket material redan bortspolat under senaste istiden.

17 Strandnära boende = undervattensboende? Mer stormfälld skog pga blötare marker Fler turister Mer pollen och andra allergier Påverkas vår vardag? Svettigt eller skönt med höjda temperaturer? Ökad produktion lantbruk och skogsbruk Nya grödor? Ökad risk för hudcancer Skönt eller ohälsosamt med varmare badvatten Nya smittospridare och nya sjukdomar Översvämmad källare pga skyfall och underdimensionerade VA-system? Vägar som drabbas av ras och skred Räcker dricksvattnet? Vilken kvalitet har det? Minskad biologisk mångfald Längre rötmånad Färre förfrysningsskador Kommer våra kulturbyggnader klara ett varmare/fuktigare klimat? Inflyttning/ Befolkningsökning?

Ökad risk för hudcancer Skönt eller ohälsosamt med varmare badvatten Nya smittospridare och nya sjukdomar Översvämmad källare pga skyfall och underdimensionerade

18 Exempel på konsekvenser inom jordbruket - Generellt längre växt/odlingssäsong och ökad tillväxt - Fler och andra skadeinsekter (tex bladlöss och fritfluga) i ett varmare klimat, särskilt svårt för vårsådd produktion - Mer ogräsmedel och ökat näringsläckage (kväve) - Ökat bevattningsbehov, särskilt på sommaren då vattenbrist kan uppstå Foto Per Lindegård - Ökad möjlighet till höstsådd och till andra grödor - Efterfrågan på biogasproduktion ökar

Mer ogräsmedel och ökat näringsläckage (kväve) - Ökat bevattningsbehov, särskilt på sommaren då vattenbrist kan

19 Vilka blir konsekvenserna för oss? Det beror på hur stora förändringarna blir och hur snabbt de sker hur vi planerar för att minska sårbarheten och hur vi förbereder oss för på att hantera extrema väderhändelser hur vi utnyttjar möjligheterna

sker hur vi planerar för att minska sårbarheten och hur vi

20 Klimatanpassning Lindra och ta tillvara på effekter av ett förändrat klimat Anpassa samhället till ett förändrat klimat. Minska de negativa konsekvenserna/kostnaderna. Nyttja de nya möjligheter som ges. 300 miljoner till klimatanpassning Varav 75 miljoner kronor till länsstyrelserna.

Minska de negativa konsekvenserna/kostnaderna.

21 Samordning och tvärsektoriellt arbete Sektorsmyndigheter (Lantmäteriet, SGI, SMHI, Boverket, Energimyndigheten, MSB, Naturvårdsverket) Initiera, stödja och följa upp Länsstyrelser Samordna och driva arbetet i länen Kommuner Planera, åtgärda, förebygga

22 Projektets olika faser Prioritering av åtgärder Uppdatering av beslutsprocesser Anpassningsstrategi Seminarier/workshops Risk och sårbarhetsanalyser Kommunikation Dialog Orientering Kartläggning

23 Bred samverkan Länsstyrelsen ExSam Primärkommunala nämnden Klimat- och energigrupp Länsledning Samordnare OmRådet Länsgrupper för fysisk planering Olika vattennätverk Teknisk förvaltning /VA-bolag Länsstyrelsernas klimatanpassningssamordnare Sektorsmyndigheter Miljösamsamverkan sydost Nätverk rådgivning lantbrukare Fler nätverk

24 Regional klimatanpassning Kartläggning, faktaunderlag, erfarenhetsutbyte, information/kommunikation, samordning/samverkan Klimatanalys Kartskikt med klimatförändringar Dialog med kommunerna Seminarium kring Risk och Sårbarhetsarbete Workshop kring konsekvenser för Kalmar län Regional vattenförsörjningsplan Fortsatta kommunbesök/kommunkontakter Material till kommunernas fysiska planering: introduktionsskrift, klimatscenarios, GISskikt Klimatrapport inkl konsekvenser för länet mm

25 Ex. -Vatten och avloppssystem som klarar skyfall - Räddningstjänst som klarar översvämningshantering - Elförsörjning - Bostadsområden med bestämmelser om lägsta golvhöjd - Företagsutveckling inom turism, jord- och skogsbruk - Dricksvattenförsörjning - Mottagning för klimatflyktingar - Nyttja solenergi - Färre hårdgjorda ytor, planerad avrinning - Möta små barn och gamlas ökade vårdbehov Kommunal klimatanpassning Fysisk planering Teknisk planering och försörjningssystem Miljö och hälsa Säkerhetssamordnare Bolag Turism, näringsliv & utveckling

26 Tack för att ni lyssnade! Hör gärna av er med synpunkter, reflektioner och idéer Elvira Laneborg, samordnare Länsstyrelsen i Kalmar län Tel , e-post elvira.laneborg@lansstyrelsen.se www. klimatanpassning.se

27 Framtidens klimat och klimatanpassning i Kalmar län Elvira Laneborg, klimatanpassningssamordnare för Kalmar län

Relevanta dokument

Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län

Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län Foto: Timo Schmidt/flickr.com Människans utsläpp påverkar klimatet Temperaturen på jorden stiger det pågår en global uppvärmning som med