Klimatet och våra utomhusanläggningar

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Klimatet och våra utomhusanläggningar"

Niklas Lindberg
för 8 år sedan
Visningar:

1 Klimatet och våra utomhusanläggningar Katarina Losjö Hydrolog SMHI (Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut ) Tryck & Svets 2012

2 Luftens volym Havens volym Volymen av allt land över havets nivå Volymen av all is på Grönland och Antarktis

3 Hur kallt kan det bli? Vuoggatjålme 2/2 1966: -52,6 o C Hemavan 30/ : -48,9 o C Östersund 19/2 1892: -41 o C Karesuando 27/1 1999: -49,0 o C Haparanda feb 1966: 41,7 o C Luleå 28/1 1999: -41,0 o C Härnösand 10/2 1860: -35,7 o C Särna 3/1 1941: -46,0 o C Göteborg 25/1 1942: -26,0 o C Malmö 26/1 1942: -28,0 o C 24/1 1875: Falun -40,0 o C Uppsala -39,5 o C Västerås -36,6 o C Jönköping 9/2 1966: -35,4 o C Kalmar 28/1 1942: -31,0 o C

1999: -49,0 o C Haparanda feb 1966: 41,7 o C Luleå 28/1 1999: -41,0 o C Härnösand 10/2 1860: -35,7 o C Särna

4 Den absolut lägsta temperaturen, -89,2 o C, uppmättes i Vostok i Antarktis den 21 juli Europa: I Ryssland (Ust 'Schugor den 31 december 1978) uppmättes -58,1 o C

5 Normaldygnets min-temp i januari Men köldhål finns överallt! \klimatdata eller \kunskapsbanken

$se \klimatdata eller$

6 Dygnsmedeltemperaturen: Beräknas ur temp kl 07, 13 och 19 samt min- och max-temp Värdena viktas med koefficienter Koefficienterna är en funktion av månad och longitud Ekholm-Modéns formel Dygnsmedel 1-10 grader högre (varmare) än min-temp

Koefficienterna är en funktion av månad och longitud

7 Långa mätserier Lund start 1753, Stockholm start 1756 Halmstad, Kalmar, Växjö, Visby, Göteborg, Jönköping, Linköping, Karlstad, Örebro, Västerås, Gävle, Falun, Östersund, Härnösand, Umeå, Haparanda m fl start 1859/60 Karesuando 1878, Kiruna 1898 osv Nu ca 300 (500) i drift, många automatstationer Cirka 650 normalvärden

Östersund, Härnösand, Umeå, Haparanda m fl start 1859/60 Karesuando 1878, Kiruna

9 Tempskillnader över dygnet

10 Sommarvärme Värmerekordet i Sverige: 38 o C i Målilla 29/ och i Ultuna (Uppsala) 9/ Lufttemperaturen är inte värmen i solen! Den högsta temperaturen som är uppmätt i världen är 57,8 o C i El Azizia i Libyen den 13 september Europa: I Grekland (Aten och Elefsina den 10 juli 1977) uppmättes +48,0 o C

Den högsta temperaturen som är uppmätt i världen är 57,8 o C i El Azizia i

11 Nu är vädret inte som vanligt WMO: 2011 det 11:e varmaste året sedan mätningar startade Läs mer:

12 Jordens temperatur

13 Sommarens isutbredning i Arktis Summer 2011: Arctic sea ice near record lows 13

14 Växthusgaserna i atmosfären fungerar som en filt för jorden Utan växthusgaser: Medeltemp -19 C Verklig: +14 C Filten har nu blivit tjockare. Temperaturen har ökat. Växthusgaserna: Vattenånga och koldioxid (störst mängd), metan, lustgas, freoner mm En del är naturliga, en del är konstgjorda

15 CO2 development Tvågradersmålet ligger här någonstans!

16 Upplever jag hela bilden? Feb 2012

17 Både naturliga variationer i vädret och effekter av ett förändrat klimat Klimat: Medelvärde av många års väder Även extremer ingår i det normala!

18 Modeller behövs! Observerat Simulerad temp med enbart naturliga faktorer Simulerad temp med både naturliga och antropogena faktorer

19 Modellerad framtida temperaturändring IPCC (referensnivå ) Med CO2-halter som år 2000 Global uppvärmning IPCC AR4 WG I SPM

20 Modeller med scenarier för klimatanpassning. Nya klimatscenarier ger mer detaljerad information

21 Global klimatmodell Regional klimatmodell Utsläpp Gränssnitt Hydrologisk modell Snö Avdunstning Markfuktighet Avrinning Resultatvariabler 100-årsflöden Flödesdimensioneringsklass I

22 Använda klimatscenarier hittills Nation Institute Scenario GCM RCM Resolution Period SMHI A1B ECHAM5(1) RCA3 50 km SMHI A1B ECHAM5(2) RCA3 50 km SMHI A1B ECHAM5(3) RCA3 50 km SMHI A1B ECHAM5(3) RCA3 25 km SMHI B1 ECHAM5(1) RCA3 50 km SMHI A1B CNRM RCA3 50 km SMHI A1B CCSM3 RCA3 50 km CNRM A1B ARPEGE Aladin 25 km KNMI A1B ECHAM5(3) RACMO 25 km MPI A1B ECHAM5(3) REMO 25 km C4I A2 ECHAM5(3) RCA3 25 km HC A1B HadCM3(Q0) HadRM3 25 km C4I A1B HadCM3(Q16) RCA3 25 km METNO A1B BCM HIRHAM 25 km METNO A1B HadCM3(Q0) HIRHAM 25 km DMI A1B ECHAM5(3) HIRHAM 25 km

23 Vad händer med Sveriges klimat? Klimatförändring i norra Sverige: jfrt m (SRES A1B) Resultat från ca 20 globala klimatmodeller Lind & Kjellström, 2008

24 Framtidens väder, t ex: Temperaturen beräknas öka mer i Sverige än globalt. Temperaturen i Sverige stiger mer i norr än i söder. Nederbörden beräknas öka i hela landet, mest på vintern och i väster. Risken för skyfall beräknas öka. Inget entydigt om stormarna Havsnivån stiger (globalt)

25 Vädrets effekter : Växtarter sprider sig norrut Ökad korrosionsrisk och mögelproblem Sommartorka ökat bevattningsbehov, skönt badväder Tjälfritt: Stormfällning, vägproblem, dräneringsproblem, tidigare vårblommor Urlakning av näringsämnen och bekämpningsmedel Sämre vattenkvalitet

26 Länsvisa analyser Län där anpassningsstudier gjorts eller pågår i samarbete mellan SGI och SMHI

27 Medeltemperaturen i Stockholms län SMHI 2010

28 Värmeböljor i Stockholms län

29 Nollgenomgångar i Stockholms län

30 SMHI 2010 Ändrat snömagasin (ex. från Småland)

31 Tack för uppmärksamheten!

32 Vindens kyleffekt på bar hud Temperatur ( o C) m/s 6 m/s 10 m/s 14 m/s 18 m/s

33 Klimatanalys Västerbottens län, Länsstyrelsen Västerbotten, Klimatvariabler Temperatur Medeltemperatur år och säsong Varma dagar Värmeböljor Maxtemperatur Nollgenomgångar Graddagar: kyl- och värmebehov Vegetationsperiod Nederbörd Medelnederbörd år och säsong Kraftig nederbörd, Extrem nederbörd 7-dagarsnederbörd Antal torra dagar och torrperioder Vind Tjäle Flöden Säsongsvariation Medelvattenföring 100-årsflöden Översvämning Snö Maxsnö under året Antal snödagar 33

Relevanta dokument

Långvarig torka kontra extrem nederbörd

Halmstad 2011-05-03 Carin Nilsson Långvarig torka kontra extrem nederbörd Hur ser klimatet ut i ett 30 års perspektiv i Sydvästra Sverige? Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga