Långvarig torka kontra extrem nederbörd

HTML
DOWNLOAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Långvarig torka kontra extrem nederbörd"

Anna Martinsson
för 9 år sedan
Visningar:

Halmstad 2011-05-03 Carin Nilsson Långvarig torka kontra extrem

1 Halmstad Carin Nilsson Långvarig torka kontra extrem nederbörd Hur ser klimatet ut i ett 30 års perspektiv i Sydvästra Sverige?

2 Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga dem? Och vad gör vi med byggnader som ligger fel? Vem ska betala? Vad ska vi odla? Och var? Vad händer med utbredningen av skadedjur? 2

Årsmedelvärde av temperaturändring jämfört med perioden 1951-1980, samt fem-års löpande

3 Årsmedelvärde av temperaturändring jämfört med perioden , samt fem-års löpande medelvärde. Norra hemisfären Södra hemisfären 3

4 Årsmedeltemperatur och Årsmedelnederbörd Karta hämtad ur SNA Klimat, sjöar och vattendrag Karta från webbatlasen på 4

5 CO 2 ppm Carin Nilsson Utsläppsscenarier Klimatförändringar enligt IPCC i norr Tonvikt på ekonomi Global inriktning A1 A2 Umeå Hållbarhetsvecka Carin Nilsson Regional inriktning B1 B2 Tonvikt på miljö 5

ekonomi Global inriktning A1 A2 Umeå Hållbarhetsvecka

6 6

7 Global klimatmodell 200 km km Regional Modell ca 25 km Lokal skala 10 km punkt data 7

8 Temperatur Temperaturen beräknas öka mer i Sverige än globalt. Temperaturen i Sverige stiger mer i norr än i söder vs A1B scenario 6 globala modeller 8

9 Nederbörd Nederbörden beräknas öka i hela landet, mest på vintern. Risken för skyfall beräknas öka vs A1B scenario 6 globala modeller 9

10 Vad händer i Halland? 10

11 Halland - vinter (A1B ensemble) 11

12 Halland sommar (A1B ensemble) 12

13 Halland sommar (A1B ensemble) 13

14 Halland - temperatur vår sommar höst vinter 14

15 Med vegetationsperiod menas de dagar på året då dygnets medeltemperatur når över 5 C. För att ta bort enstaka milda vinterdagar så har kriterier använts så att vegetationsperioden startar (slutar) den första (sista) dagen i den första (sista) sammanhängande perioden med minst 4 dagar över 5 C. 15

För att ta bort enstaka milda vinterdagar så har kriterier använts så att

16 16

17 Figur 1. Medel maxtemperatur Figur 2. Diff Maxtemperatur minus

18 Figur 1. Årets längsta period med högsommardagar, Figur 2. Diff längsta period med högsommardagar minus

19 För Sveriges del pekar klimatscenarierna i huvudsak på: Extrem nederbörd och kortare period med snötäcke Antalet dagar med extrem dygnsnederbörd (mer än 10 mm i en ruta 50 x 50 km) beräknas kunna öka med cirka 8 dagar i Södra Götaland och längs västkusten 4 dagar längs östkusten 5 8 dagar i Norrlands inland och kustland dagar i Norrlands fjälltrakter Perioden med snötäcke beräknas i genomsnitt att kunna bli omkring Bild: C Nilsson dagar kortare i Götaland dagar kortare i Svealand dagar kortare i Norrland 19

Norrlands inland och kustland 10 20 dagar i Norrlands fjälltrakter Perioden med snötäcke beräknas i genomsnitt att kunna bli omkring Bild: C Nilsson

20 Halland - nederbörd vår sommar höst vinter 20

21 Extrem temperatur Medel av 6 globala modeller för Maxtemperaturer som återkommer vart 20 år Källa: G. Nikulin et al, 21

22 Figuren visar hur ofta extremt varma temperaturer i genomsnitt kommer att inträffa enligt beräkningarna om hundra år under sommartid. I dagens klimat inträffar dessa extremtemperaturer vart 20 år. Källa: G. Nikulin et al, 22

23 Med tillstånd från Griogory Nikulin Resultat publicerade i Nikulin, G., Kjellström, E., Hansson, U., Strandberg, G. and Ullerstig, A., 2011: Evaluation and Future Projections of Temperature, Precipitation and Wind Extremes over Europe in an Ensemble of Regional Climate Simulations, in press, Tellus A, DOI: /j x 23

24 Från utsläpp till flödesdimensionering Utsläpp Global klimatmodell Regional klimatmodell Hydrologisk modell 100-årsflöden Flödesdimensioneringsklass I Snö Avdunstning Markfuktighet Avrinning

25 Bearbetade klimatscenarier Nation Institut Scenario GCM RCM Upplösning Period SMHI A1B ECHAM5(1) RCA3 50 km Skalerade mot PTHBV km 2 SMHI A1B ECHAM5(2) RCA3 50 km SMHI A1B ECHAM5(3) RCA3 50 km SMHI A1B ECHAM5(3) RCA3 25 km SMHI B1 ECHAM5(1) RCA3 50 km SMHI A1B CNRM RCA3 50 km SMHI A1B CCSM3 RCA3 50 km CNRM A1B ARPEGE Aladin 25 km KNMI A1B ECHAM5(3) RACMO 25 km MPI A1B ECHAM5(3) REMO 25 km C4I A2 ECHAM5(3) RCA3 25 km HC A1B HadCM3(Q0) HadRM3 25 km C4I A1B HadCM3(Q16) RCA3 25 km METNO A1B BCM HIRHAM 25 km METNO A1B HadCM3(Q0) HIRHAM 25 km DMI A1B ECHAM5(3) HIRHAM 25 km

26 Procentuell förändring av 100-årsflödet för mätstationen Ås i Viskan. 26

27 Ändring av 100-årsflödet från Resultat från pågående projekt finansierat av Elforsk till till Medelvärde av 16 klimatberäkningar Medelvärde av 12 klimatberäkningar 27

28 Vad händer med brandrisken? 28

29 Ändrad risk för skogsbränder Utdrag från delrapportering av etapp 1 av det MSB-finansierade projektet Klimatscenarier Brandrisk HBV Antal dagar med högt riskindex 29

30 Source: Slutrapport från SGU-projektet "Grundvattennivåer i ett förändrat klimat" proj nr / Carin Nilsson Ground water production in moraine Today (mm/year) Change (%) 30

31 Havsvattenståndets förändring i centimeter för 14 mätstationer sedan Diagrammet är korrigerat för landhöjningen. 31

32 Beräknad höjning av havsvattenstånden från års nivå fram till 2100 IPCC 2001 IPCC 2007 Delta-K cm cm cm Vietnam Copenhagen Diagnosis NOAA cm mer än 100 cm 3 4 fot ( cm) Havet beräknas just nu stiga med ca 3 mm/år ( ) mot 1,8 mm/år under Bild: Martin Nilsson 32

33 Landhöjning i Sverige! 33

34 M m Carin Nilsson Stormar det mer nu? M m 3 Rapporterade stormskador i skog under 1900-talet. (Nilsson et al., 2004, For. Ecol. Manag. 199, Schlyter et al., 2006, Clim. Res. 31, 75-84) 34

35 Klimatinformation från SMHI 35

37 Tack! 37

Relevanta dokument

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden

Mallversion 1.0 2009-09-23 Carin Nilsson och Katarina Norén Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga dem? Och vad gör vi med byggnader