Marin försurning ett nytt hot mot Östersjöns och Västerhavets ekosystem. Anders Omstedt och BONUS/Baltic-C gruppen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Marin försurning ett nytt hot mot Östersjöns och Västerhavets ekosystem. Anders Omstedt och BONUS/Baltic-C gruppen"

Transkript

1 Marin försurning ett nytt hot mot Östersjöns och Västerhavets ekosystem Anders Omstedt och BONUS/Baltic-C gruppen

2 BONUS/ Baltic-C s syfte: Kartlägga Östersjöns koldynamik speciellt för organiskt kol (C org ) and koldioxid (CO 2 ) Utveckla en ny kopplade land-havsmodell för kolets kretslopp och studera kombinationseffekter av försurning, övergödning och klimatförändringar.

3 Östersjöns CO 2 - O 2 system Marina kolsystemet bestäms av totala alkaliniteten (A T ) och totala inorganiska kolet (C T ) Omstedt et al (2009)

4 Ytvattenalkalinitetens horisontella variation

5 Stora horisontella variationer som reflekterar variationer i alkalinitet ph observationer från en vinter mätning (Matti Pertillä FMI)

6 pco2 [ µatm ] Kolsyretrycket i atmosfären och havet 550 Stora variationer i havets kolsyretryck surface water atmosphere spring bloom deep mixing 250 warming post-spring bloom (NO 3 - = 0) mid-summer N 2 fixation J-09 F-09 M-09 A-09 M-09 J-09 J-09 A-09 S-09 O-09 N-09 D Scale: 1: at Latitude Kolsyretrycket mätt från FINNMAID under resor mellan Helsingfors och Lübeck (B.Schneider et al)

7 pco2 (µatm) ph Kolsyretrycket i Östersjöns ytvatten (rödlinje) och ph (svart linje) Wesslander (2011) ph pco Months

8 Observerade ph variationer I Östersjöns ytvatten Biologiska processer påverkar ph starkt och gör det svårt att upptäcka trender. Modeller behövs! Omstedt, Edman, Anderson, Laudon (2010)

9 Två modellkörningar (med och utan övergödning) men bägge med ökad kolsyretryck i atmosfären enligt observationer. Utan övergödning ph ändring -0.1 Övergödning påverkar ph genom att amplifiera säsongs variationerna. Med övergödning ph ändring -0.0 Omstedt,Gustafsson and Wesslander, (2009) Omstedt (2011)

10 pco 2 (µatm) in equlibriated SSW Beräknade ph värden för Östersjöns ytvatten Calculated Sea Surface ph Stigande koncentrationer av koldioxid i atmosfären och minskade inflöden av alkalinitet orsakar försurning Current range of Baltic Sea A T Current atmospheric pressure A T (µmol/kg) SSW Omstedt, Edman, Anderson, Laudon (2010)

11 Baltic-C model system och scenario design b) Atmospheric CO 2 Global climate model data GCM modeller: ECHAM5, HADCM3, CCSM3 Land use change scenario data Regional climate model data RCM modeller: RCA3 Terrestial carbon model River runoff carbon model Baltic Sea biogeochem CO 2 model Landekosystem: LPG-GUESS Avrinning och ämnestransport: CSIM Östersjöns fysik och biogeokemi: PROBE-Baltic

12 Två tänkbara utvecklingar: Business as Usual (BAU)+A2 och Baltic Sea Action Plan (BSAP)+B1 Omstedt et al. (2012)

13 Sammanfattning Syra-bas (ph) balansen i våra kusthav påverkas av stigande kolsyrehalter i atmosfären, ändringar i flodtillförseln av alkalinitet, organiskt och oorganiskt kol, förändringar i redox förhållanden och indirekta klimatförändringar. I vår studie är försurningen inte beroende på val av GCM utan främst på CO 2 nivån i atmosfären. Andra faktorer modifierar resultaten. Alla studerade scenarios indikerar försurning i hela Östersjön och på alla djup. Eutrofiering kommer inte förhindra försurning. Östersjön kommer troligen bli surare i framtiden vilket kommer hota dess ekosystem. Vi behöver därför kraftfullt medverka i att reducering av CO 2 utsläpp till atmosfären kan genomföras.

14 Referenser Hjalmarsson, S., Wesslander, K., Anderson, L.G., Omstedt, A., Perttilä, M., and L., Mintrop (2008). Distribution, long-term development and mass balance calculation of total alkalinity in the Baltic Sea. Continental Shelf Research 28(4 5), DOI /j.csr Omstedt, A., Gustafsson, E. and K., Wesslander, (2009). Modelling the uptake and release of carbon dioxide in the Baltic Sea surface water. Continental Shelf Research 29, DOI: /j.csr Omstedt, A., Edman, M., Anderson, L., G., and H., Laudon (2010). Factors influencing the acid-base (ph) balance in the Baltic Sea: A sensitivity analysis. Tellus, 62B, DOI: /j x Omstedt, A., (2011). Guide to process based modelling of lakes and coastal seas. Springer-Praxis books in Geophysical Sciences, DOI / Springer-Verlag Berlin Heidelberg. Omstedt et al (2012). Future changes of the Baltic Sea acid-base (ph) and oxygen balances. In manuscript Wesslander, K (2011). The carbon dioxide system in the Baltic sea surface water. PhD Thesis A137. Department of Earth Sciences. University of Gothenburg.

15 Tack för visat intresse!

Mer koldioxid i atmosfären gör haven surare

Mer koldioxid i atmosfären gör haven surare Mer koldioxid i atmosfären gör haven surare Anders Omstedt, Moa Edman & Jon Havenhand, Göteborgs universitet Hur klimatförändringarna som orsakas av ökade utsläpp av växthusgaser kommer att påverka våra

Läs mer

Havsytan och CO 2 -utbytet

Havsytan och CO 2 -utbytet Havsytan och CO 2 -utbytet Anna Rutgersson 1, Gaelle Parard 1, Sindu Parampil 1 Tiit Kutser 2, Melissa Chierici 3 1 Air-Water Exchange Platform, Uppsala University, anna.rutgersson@met.uu.se 2 Estonian

Läs mer

Långvarig torka kontra extrem nederbörd

Långvarig torka kontra extrem nederbörd Halmstad 2011-05-03 Carin Nilsson Långvarig torka kontra extrem nederbörd Hur ser klimatet ut i ett 30 års perspektiv i Sydvästra Sverige? Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga

Läs mer

Klimat och hydrologi

Klimat och hydrologi Klimat och hydrologi Karlstad 1916 Earth's Radiation Balance. Image Source: NASA. 2012-11-28 2 1 http://www.esrl.noaa.gov/gmd/ccgg/trends/ CO2 development Tvågradersmålet 2 CO2-utsläpp 1990-2010 2012-11-28

Läs mer

Klimatförändringarnas effekter på vattenkraften

Klimatförändringarnas effekter på vattenkraften Klimatförändringarnas effekter på vattenkraften Sten Bergström SMHI http://www.esrl.noaa.gov/gmd/ccgg/trends/ CO2 development CO2 development Tvågradersmålet ligger här någonstans! National Oceanic and

Läs mer

Framtidens översvämningsrisker

Framtidens översvämningsrisker -1-1 Framtidens översvämningsrisker Bakgrund Med början våren driver SMHI med medel från Länsförsäkringars Forskningsfond forskningsprojektet Framtidens Översvämningsrisker. Projektet skall pågå till och

Läs mer

CLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser. John Munthe IVL

CLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser. John Munthe IVL CLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser John Munthe IVL Klimatet Temperaturökning till mitten på seklet 2.5-3.5 C, mot slutet av seklet mellan 3.5 och 5 C, med kraftigast

Läs mer

Kommer klimatförändringen påverka återhämtning i sjöar och vattenddrag?

Kommer klimatförändringen påverka återhämtning i sjöar och vattenddrag? Kommer klimatförändringen påverka återhämtning i sjöar och vattenddrag? avnämarseminarium 212-5-21, Stockholm Filip Moldan, IVL Svenska Miljöinstitutet Göteborg, i samarbete med många kolleger från SMHI

Läs mer

Från klimatmodell till hydrologiska tillämpningar

Från klimatmodell till hydrologiska tillämpningar Från klimatmodell till hydrologiska tillämpningar Johan Andréasson Photo: Göran Lindström, SMHI Slutseminarium för CPA-projektet i Arvika 2011-10-06 Upplägg Hur gör man? Från klimatmodell till flöden Beräkning

Läs mer

Hur ser det förändrade klimatet ut? Extremare väder?

Hur ser det förändrade klimatet ut? Extremare väder? Hur ser det förändrade klimatet ut? Extremare väder? Lars Bärring SMHI Rossby Centre Upplägg: Sveriges klimat de förändringar vi ser redan nu Klimatmodeller vad är det helt kort? Framtida förändringar

Läs mer

RCP, CMIP5 och CORDEX. Den nya generationen klimatscenarier

RCP, CMIP5 och CORDEX. Den nya generationen klimatscenarier RCP, CMIP5 och CORDEX Den nya generationen klimatscenarier Erik Kjellström Rossby Centre, SMHI Rossby Centre Day Forskarsamverkan för anpassningsstudier 16 november 2011, SMHI NORRKÖPING Innehåll RCP CMIP5

Läs mer

Möjligheter och utmaningar i användandet av klimatscenariodata

Möjligheter och utmaningar i användandet av klimatscenariodata Möjligheter och utmaningar i användandet av klimatscenariodata Patrick Samuelsson och kollegor Rossby Centre, SMHI patrick.samuelsson@smhi.se Agenda Kunskapsläget sedan IPCC AR4 (4th assement report) 2007

Läs mer

Ocean acidification the state of the Baltic Sea and the Skagerrak-Kattegat

Ocean acidification the state of the Baltic Sea and the Skagerrak-Kattegat Miljöövervakningsdagarna, Tällberg 2-3 oktober 2013 Havets försurning - effekter och miljöövervakning Ocean acidification the state of the Baltic Sea and the Skagerrak-Kattegat Bengt Karlson 1 1 Swedish

Läs mer

Simulering av möjliga klimatförändringar

Simulering av möjliga klimatförändringar Simulering av möjliga klimatförändringar Torben Königk, Rossby Centre/SMHI Bakgrund, observationer IPCC AR4, globala scenarier Regionala scenarier IPCC AR5 Bakgrund Observationer visar en tydlig uppvärmning

Läs mer

Klimatvariationer och påverkan I Östersjöregionenregionen

Klimatvariationer och påverkan I Östersjöregionenregionen Klimatvariationer och påverkan I Östersjöregionenregionen Anders Omstedt Havsklimatgruppen vid Göteborgsuniversitet: Geovetarcentrum Nuvarande medlemmar Prof. Anders Omstedt Doktorand Christin Eriksson

Läs mer

Klimatförändringar Hur exakt kan vi förutsäga. Markku Rummukainen Lunds universitet

Klimatförändringar Hur exakt kan vi förutsäga. Markku Rummukainen Lunds universitet Klimatförändringar Hur exakt kan vi förutsäga Markku Rummukainen Lunds universitet Markku.Rummukainen@cec.lu.se Det blir varmare Fortsatta utsläpp av växthusgaser kommer att orsaka fortsatt uppvärmning

Läs mer

Symphony. Integrerat planeringsstöd för svensk havsplanering

Symphony. Integrerat planeringsstöd för svensk havsplanering Symphony Integrerat planeringsstöd för svensk havsplanering PO 4 3- NO 3 - Varför kumulativt? Shipping turbidity Electric fields Climate change temperature rise Boating pollution Marine mining habitat

Läs mer

Klimateffekter på vegetation och återkopplingar till klimatet

Klimateffekter på vegetation och återkopplingar till klimatet Klimateffekter på vegetation och återkopplingar till klimatet Ben Smith med bidrag av Wenxin Zhang och Paul Miller Inst för naturgeografi och ekosystemvetenskap Lunds universitet Klimatmodeller är fortfarande

Läs mer

Idisslarnas klimatpåverkan Stor eller liten? Stefan Wirsenius Chalmers tekniska högskola Elin Röös Sveriges lantbruksuniversitet

Idisslarnas klimatpåverkan Stor eller liten? Stefan Wirsenius Chalmers tekniska högskola Elin Röös Sveriges lantbruksuniversitet Idisslarnas klimatpåverkan Stor eller liten? Stefan Wirsenius Chalmers tekniska högskola Elin Röös Sveriges lantbruksuniversitet Hur stora är utsläppen från världens idisslare? miljarder ton koldioxidekvivalenter

Läs mer

Klimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Klimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Klimatscenarier och klimatprognoser Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Översikt Vad är klimat? Hur skiljer sig klimatmodeller från vädermodeller? Vad är klimatscenarier? Vad är klimatprognoser? Definition

Läs mer

Buller i Symphony. Kumulativ miljöpåverkan i havet

Buller i Symphony. Kumulativ miljöpåverkan i havet Buller i Symphony Kumulativ miljöpåverkan i havet PO 4 3- NO 3 - Varför kumulativt? Shipping turbidity Electric fields Climate change temperature rise Boating pollution Marine mining habitat loss Dredging

Läs mer

Vad orsakar brunifieringen av svenska vatten detta vet vi idag Lars J. Tranvik Núria Catalan Anne Kellerman Dolly Kothawala Gesa Weyhenmeyer

Vad orsakar brunifieringen av svenska vatten detta vet vi idag Lars J. Tranvik Núria Catalan Anne Kellerman Dolly Kothawala Gesa Weyhenmeyer Vad orsakar brunifieringen av svenska vatten detta vet vi idag Lars J. Tranvik Núria Catalan Anne Kellerman Dolly Kothawala Gesa Weyhenmeyer Limnology Department of Ecology and Genetics Vad orsakar brunifieringen

Läs mer

FÖRSURNINGS PÅVERKAN PÅ SVENSKA MARINA EKOSYSTEM

FÖRSURNINGS PÅVERKAN PÅ SVENSKA MARINA EKOSYSTEM FÖRSURNINGS PÅVERKAN PÅ SVENSKA MARINA EKOSYSTEM Jonathan Havenhand, Göteborgs Universitet Tjärnö wallpaperswide.com VÄXTHUSEFFEKTENS ONDA TVILLING de senaste 150 år har haven blivit ~ 26 % surare inom

Läs mer

Verkliga utsläpp från fartyg

Verkliga utsläpp från fartyg Verkliga utsläpp från fartyg Maria Zetterdahl & Kent Salo, Sjöfart och marin teknik, Chalmers Erik Fridell, IVL & Chalmers Finansiär: Göteborg energi AB:s stiftelse för forskning och utveckling 5/17/2016

Läs mer

The Arctic boundary layer

The Arctic boundary layer The Arctic boundary layer Interactions with the surface, and clouds, as learned from observations (and some modeling) Michael Tjernström Department of Meteorology & the Bert Bolin Center for Climate Research,

Läs mer

Vad handlar energi- och klimatfrågan om idag? Utmaningar och lösningar för en hållbar utveckling

Vad handlar energi- och klimatfrågan om idag? Utmaningar och lösningar för en hållbar utveckling Vad handlar energi- och klimatfrågan om idag? Utmaningar och lösningar för en hållbar utveckling Vi lever över jordens tillgångar Hur många planeter lever vi på? Sverige: 3, 3 planeter Peru: 0,8 planeter

Läs mer

Klimatscenarier för analys av klimatpåverkan

Klimatscenarier för analys av klimatpåverkan Rossby Centre dagen 2010-10-21 Klimatscenarier för analys av klimatpåverkan Lars Bärring SMHI, Rossby Centre Innehållsförteckning: Allmän introduktion, klimatscenarier Upplösning hur detaljerade kan vi

Läs mer

Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning Sten Bergström

Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning Sten Bergström Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning 2014 Sten Bergström IPCC 2014 Människans påverkan på klimatsystemet är tydlig. Påverkan är uppenbar utifrån stigande halter av växthusgaser i

Läs mer

Rapporter / Reports Reports written in English are marked with a

Rapporter / Reports Reports written in English are marked with a Rapporter / Reports Reports written in English are marked with a Serie RO (Rapport Oceanografi) The series of RO (Reports of Oceanography) 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998

Läs mer

Förväntad framtida vattensituation. Georgia Destouni

Förväntad framtida vattensituation. Georgia Destouni Förväntad framtida vattensituation Georgia Destouni Klimatet förändras Vad händer med inlandsvattnet Vad säger klimatmodeller & observationer Temperatur Nederbörd Avdunstning Ytvatten Grundvatten Klimatet

Läs mer

Den globala vattencykeln i ett varmare klimat Vad kan detta innebära för Sverige?

Den globala vattencykeln i ett varmare klimat Vad kan detta innebära för Sverige? Den globala vattencykeln i ett varmare klimat Vad kan detta innebära för Sverige? Lennart Bengtsson Medlem av KVA International Space Science Institute, Bern University of Reading Det globala klimatproblemet

Läs mer

Några höjdpunkter från IPCCs femte utvärdering Lars Bärring, forskare, SMHI IPCC kontaktpunkt

Några höjdpunkter från IPCCs femte utvärdering Lars Bärring, forskare, SMHI IPCC kontaktpunkt Några höjdpunkter från IPCCs femte utvärdering Lars Bärring, forskare, SMHI IPCC kontaktpunkt IPCCs femte utvärdering (AR5) Stockholm september 2013 1535 sidor, >9 200 referenser Specialrapporter SREX

Läs mer

Klicka här för att ändra format på bakgrundsrubriken

Klicka här för att ändra format på bakgrundsrubriken On international oceanographic data exchange and management - Hans Dahlin, Director EuroGOOS present structures and development 1 Data Klicka här 1. för Real att ändra time format data på 2. Delayed mode

Läs mer

Hydrologiska framtidsfrågor

Hydrologiska framtidsfrågor Hydrologiska framtidsfrågor Klimatet Vattentillgången Energin Den fysiska planeringen Havet Miljön Modellerna i vattenförvaltningen Koldioxiden i luften Mål för att landa på + 2 grader Water resources

Läs mer

Screening av takmaterial för identifiering av föroreningskällor till dagvatten. Alexandra Andersson Wikström

Screening av takmaterial för identifiering av föroreningskällor till dagvatten. Alexandra Andersson Wikström Screening av takmaterial för identifiering av föroreningskällor till dagvatten Alexandra Andersson Wikström Introduktion Diffusa föroreningskällor bidrar till försämrad ytvattenkvalitet EU:s vattendirektiv

Läs mer

Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag

Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag Fakta 2014:21 Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag 1998 2012 Publiceringsdatum 2014-12-17 Kontaktpersoner Jonas Hagström Enheten för miljöanalys Telefon: 010-223 10 00 jonas.hagstrom@lansstyrelsen.se

Läs mer

Effekter i skog, mark och vatten. Presenterat av Filip Moldan (IVL), Martin Rappe George (SLU) och Göran Lindström (SMHI)

Effekter i skog, mark och vatten. Presenterat av Filip Moldan (IVL), Martin Rappe George (SLU) och Göran Lindström (SMHI) Effekter i skog, mark och vatten Presenterat av Filip Moldan (IVL), Martin Rappe George (SLU) och Göran Lindström (SMHI) Resultat från lokala, välundersökta Metodik och data avrinningsområden Analys av

Läs mer

Analys av klimatförändringars inverkan på framtida vattenstånd i Glafsfjorden/Kyrkviken

Analys av klimatförändringars inverkan på framtida vattenstånd i Glafsfjorden/Kyrkviken 2010-06-23 PM Johan Andréasson Analys av klimatförändringars inverkan på framtida vattenstånd i Glafsfjorden/Kyrkviken Bakgrund SMHI genomför inom EU-interreg projeket Climate Proof Areas (CPA) beräkningar

Läs mer

Värdera metan ur klimatsynpunkt

Värdera metan ur klimatsynpunkt Värdera metan ur klimatsynpunkt Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 35-465 22 The Global Warming Potential (GWP) is defined as the timeintegrated

Läs mer

Framgångsrika åtgärder för havet vad kan vi lära av historien

Framgångsrika åtgärder för havet vad kan vi lära av historien Framgångsrika åtgärder för havet vad kan vi lära av historien Kjell Larsson Sjöfartshögskolan Linnéuniversitetet kjell.larsson@lnu.se 1960-talet 1970-talet 1980-talet 1990-talet 2000-talet 2010-talet 1960-talet

Läs mer

1. Observerade förändringar i klimatsystemet

1. Observerade förändringar i klimatsystemet 1(8) Nyckelbudskapen i femte utvärderingsrapporten från FN:s internationella klimatpanel (IPCC 5AR, WGI, Key Findings), Svensk översättning 2013-09- 30 (justerad översättning 2013-10- 15) FÖRKLARINGSNYCKEL

Läs mer

Regional Carbon Budgets

Regional Carbon Budgets Regional Carbon Budgets Rapid Pathways to Decarbonized Futures X-CAC Workshop 13 April 2018 web: www.cemus.uu.se Foto: Tina Rohdin Kevin Anderson Isak Stoddard Jesse Schrage Zennström Professor in Climate

Läs mer

Forskningsresultat från CLEO-programmet som underlag till FU15. -hur påverkar klimatförändringen möjligheten att uppnå våra miljömål?

Forskningsresultat från CLEO-programmet som underlag till FU15. -hur påverkar klimatförändringen möjligheten att uppnå våra miljömål? Forskningsresultat från CLEO-programmet som underlag till FU15 -hur påverkar klimatförändringen möjligheten att uppnå våra miljömål? Program Välkommen och introduktion 10:00 CLEO-programmet och miljömålen

Läs mer

Dränerade våtmarker, storlek på emission och rapportering till UNFCCC och Kyoto. Åsa Kasimir Klemedtsson

Dränerade våtmarker, storlek på emission och rapportering till UNFCCC och Kyoto. Åsa Kasimir Klemedtsson Dränerade våtmarker, storlek på emission och rapportering till UNFCCC och Kyoto Åsa Kasimir Klemedtsson 2013-10-29 Institutionen för geovetenskaper B L U E S Biogeochemistry, Land Use & Ecosystem Sciences

Läs mer

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin Bella Centre, Köpenhamn 2009 Hur kommer det att se ut i Paris 2015 när avtalet om utsläpp 2030 ska tas? Intergovernmental Panel

Läs mer

Kol och klimat. David Bastviken Tema Vatten, Linköpings universitet

Kol och klimat. David Bastviken Tema Vatten, Linköpings universitet Kol och klimat David Bastviken Tema Vatten, Linköpings universitet Kort om mig Docent i Biogeokemi Aktiv forskning om bl.a. Kolets och klorets kretslopp Växthusgasflöden Föreläsningens innehåll 1. C-cykeln

Läs mer

Förbättring av Östersjöns miljötillstånd genom kvävegödsling

Förbättring av Östersjöns miljötillstånd genom kvävegödsling Förbättring av Östersjöns miljötillstånd genom kvävegödsling Anders Stigebrandt & Bo Gustafsson Oceanografiska avdelningen Inst. för geovetenskaper Göteborgs universitet Östersjöns miljötillstånd Winter

Läs mer

Forum Östersjön 23 juni 2012

Forum Östersjön 23 juni 2012 Utmaning Östersjön the Baltic Sea Challenge En bakgrund inför Forum Östersjöns möte den 30 juni 2012 och underlag för diskussion med utgångspunkt från Baltic Nest, Baltic Boundaries och Baltic Trends 1.

Läs mer

HYDROIMPACTS 2.0 Föroreningstransporten i den omättade markzonen. Magnus Persson. Magnus Persson, Lund University, Sweden

HYDROIMPACTS 2.0 Föroreningstransporten i den omättade markzonen. Magnus Persson. Magnus Persson, Lund University, Sweden HYDROIMPACTS 2.0 Föroreningstransporten i den omättade markzonen Magnus Persson Bakgrund Föroreningstransport i den omättade markzonen är ett potentiellt hot mot både yt- och grundvattentäckter. Nederbördsvolymer

Läs mer

Global Carbon Law Pathway to Paris

Global Carbon Law Pathway to Paris Global Carbon Law Pathway to Paris Fossilfritt Sverige 6:e Februari, 2018 Professor Johan Rockström Executive Director, Stockholm Resilience Centre Professor of Environmental Science, Stockholm University

Läs mer

Brunare sjöar orsaker och utmaningar för vattenverken! Stephan Köhler

Brunare sjöar orsaker och utmaningar för vattenverken! Stephan Köhler Brunare sjöar orsaker och utmaningar för vattenverken! Stephan Köhler med inspel av Dolly Kothawala b, Alexander Keucken a, Elin Lavonen b, Kristina Dahlberg c, Per Ericsson c, Johanna Ansker d, Phillip

Läs mer

Extremhändelser och klimat

Extremhändelser och klimat Extremhändelser och klimat Förändringar under de senaste 200 åren, med fokus på Norra Europa Anna Rutgersson, professor i meteorologi Institutionen för geovetenskaper Uppsala Universitet Baltic Earth Earth

Läs mer

Vad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Sten Bergström SMHI

Vad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Sten Bergström SMHI Vad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Sten Bergström SMHI http://www.nasa.gov/topics/earth/features/ temp-analysis-2009.html Årsmedeltemperaturen ( C) i Sverige Baserad

Läs mer

Miljödata från sensorer och instrument på bojar och mätstationer

Miljödata från sensorer och instrument på bojar och mätstationer Miljödata från sensorer och instrument på bojar och mätstationer Ulf Båmstedt Umeå universitet, Umeå marina forskningscentrum och institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap samt Havsmiljöinstitutet

Läs mer

Hur står sig svensk polarforskning nationellt och internationellt? Ulf Jonsell

Hur står sig svensk polarforskning nationellt och internationellt? Ulf Jonsell Hur står sig svensk polarforskning nationellt och internationellt? Ulf Jonsell 1. Struktur 2. Bibliometriska analyser Strukturen för polarforskning i Sverige Forskningsutövare Finansiärer Infrastruktur

Läs mer

Östersjön Problemen och lösningarna

Östersjön Problemen och lösningarna Östersjön Problemen och lösningarna Magnus Enell Industriell ekologi Elma diskussion den 19 september 2016 Advokatfirman Bird & Bird Norrlandsgatan 15, Stockholm Vem förorenar Sverige? Svensk och utländsk

Läs mer

Klimatsimuleringar. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Klimatsimuleringar. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Klimatsimuleringar Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Översikt Vad är klimat? Hur skiljer sig klimatmodeller från vädermodeller? Hav- och havsis processer Vad är klimatscenarier? Vad är klimatprognoser?

Läs mer

Vilken klimatnytta gör svensk skog och hur man hävda att den inte gör det?

Vilken klimatnytta gör svensk skog och hur man hävda att den inte gör det? Vilken klimatnytta gör svensk skog och hur man hävda att den inte gör det? Föredrag vid seminariet Ska Bryssel bestämma till vad och hur vår biomassa får användas??, Sundsvall, 8 maj 2014, anordnat av

Läs mer

Miljöpåverkan från avloppsrening

Miljöpåverkan från avloppsrening Miljöpåverkan från avloppsrening Erik Levlin Kgl. Tekniska Högskolan, Inst. Mark och Vattenteknik, Stockholm, Sverige Miljöpåverkan från avloppsrening Övergödning från utsläpp av näringsämnena Kväve och

Läs mer

Stigande vattennivåer och ändrad nederbörd Sten Bergström

Stigande vattennivåer och ändrad nederbörd Sten Bergström Stigande vattennivåer och ändrad nederbörd Sten Bergström Utsläppen fortsätter att öka även i Sverige Källa: Naturvårdsverket I statistiken ingår inte utsläpp i andra länder från produktion av varor för

Läs mer

Norra Ishavet och spåren av människans klimatpåverkan

Norra Ishavet och spåren av människans klimatpåverkan Norra Ishavet och spåren av människans klimatpåverkan Leif Anderson Inst. Kemi och Molekylärbiologi Göteborgs universitet Atmosfärens k ldi idh l koldioxidhalt 400 pc CO2 (µatm) Global tem mperature anomaly

Läs mer

Chantal Donnelly, Berit Arheimer, Hydrologienheten, FoU. Hur kommer vattenflöden och näringsämnestransport i Sverige och Europa att påverkas?

Chantal Donnelly, Berit Arheimer, Hydrologienheten, FoU. Hur kommer vattenflöden och näringsämnestransport i Sverige och Europa att påverkas? Chantal Donnelly, Berit Arheimer, Hydrologienheten, FoU Hur kommer vattenflöden och näringsämnestransport i Sverige och Europa att påverkas? Regionala Projektioner - Framtidklimat Klimatprojektioner med

Läs mer

HÅLLBAR UTVECKLING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET

HÅLLBAR UTVECKLING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET HÅLLBAR UTVECKLING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET ULLIKA LUNDGREN HÅLLBARHETSCONTROLLER GÖTEBORGS UNIVERSITET ULLIKA@GU.SE Varför universitet? Vad är hållbar utveckling? Komplexa problem MILJÖUTBILDNING 2016-05-10

Läs mer

Göteborgs Universitet Uttag webb artiklar. Nyhetsklipp

Göteborgs Universitet Uttag webb artiklar. Nyhetsklipp Göteborgs Universitet Uttag 2016-01-14 3 webb artiklar Nyhetsklipp Minskad köttkonsumtion för hållbar havsmiljö Riksdagen 2015-11-02 13:00 2 Så mår havet - ny rapport om ekosystemtjänster - Havsmiljöinstitutet

Läs mer

Klimatförändringar i Antarktis med hjälp av in-situ och satellitdata

Klimatförändringar i Antarktis med hjälp av in-situ och satellitdata Klimatförändringar i Antarktis med hjälp av in-situ och satellitdata Melissa Chierici Associate professor Department of Chemistry Marine Chemistry University of Gothenburg Upplägg Introduktion till Antarktis

Läs mer

Hur kan skogskötsel bidra till att minska kväveförluster i ett förändrat klimat?

Hur kan skogskötsel bidra till att minska kväveförluster i ett förändrat klimat? Hur kan skogskötsel bidra till att minska kväveförluster i ett förändrat klimat? Annemieke Gärdenäs & Martin Rappe George (SLU) CLEO-seminariet 21 maj 2012 Upplägg Bakgrund Vad kan vi lära oss från tidigare

Läs mer

Utveckling och utvärdering av indikatorer för kustfisk : Lena Bergström, SLU Martin Karlsson, SLU Leif Pihl, Göteborgs universitet Jacob Carstensen,

Utveckling och utvärdering av indikatorer för kustfisk : Lena Bergström, SLU Martin Karlsson, SLU Leif Pihl, Göteborgs universitet Jacob Carstensen, Utveckling och utvärdering av indikatorer för kustfisk : Lena Bergström, SLU Martin Karlsson, SLU Leif Pihl, Göteborgs universitet Jacob Carstensen, Aarhus universitet, Ulf Bergström, Jens Olsson, Patrik

Läs mer

Stigande havsnivåer engagemang, kommunikation och planering i Skåne

Stigande havsnivåer engagemang, kommunikation och planering i Skåne Stigande havsnivåer engagemang, kommunikation och planering i Skåne Tomas Germundsson Kulturgeografiska institutionen Lunds universitet -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Samhällsnyttan med biogas en studie i Jönköpings län. Sara Anderson, 2050 Consulting

Samhällsnyttan med biogas en studie i Jönköpings län. Sara Anderson, 2050 Consulting Samhällsnyttan med biogas en studie i Jönköpings län Sara Anderson, 2050 Consulting Innehåll Mål och syfte. Vad är samhällsnytta och vad innebär samhällsekonomisk analys? Biogasens olika nyttoeffekter.

Läs mer

Ett finskt perspektiv på näringsbalans

Ett finskt perspektiv på näringsbalans Ett finskt perspektiv på näringsbalans och intensivt skogsbruk Martin Forsius Finlands miljöcentral (SYKE) www.environment.fi/syke 13.11.2012, Skogsmarksvittringen i fokus för framtida god vattenkvalitet

Läs mer

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Mallversion 1.0 2009-09-23 Carin Nilsson och Katarina Norén Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Åttonde varmaste oktober globalt sedan 1880 http://www.noaanews.noaa.gov/stories2010/20101118_globalstats.html

Läs mer

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimat- och miljöeffekters påverkan på kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Delrapport 1 Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI 2 För att öka

Läs mer

Stommaterialets betydelse för komforten i en byggnad vid ett framtida varmare klimat

Stommaterialets betydelse för komforten i en byggnad vid ett framtida varmare klimat Stommaterialets betydelse för komforten i en byggnad vid ett framtida varmare klimat Ulf Ohlsson Victoria Bonath Mats Emborg Avdelningen för byggkonstruktion och -produktion Institutionen för samhällsbyggnad

Läs mer

Hållbar utveckling. Biologi introduktion

Hållbar utveckling. Biologi introduktion Hållbar utveckling Biologi introduktion Detta ingår Vad är hållbar utveckling? Hållbarutveckling Ekologisk hållbarhet Ekonomisk hållbarhet Social hållbarhet Kretslopp och hur påverkar vi vår närmiljö Kretslopp-

Läs mer

Hav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut

Hav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Hav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Vad är det för skillnad på klimat och väder? Climate is what you expect, weather is what

Läs mer

Hur fungerar växthuseffekten?

Hur fungerar växthuseffekten? Hur fungerar växthuseffekten? Professor Lennart Bengtsson Environmental System Science Centre University of Reading, UK Max Planck institute for Meteorology Hamburg, Germany Vad vet vi om växthusgaserna

Läs mer

Välkomna! Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918)

Välkomna! Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) Välkomna! Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) För ett säkert och hållbart samhälle Från hur vädret blir imorgon till hur vi ska bygga städer om

Läs mer

Vad händer med jordens klimat?

Vad händer med jordens klimat? Vad händer med jordens klimat? University of Reading, UK ISSI, Bern, Schweiz Week of March 11, 2012: 394. 3 ppm 1960-70: + 10 ppm 2000-10: + 20 ppm Radiation effect from human greenhouse gas emission 1979-2009

Läs mer

Klimatinnovationer för akademin och industrin

Klimatinnovationer för akademin och industrin Klimatinnovationer för akademin och industrin Mitigation åtgärdar: samspel mellan industri och klimatforskning Hur bidrar industrin till mitigation? Hur kan klimatmodeller stödja mitigation åtgärdar? Klimatinnovationer

Läs mer

www.balticbiogasbus.eu 1

www.balticbiogasbus.eu 1 1 Baltic Biogas Bus Project Gasskonferansen, Bergen, 5 Maj 2011 Anneli Waldén AB Storstockholms Lokaltrafik www.sl.se 2 Agenda Bakgrund Baltic Biogas Bus Projekt Strategi vid införandet av biogasbussar

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Fra kvælstofutledning til intern fosforbelastning

Fra kvælstofutledning til intern fosforbelastning Plantekongres, Herning 17 januari 2017 46 Er kvælstof eller fosfor problemet? Fra kvælstofutledning til intern fosforbelastning Anders Stigebrandt Senior professor Göteborgs Universitet Östersjöns övergödning

Läs mer

Klimat och klimatgaser. Anna Hagerberg Jordbruksverket Greppa Näringen

Klimat och klimatgaser. Anna Hagerberg Jordbruksverket Greppa Näringen Klimat och klimatgaser Anna Hagerberg Jordbruksverket Greppa Näringen 2011-11-17 Jag ska prata om Klimatförändring-vad innebär det? Växthusgaser Jordbrukets utsläpp Globalt perspektiv på klimat 2C o Hittills

Läs mer

Miljömålen i ett nytt klimat

Miljömålen i ett nytt klimat Miljömålen i ett nytt klimat CLEO- Climate Change and Environmental Objectives Gårdsjökonferensen i Stenungsund 2012 Filip Moldan IVL Svenska Miljöinstitutet, med bidrag från många! www.cleoresearch.se

Läs mer

Klimatet och våra utomhusanläggningar

Klimatet och våra utomhusanläggningar Klimatet och våra utomhusanläggningar Katarina Losjö Hydrolog SMHI (Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut ) Tryck & Svets 2012 Luftens volym Havens volym Volymen av allt land över havets nivå

Läs mer

Bävern. en landskapsarkitekt som gillar generationsboenden. Vattendagarna Göran Sjöberg Fakulteten för skogsvetenskap, SLU

Bävern. en landskapsarkitekt som gillar generationsboenden. Vattendagarna Göran Sjöberg Fakulteten för skogsvetenskap, SLU Bävern en landskapsarkitekt som gillar generationsboenden Vattendagarna 2017 Göran Sjöberg Fakulteten för skogsvetenskap, SLU Water Management in Baltic Forests WAMBAF-projektets syfte är hantera problem

Läs mer

Kemi Kunskapens användning

Kemi Kunskapens användning Delmål Delmål Kemi Kunskapens användning 2010-06-14 utvecklar kunskap om hur kemiska teorier och modeller samt personliga erfarenheter kan användas för att behandla miljö-, säkerhets- och hälsofrågor,

Läs mer

Regeringsuppdrag till SMHI (I:6, M2011/2166/Kl); 2011-05-31 Uppdatering av den vetenskapliga grunden för klimatarbetet En översyn av

Regeringsuppdrag till SMHI (I:6, M2011/2166/Kl); 2011-05-31 Uppdatering av den vetenskapliga grunden för klimatarbetet En översyn av Regeringsuppdrag till SMHI (I:6, M2011/2166/Kl); 2011-05-31 Uppdatering av den vetenskapliga grunden för klimatarbetet En översyn av naturvetenskapliga aspekter Färdplan 2050 svenska klimatmål Minska svenska

Läs mer

Klimatscenariokartor. För den som vill fördjupa sig mer finns en rapport att läsa: Climate indices for vulnerability assessments (RMK 111).

Klimatscenariokartor. För den som vill fördjupa sig mer finns en rapport att läsa: Climate indices for vulnerability assessments (RMK 111). Klimatscenariokartor Klimatfrågan är mycket komplex och berör både klimatsystemets och samhällets framtida utveckling. Dessa är intimt sammankopplade genom människans påverkan på klimatet och genom samhällets

Läs mer

Bedömning av markfunktion Capability och Condition

Bedömning av markfunktion Capability och Condition Bedömning av markfunktion Capability och Condition Mark Elert Kemakta Konsult AB Soil Security Lund, 5 december 2017 Varför bry sig om markmiljön? Vilken hänsyn tas till föroreningssituationen kontra jordens

Läs mer

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes Atmosfär X består av gaser som finns runt jorden. Framförallt innehåller den gaserna kväve och syre, men också växthusgaser av olika slag. X innehåller flera lager, bland annat stratosfären och jonosfären.

Läs mer

Stadsbyggnadsdagarna. Attraktiv hållbarhet! 4 februari, 2015. Johan Kuylenstierna Executive Director

Stadsbyggnadsdagarna. Attraktiv hållbarhet! 4 februari, 2015. Johan Kuylenstierna Executive Director Stadsbyggnadsdagarna 2015 Attraktiv hållbarhet! 4 februari, 2015 Johan Kuylenstierna Executive Director Fråga: Hur mycket växer världens städer med varje vecka? Alternativ 1: Ca 1,4 miljoner invånare Alternativ

Läs mer

Energiomställning utifrån klimathotet

Energiomställning utifrån klimathotet Energiomställning utifrån klimathotet Cecilia Johansson 2015-02-24 Välkomna till Institutionen för geovetenskaper Strategiska forskningsområden Övergripande forskningsparadigm är hållbar utveckling, med

Läs mer

Fuktsäkerhetsprojektering med hjälp av framtida klimatdata

Fuktsäkerhetsprojektering med hjälp av framtida klimatdata Fuktsäkerhetsprojektering med hjälp av framtida klimatdata Historiska klimatdata år 13 Framtida klimatdata makroklimat lokalklimat mikroklimat år 191 Klimatpåverkan på byggnader år 1 Det finns många klimatscenarier

Läs mer

Fuktsäkerhetsprojektering med hjälp av framtida klimatdata

Fuktsäkerhetsprojektering med hjälp av framtida klimatdata Fuktsäkerhetsprojektering med hjälp av framtida klimatdata Historiska klimatdata år 191 makroklimat år 1 lokalklimat mikroklimat Klimatpåverkan på byggnader Framtida klimatdata år 1 Det finns många klimatscenarier

Läs mer

Rapport Nr 2010-78 Regional klimatsammanställning Stockholms län.

Rapport Nr 2010-78 Regional klimatsammanställning Stockholms län. Björn Stensen, Johan Andréasson, Sten Bergström, Joel Dahné, Dan Eklund, Jonas German, Hanna Gustavsson, Kristoffer Hallberg, Sandra Martinsson, Signild Nerheim och Lennart Wern Rapport Nr 2010-78 Regional

Läs mer

Från planta till förnybara produkter. Jessika Szyber, Affärsutvecklingschef Sverige

Från planta till förnybara produkter. Jessika Szyber, Affärsutvecklingschef Sverige Från planta till förnybara produkter Jessika Szyber, Affärsutvecklingschef Sverige Framtidens byggmaterial Stora Enso - företaget för förnybara material Allt som tillverkas av fossila material i dag kan

Läs mer

VALUES: Värdering av akvatiska livsmiljöers ekosystemtjänster. Antonia Nyström Sandman, projektledare, AquaBiota Water Research

VALUES: Värdering av akvatiska livsmiljöers ekosystemtjänster. Antonia Nyström Sandman, projektledare, AquaBiota Water Research VALUES: Värdering av akvatiska livsmiljöers ekosystemtjänster Antonia Nyström Sandman, projektledare, AquaBiota Water Research Havets ekosystemtjänster 1. Vilka är de? 2. Var finns de? 3. Hur påverkas

Läs mer

Klimatet i framtiden Våtare Västsverige?

Klimatet i framtiden Våtare Västsverige? Klimatet i framtiden Våtare Västsverige? Anna Edman, SMHI Mätningar Modeller Scenarier IPCC SMHI Rossby Centre Globalt regionalt lokalt Mölndal 13 december 2006 Foto Nils Sjödin, SMHI Gudrun den 8 januari

Läs mer

Musselodling en lönsam miljöåtgärd. Odd Lindahl, Vetenskapsakademien

Musselodling en lönsam miljöåtgärd. Odd Lindahl, Vetenskapsakademien Musselodling en lönsam miljöåtgärd Odd Lindahl, Vetenskapsakademien Långline odling 4 8 m Cirka 200 m Photo; Pia & Karl Norling En musselodling är en del av ekosystemet Försök med långlineodling X X X

Läs mer