Dränerade våtmarker, storlek på emission och rapportering till UNFCCC och Kyoto. Åsa Kasimir Klemedtsson
|
|
- Britt Karlsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Dränerade våtmarker, storlek på emission och rapportering till UNFCCC och Kyoto Åsa Kasimir Klemedtsson
2 Institutionen för geovetenskaper B L U E S Biogeochemistry, Land Use & Ecosystem Sciences Mätning i fält, Skogaryd, Lanna m.fl. Experiment och modellering
3
4 Växthusgasemission orsakad av mänsklig verksamhet 61,4 miljoner Ton CO 2 eq
5 Växthusgasemission orsakad av mänsklig verksamhet 11 Mton CO 2 e från dränerad organogen mark är frånräknat
6 Sveriges landyta totalt 45 miljoner ha Skog täcker 24 SCB Dränerad organogen mark: Produktiv skog 1,1 Åker och betesmark 0,2 Var finns skog på dränerad torvmark? RIS NIR Varför avger denna skog Växthusgaser? Skogaryd Ernfors et al Dränerad mark med granskog i Skogaryd
7 Orörd våtmark lagrar kol och kväve CH4 N2O = noll C N Torv asa.kasimir@gvc.gu.se CO2
8 Dränering Vid dikning kommer syre ner i jorden vilket möjliggör jordbruk och odling av t.ex. gran. Upplagrat organiskt material börjar brytas ner, varvid kol och växtnäring frigörs, vilket resulterar i CO 2 och N 2 O emission. Så länge marken är dikad kan processen pågå tills allt organiskt material försvunnit. CO 2 N 2 O Dikning innebär att bränna bort jorden, biologiskt! Ditch C N
9 Dränering CO 2 N 2 O Totalt Ton C ha -1 år -1 Kg N ha -1 år -1 Ton CO 2eq Vid dikning kommer syre ner i jorden vilket möjliggör jordbruk och odling av t.ex. gran. Skog (NIR Sverige) Skogaryd Meyer et al Upplagrat organiskt material börjar brytas ner, varvid kol och växtnäring frigörs, vilket resulterar i CO 2 och N 2 O emission. Så länge marken är dikad kan processen pågå tills allt organiskt material försvunnit. Åker (NIR Sverige) CO 2 N 2 O Dikning innebär att bränna bort jorden, biologiskt! Ditch C N
10 the Wetlands Supplement to the 2006 IPCC Guidelines for National Greenhouse Gas Inventories (2006 IPCC Guidelines) was accepted at 37th Session of IPCC (14-18 October 2013). Changes to the estimation and reporting of emissions and removals according to the 2006 IPCC Guidelines in all land-use categories (Forest Land, Cropland, Grassland, Wetlands, Settlements, and Other Land) In particular, Chapter 2 gives new guidance not contained in the 2006 IPCC Guidelines by providing methodologies and emission factors for: CH 4 emissions from drainage ditches; off-site CO 2 emissions associated with dissolved organic carbon (DOC) release from organic soils to drainage waters; CO 2, CH 4 and CO emissions from peat fires.
11 Tabell med EF för N 2 O
12 Mattias Drösler:
13
14 Data från Svensk NIR (National Inventory report) 2013, emissioner för år Emissioner (+) och sänkor (-), UNFCCC rapporterade emissioner men grå ytor = inte valda och bokförda för Kyoto rapportering. Mton CO 2 e LULUCF emission Emissioner från dränerad organogen mark: ARD FM CM GM FM CM GM Jordbruk Totalt CO NA 11.2 N 2 O NA 0.04 NA NA NE NA NA CH 4 NA << NO NO << NO NO NO << Sum GHG Bokfört Kyoto (cap) Bokförs Kyoto 0.5 NA = Not Accounted in this activity, NO = No emission, << = very small emissions.
15 Skog som åtgärd för att minska emissioner Maljanen et al. 2010: - To estimate the impact of forestry drainage on the GHG balances the whole stand rotation has to be included Ojanen et al. 2013: - on average, a climate cooling GHG impact Meyer et al BioGeosciences
16 Nej, skogsbruk på dränerad mark, inte en åtgärd som minskar emissioner Forest rotations later Forest rotations later Soil organic matter stored Soil organic matter stored
17 Hans Joosten, University of Greifswald Paludiculture is agriculture/forestry on wet peatland
18 Hans Joosten, University of Greifswald arable land, high intensity grassland low intensity pasture reed canary grass alder forest Clear niche of paludicultures reed
19 En liten del av svensk skogs- och jordbruksmark är en stor källa för GHG Genom rapporteringen synliggörs inte emissionerna Det går att minska emissionerna med våtare förhållanden och rätt växtlighet, paludiculture eller naturskydd? Hur uppmärksammas emissionerna? Vad görs och vad bör göras? Tack!
Lustgas från mark - jordbrukets stora utmaning
Lustgas från mark - jordbrukets stora utmaning FD Åsa Kasimir Klemedtsson Inst. f. Geovetenskaper, Göteborgs universitet asa.kasimir@gvc.gu.se Nässjö 2014-03-11 N 2 O, nu den tredje viktigaste långlivade
Gräs till biogas gör åkermark till kolsänka LOVISA BJÖRNSSON
Gräs till biogas gör åkermark till kolsänka LOVISA BJÖRNSSON Markanvändning och biodrivmedel 30 Andel förnybart i inhemsk transport [%] 25 20 15 10 5 EU 28 Sverige 0 2005 2010 2015 EU RED 2009/28/EC iluc-direktivet
Lustgas från mark - jordbrukets stora utmaning
Lustgas från mark - jordbrukets stora utmaning FD Åsa Kasimir Inst. f. Geovetenskaper, Göteborgs universitet asa.kasimir@gvc.gu.se Uppsala 2015-01-21 Lustgas från mark - jordbrukets stora utmaning FD Åsa
Remiss-svar från Göteborgs Universitet på förslag till Ramprogram för forskning inom ekologisk produktion och konsumtion
Göteborgs Universitet PhD Åsa Kasimir Klemedtsson asa.kasimir@gvc.gu.se Institutionen för Geovetenskaper Box 460 405 30 Göteborg 031 786 1960 Susanne Johansson Tf föreståndare för CUL 1 / 2 Remiss-svar
Skogs och myrmark som kolkälla och/eller kolsänka.
Skogs och myrmark som kolkälla och/eller kolsänka. November 2016 Mats Olsson Mats.Olsson@slu.se Konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser M ton CO2 Utsläpp i Sverige Utsläpp i andra länder Upptag av
Grass to biogas turns arable land to carbon sink LOVISA BJÖRNSSON
Grass to biogas turns arable land to carbon sink LOVISA BJÖRNSSON Project funding and reporting, Thomas Prade & Mikael Lantz (2016) Grass for biogas - Arable land as carbon sink. Report 2016:280. Energiforsk,
Åkermark som kolsänka - att inkludera kolinbindning i analys av biogassystem LOVISA BJÖRNSSON
Åkermark som kolsänka - att inkludera kolinbindning i analys av biogassystem LOVISA BJÖRNSSON 750 miljarder t C 550 miljarder t C 1 500 miljarder t C Markkol 45% of the soils in the EU have low or very
LUSTGAS FRÅN MARK HUR MINSKA?
LUSTGAS FRÅN MARK HUR MINSKA? ÅSA KASIMIR INSTITUTIONEN FÖR GEOVETENSKAPER GÖTEBORGS UNIVERSITET asa.kasimir@gu.se Hole in the Pipe NO N 2 O NO N 2 O N 2 NH 4 + NO 3 - Nitrifikation Denitrifikation Utlakning
SYFTET med presentationen är att den ska vara ett underlag för vidare diskussion i KLIMATFRÅGAN.
Bild 1 Jordbruket och Växthuseffekten Målet för presentationen är att informera åhörarna om: Vad ingår i den svenska rapporteringen av emissioner av klimatgaser från jordbruket Hur stora är utsläppen från
Värdera metan ur klimatsynpunkt
Värdera metan ur klimatsynpunkt Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 35-465 22 The Global Warming Potential (GWP) is defined as the timeintegrated
Lustgas från mark jordbrukets stora utmaning. Hur fungerar det och vad kan vi göra?
Lustgas från mark jordbrukets stora utmaning Hur fungerar det och vad kan vi göra? Jordbrukets lustgasemissioner Svenska växthusgasemissioner (2016): Jordbruket 13% av totala växthusgasutsläppen, 51% av
Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall
Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall Vi måste förstå att: Vårt klimat är ett mycket komplext system Många (av människan påverkade)
Klimat och Mat. Fil.dr. Åsa Kasimir Klemedtsson vik. Universitetslektor vid Inst. för Växt- och Miljövetenskaper, Göteborgs Universitet
1970 Klimat och Mat Fil.dr. Åsa Kasimir Klemedtsson vik. Universitetslektor vid Inst. för Växt- och Miljövetenskaper, Göteborgs Universitet 160 Antropogen växthuseffekt 140 120 Naturlig växthuseffekt,
Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit?
Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit? Sju Gårdar Mars 2009 Oscar Franzén Ekologiska Lantbrukarna Oscar Franzén Uppsala 16 april 2009 Jordbrukets energianvändning Energianvändning
Utsläpp av växthusgaser från torvmark
Utsläpp av växthusgaser från torvmark Dikad torvmark i Sverige avger stora mängder koldioxid och lustgas. Ett sätt att minska utsläppen av växthusgaser från dikad torvmark är att återställa marken till
Regionala aspekter - miljö och sysselsättning. Ann-Charlotte Olsson Utvecklingsenheten Länsstyrelsen Kalmar län
Fossilbränslefria transporter i Kalmar län hur når vi dit? Regionala aspekter - miljö och sysselsättning Ann-Charlotte Olsson Utvecklingsenheten Länsstyrelsen Kalmar län Potential gödsel Miljöaspekter
Klimatförändringar Hur exakt kan vi förutsäga. Markku Rummukainen Lunds universitet
Klimatförändringar Hur exakt kan vi förutsäga Markku Rummukainen Lunds universitet Markku.Rummukainen@cec.lu.se Det blir varmare Fortsatta utsläpp av växthusgaser kommer att orsaka fortsatt uppvärmning
SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet
SWETHRO The Swedish Throughfall Monitoring Network (SWETHRO) - 25 years of monitoring air pollutant concentrations, deposition and soil water chemistry Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten
Klimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen. Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers
Klimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers Hur mycket nytt (reaktivt) kväve tål planeten? Humanities safe operational space 3 Rockström
Dikning och växthusgaser Göteborg 22 okt 2013 Rune Hallgren LRF
Dikning och växthusgaser Göteborg 22 okt 2013 Rune Hallgren LRF LRFs ställningstaganden De gröna näringarnas bidrag till att lösa klimatutmaningen ska tas tillvara De gröna näringarnas utsläpp av växthusgaser
Idisslarnas klimatpåverkan Stor eller liten? Stefan Wirsenius Chalmers tekniska högskola Elin Röös Sveriges lantbruksuniversitet
Idisslarnas klimatpåverkan Stor eller liten? Stefan Wirsenius Chalmers tekniska högskola Elin Röös Sveriges lantbruksuniversitet Hur stora är utsläppen från världens idisslare? miljarder ton koldioxidekvivalenter
Klimatsmart utfodring Kol i mark sänka eller utsläpp i foderproduktionen? Christel Cederberg, SIK/Chalmers Greppa Skövde 24/1 2013
Klimatsmart utfodring Kol i mark sänka eller utsläpp i foderproduktionen? Christel Cederberg, SIK/Chalmers Greppa Skövde 24/1 2013 Agenda Fodermedlens utsläpp av växthusgaser Kol i mark och gröda vilka
METAN, STALLGÖDSEL OCH RÖTREST
Industriforskningsinstituten JTI, SP, Swedish ICT och Innventia gick i år samman i RISE. (www.ri.se) METAN, STALLGÖDSEL OCH RÖTREST Lena Rodhe, Forskare, Docent KSLA 8 mars 2017 Research Institutes of
Tillförsel av aska på dikad torvmark
Tillförsel av aska på dikad torvmark Skogforsk, Göteborgs/Örebro Univ., SLU Ulf Sikström, Leif Klemedtsson, Robert G. Björk, Eva Ring, Maria Ernfors, Staffan Jacobson, Mats Nilsson, Tobias Rütting 1 Övergripande
Skogens klimatnytta. - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten
Skogens klimatnytta - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten Varför är skogen viktig i klimatarbetet? Vad kan skogen bidra med? Internationella
Välkommna! En värld i förändring. Huvudpunkter. En värld i förändring år tillbaka - CO år tillbaka - CH4
En värld i förändring Välkommna! Utmaningar och anpassningar till ett nytt klimat Prof. Kevin Noone VD, International Geosphere-Biosphere Programme Klimatpolitikens ekonomiska utmaningar, Stockholm, 21
Kolinlagring i jordbruksmark. Thomas Kätterer Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala
Kolinlagring i jordbruksmark Thomas Kätterer Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk och klimatet Nästan hälften av jordens bevuxna landareal består av åker- och betesmark Jordbruk och avskogning
Flöden av växthusgaser från skog och annan markanvändning. S lu t r a p p o r t av r eg e r i n g s u p p d r ag Jo 2008/3958
Flöden av växthusgaser från skog och annan markanvändning S lu t r a p p o r t av r eg e r i n g s u p p d r ag Jo 2008/3958 Flöden av växthusgaser från skog och annan markanvändning Slutrapport regeringsuppdrag
Potatisodling och dess påverkan på klimatet
Potatisodling och dess påverkan på klimatet Falkenberg 12 februari 2016 Maria Henriksson, AgrD Innehåll Jordbrukets klimatpåverkan Vad är klimatavtryck? Potatisens klimatavtryck Åtgärder att minska odlingens
klimatneutral? Konsekvenser Finlandshuset 24 jan 2013
0 Är skogsb biomassan klimatneutral? Konsekvenser för energisektorn Hearing om konkurrensen om skogsråvaran Finlandshuset 24 jan 2013 1 Är biobränslen klimatneutrala? CO 2 -emis ssioner från förbränning
Organogena jordars utsläpp av växthusgaser
Organogena jordars utsläpp av växthusgaser Vad är en organogen jord? Hur mycket odlade organogena jordar finns det i Sverige? Organogena jordars egenskaper. Vad händer vid dränering av torvjordar? Odling
Projektrapport nr 15:2. Emissioner av växthusgaser från brukad torvmark i areella näringar Mats Olsson, Professor emeritus, SLU
Projektrapport nr 15:2 Emissioner av växthusgaser från brukad torvmark i areella näringar Mats Olsson, Professor emeritus, SLU Fotograf: Mats Olsson Tryckår: Juni 2016 Tryckort: Gävle Innehållsförteckning
Arbetstillfällen 100 000.
2 3 4 Arbetstillfällen 100 000. 5 6 7 Vissa anspråk ställs I de internationella direktiv och konventioner Sverige antingen är ålagt att följa eller frivilligt valt att följa. Här har jag listat några exempel
Bioenergi från jordbruket i ett systemperspektiv
Jordbruket och klimatet Skövde, 23/1 2013 Bioenergi från jordbruket i ett systemperspektiv Serina Ahlgren Innehåll Översikt bioenergi råvaror och slutprodukter Bioenergianvändning i Sverige Förnybartdirektivet
Jordbrukets klimatpåverkan
Jordbrukets klimatpåverkan Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 Jordbrukets klimatpåverkan är inte som andras påverkan Koldioxid från fossil
Styrkor och svagheter i jordbrukets klimatpåverkan
Styrkor och svagheter i jordbrukets klimatpåverkan Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 KOLDIOXID från fossila bränslen Koldioxid från fossil energi Jordbrukets
Skogen Nyckeln till ett framgångsrikt klimat- och energiarbete Nils-Olov Lindfors
Skogen Nyckeln till ett framgångsrikt klimat- och energiarbete Nils-Olov Lindfors Bakgrund! Kyoto protokollet Artikel 3.4! Countries should, in their work of achieving their defined goals, apply forest
KSLA-seminarium 2010
KSLA-seminarium 2010 Lappalainen 1996 Peatlands 398 milj. ha Wetlands 243 Sa.. 641 Fördelning av jordens myrmarker efter Gore, 1983 Wetlands 243 Globalt medeldjup för torvmarker 1,3 1,4 m Begrepp och begreppsförvirring
Stadsbyggnadsdagarna. Attraktiv hållbarhet! 4 februari, 2015. Johan Kuylenstierna Executive Director
Stadsbyggnadsdagarna 2015 Attraktiv hållbarhet! 4 februari, 2015 Johan Kuylenstierna Executive Director Fråga: Hur mycket växer världens städer med varje vecka? Alternativ 1: Ca 1,4 miljoner invånare Alternativ
SHIPPING AND MARINE TECHNOLOGY MARITIME ENVIRONMENT. Hur miljövänligt är LNG?
Hur miljövänligt är LNG? Innehåll Utsläpp vid förbränning Miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv Framtida möjligheter - inblandning av biogas? Miljöpåverkan vid förbränning Utsläpp av koldioxid Utsläpp
Projektrapport nr 15. Emissioner av växthusgaser från brukad torvmark i areella näringar Mats Olsson, SLU
Projektrapport nr 15 Emissioner av växthusgaser från brukad torvmark i areella näringar Mats Olsson, SLU Fotograf: Mats Olsson Tryckår: Januari 2015 Tryckort: Gävle Innehållsförteckning Sammanfattning...4
Vad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen?
Vad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen? Elin Röös, Postdok, Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion
Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan
Hållbar intensifiering MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering är nödvändigt för framtiden. Det handlar om att odla mer på nuvarande areal och att samtidigt påverka miljön mindre. Bara
IPCC Guidelines for national greenhouse gas inventoriesi
IPCC Guidelines for national greenhouse gas inventoriesi Standardiserad sektorsindelning (transport, energi, industri, jordbruk etc.) och rapportering. Innehåller alla(!) klimatpåverkande aktiviteter tete
Efterbehandling av torvtäkter
Efterbehandling av torvtäkter Tall och gran, 17 år efter plantering vid Spjutaretorpsmossen i Kronobergs län. Produktiv skogsmark inklusive förna lagret binder c:a 1600 kg CO2/ha och år. Genom att aktivt
Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar?
Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar? Gustav Melin, SVEBIO DI-Värmedagen, Stockholm 2016-06-01 2015 var varmaste året hittills Är biomassa och
Minska jordbrukets klimatpåverkan!
Minska jordbrukets klimatpåverkan! Del 1. Introduktion och några åtgärder/styrmedel Kommande delar: Del 2. Fler åtgärder och styrmedel Del 3. Förslag till handlingsprogram Rapport 2008:11 Foto: Mats Pettersson
Kommer klimatförändringen påverka återhämtning i sjöar och vattenddrag?
Kommer klimatförändringen påverka återhämtning i sjöar och vattenddrag? avnämarseminarium 212-5-21, Stockholm Filip Moldan, IVL Svenska Miljöinstitutet Göteborg, i samarbete med många kolleger från SMHI
Jordbrukets utsläpp och trender
29-1-7 Lantbrukets husdjur klimatet och framtidens konsumtion Workshop ekoforskning klimat Christel Cederberg, SIK 6/1 29 Jordbrukets utsläpp och trender Lustgas, N2O och fossil CO2 Fossil CO2 FAO: 18
Vad orsakar brunifieringen av svenska vatten detta vet vi idag Lars J. Tranvik Núria Catalan Anne Kellerman Dolly Kothawala Gesa Weyhenmeyer
Vad orsakar brunifieringen av svenska vatten detta vet vi idag Lars J. Tranvik Núria Catalan Anne Kellerman Dolly Kothawala Gesa Weyhenmeyer Limnology Department of Ecology and Genetics Vad orsakar brunifieringen
Kunskap om markkolsbidrag har betydelse för beräkning av biomassatillgång och växthuseffekt
Kunskap om markkolsbidrag har betydelse för beräkning av biomassatillgång och växthuseffekt LOVISA BJÖRNSSON Professor MILJÖ- OCH ENERGISYSTEM Biodrivmedel från åkermark - förändrad markanvändning ur ett
Greenhouse Gas Protocol (Dual Reporting) Report for Total Produce Nordic. Beräkningsperiod: Framtagen juni 8, 2018 av Our Impacts för U&W
Greenhouse Gas Protocol (Dual Reporting) Report for Total Produce Nordic Beräkningsperiod: 2017 Framtagen juni 8, 2018 av Our Impacts för U&W Redovisningsdetaljer Konsolideringsmodell (Consolidation Approach)
Greenhouse Gas Protocol Report for IT Mästaren. Beräkningsperiod: 2015. Framtagen april 4, 2016 av Our Impacts för U&W
Greenhouse Gas Protocol Report for IT Mästaren Beräkningsperiod: 2015 Framtagen april 4, 2016 av Our Impacts för U&W Redovisningsdetaljer Konsolideringsmodell (Consolidation Approach) Verksamhetskontroll
Markavvattning i skogen
Markavvattning i skogen eller en vandring ut i det okända Anja Lomander 1 Dikningsåtgärder i skogen tre centrala begrepp Markavvattning: Åtgärd som utförs för att avvattna mark med syftet att varaktigt
Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se
Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Bioenergi Sveriges största energislag! Naturgas Vindkraft 11,3 TWh, 5,3 TWh, Värmepumpar 3,0% 1,4% 3,8
Klimateffekter på vegetation och återkopplingar till klimatet
Klimateffekter på vegetation och återkopplingar till klimatet Ben Smith med bidrag av Wenxin Zhang och Paul Miller Inst för naturgeografi och ekosystemvetenskap Lunds universitet Klimatmodeller är fortfarande
Kvävegödsling i Gårdsjön efter 25 år: hur mycket tål skogen?
Kvävegödsling i Gårdsjön efter 25 år: hur mycket tål skogen? Filip M oldan, IVL, med hjälp av många, men främst av: Dick Wright, Hans Hultberg, Bridget Emmett, Janne Kjönaas, Arne Stuanes, Albert Tietema,
Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes
Atmosfär X består av gaser som finns runt jorden. Framförallt innehåller den gaserna kväve och syre, men också växthusgaser av olika slag. X innehåller flera lager, bland annat stratosfären och jonosfären.
Hur äter vi hållbart?
Hur äter vi hållbart? Elin Röös, Postdok, Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion Framtidens lantbruk SLU, Uppsala Radikala minskningar av utsläppen måste till
Jordbruksmarken som kolkälla eller kolsänka vad är potentialen för ökad kolinlagring? Thomas Kätterer Sveriges Lantbruksuniversitet
Jordbruksmarken som kolkälla eller kolsänka vad är potentialen för ökad kolinlagring? Thomas Kätterer Sveriges Lantbruksuniversitet C% i marken 2,4 2,5 2,6 2,7 Kol % i marken 30% 40% 50% Andel vall Rel.
Jordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar
Jordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 KOLDIOXID från fossila bränslen Koldioxid från fossil
Indikatorer för utvecklingen av de Europeiska energisystemen
Indikatorer för utvecklingen av de Europeiska energisystemen Filip Johnsson NEPP:s vinterkonferens 2018 Stockholm, 2018 Division of Energy Technology Department of Space, Earth and Environment Chalmers
Greenhouse Gas Protocol Report for Opus Bilprovning. Beräkningsperiod: 2015. Framtagen maj 10, 2016 av Our Impacts för U&W
Greenhouse Gas Protocol Report for Opus Bilprovning Beräkningsperiod: 2015 Framtagen maj 10, 2016 av Our Impacts för U&W Redovisningsdetaljer Konsolideringsmodell (Consolidation Approach) Verksamhetskontroll
Klimat och miljö utmaningar och möjligheter för svensk mjölk och nötkött. Christel Cederberg Växadagarna 2018
Klimat och miljö utmaningar och möjligheter för svensk mjölk och nötkött Christel Cederberg Växadagarna 2018 Innehåll 1) Utsläpp av växthusgaser med särskilt fokus på metan 2) Klimatavtryck för mjölk och
Självuppvärmning. Med vår kompetensbredd och unika expertis skapar vi nytta för många
Anders Lönnermark, RISE Självuppvärmning Anders Lönnermark 19 September 2018 Research Institutes of Sweden Safety and Transport Safety/Fire Research Med vår kompetensbredd och unika expertis skapar vi
Retention of metals and metalloids in Atleverket treatment wetland Sylvia Waara & Tatsiana Bandaruk
Retention of metals and metalloids in Atleverket treatment wetland 2003-2012 Sylvia Waara & Tatsiana Bandaruk Landfill leachate is different from effluents discharged from STPs In methanogenic stage Very
Program för världskongressen Peatlands in Balance 4-8 juni 2012
Program för världskongressen Peatlands in Balance 4-8 juni 2012 Här presenteras huvuddragen i kongressen som består av keynotespeaker, olika kommittéer och sessioner med olika teman. Mer detaljerad kongressinformation
Kväve och miljömålen Hur går vi vidare efter SCARP
Kväve och miljömålen Hur går vi vidare efter SCARP Cecilia Akselsson, Lunds Universitet Nedfall av kväve: Indikator för fem miljömål (mycket viktigt för ett till) Bara naturlig försurning Grundvatten av
Hållbara biodrivmedel
Hållbara biodrivmedel Sustainable Business Hub - Årsstämma Lund, 29 maj 2013 Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Produktionskedjor för biodrivmedel Skog Jordbruksmark Hav/odling
Vägar till ett hållbart torvbruk
Vägar till ett hållbart torvbruk - Strategier t r och behov av kunskap Torven ur ett vattenperspektiv Lars Lundin Myggbotjärn Fågelperspektiv Torvbråten En myrtjärn omgiven av torvmark Den lokala vattentillgången
Vad händer med jordens klimat?
Vad händer med jordens klimat? University of Reading, UK ISSI, Bern, Schweiz Week of March 11, 2012: 394. 3 ppm 1960-70: + 10 ppm 2000-10: + 20 ppm Radiation effect from human greenhouse gas emission 1979-2009
Hållbar mat produktion och konsumtion Landet Lär 11 dec 2018
Hållbar mat produktion och konsumtion Landet Lär 11 dec 2018 Elin Röös, biträdande lektor i miljösystemanalys för livsmedel, Institutionen för energi och teknik, SLU Uppsala Sommaren 2018 gav en försmak
Marin försurning ett nytt hot mot Östersjöns och Västerhavets ekosystem. Anders Omstedt och BONUS/Baltic-C gruppen
Marin försurning ett nytt hot mot Östersjöns och Västerhavets ekosystem Anders Omstedt och BONUS/Baltic-C gruppen BONUS/ Baltic-C s syfte: Kartlägga Östersjöns koldynamik speciellt för organiskt kol (C
Morgondagens rätt? Maten, klimatet, påverkan år 2050
Växthusgasutsläpp och livsmedel 1 Morgondagens rätt? Maten, klimatet, påverkan år 5 Karin Hjerpe, Jordbruksverket Fredrik Hedenus, Chalmers ton CO -eq per person och år 8 6 Offentlig konsumtion Shoppa
Greenhouse Gas Protocol Report for U&W/ZM. Beräkningsperiod: juli 2014 - juni 2015. Framtagen nov 9, 2015 av Our Impacts för U&W
Greenhouse Gas Protocol Report for U&W/ZM Beräkningsperiod: juli 2014 - juni 2015 Framtagen nov 9, 2015 av Our Impacts för U&W Redovisningsdetaljer Konsolideringsmodell (Consolidation Approach) Verksamhetskontroll
Vårt ansvar för jordens framtid
Vårt ansvar för jordens framtid ArturGranstedt Mandag23.februarbrukteAftenpostenforsidentilåerklæreatøkologisklandbrukverken er sunnere, mer miljøvennlig eller dyrevennligere enn det konvensjonelle landbruket.
Behov av dikesrensning och trädens tillväxtrespons
Behov av dikesrensning och trädens tillväxtrespons Kurs LBP Dikesrensning i praktiken Ulf Sikström SkogD Hur fastställa behov av DR? Vill uppnå: Grundvattennivå ca 30 40 cm från markytan Nivån, dess varaktighet
Miljöersättningar kopplar till biologisk mångfald
Fåglar i öppna jordbrukslandskap Miljöersättningar kopplar till biologisk mångfald Matt Hiron Dept. Ecology, SLU, Uppsala. Visiting post-doc, School of Biology, Newcastle University, UK. Bird photos: Wikimedia
Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare
Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel
Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige
Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Christel Cederberg Greppa Näringen Utbildning Jordbruket och klimatet Nässjö 12 mars 214 Resultat och diskussion från forskningsprojekt
Environmental taxes and subsidies in the Swedish Environmental Accounts
Environmental taxes and subsidies in the Swedish Environmental Accounts Maja Larsson, Statistics Sweden 3 rd OECD Workshop on Reforming Environmentally Harmful Subsidies Paris, October 5th, 2005 E-mail:
Greenhouse Gas Protocol (Dual Reporting) Report for Sala Sparbank. Beräkningsperiod: Framtagen mars 8, 2018 av Our Impacts för U&W
Greenhouse Gas Protocol (Dual Reporting) Report for Sala Sparbank Beräkningsperiod: 2017 Framtagen mars 8, 2018 av Our Impacts för U&W Redovisningsdetaljer Konsolideringsmodell (Consolidation Approach)
Avskogningen kompenseras delvis av att andra skogar samtidigt breder ut sig eller förtätas, men efter tusenårsskiftet har den effekten minskat.
Klimat 2Z: Ändrad markanvändning / Avskogning (På 3 i minuter hinner du läsa det som står med fetstil och dessutom fundera på och eventuellt försöka hitta omfattningen av någon orsak till skogskövlingen.
skogsbränsle för klimatet?
Vad betyder skogsbränsle för klimatet? Klimatnytta på kort och lång sikt KSLA 2010-04-21 04 21 Anna Lundborg anna.lundborg@energimyndigheten.se Sveriges energianvändning 2009 Slutlig energianvändning fördelad
Hur kan skogskötsel bidra till att minska kväveförluster i ett förändrat klimat?
Hur kan skogskötsel bidra till att minska kväveförluster i ett förändrat klimat? Annemieke Gärdenäs & Martin Rappe George (SLU) CLEO-seminariet 21 maj 2012 Upplägg Bakgrund Vad kan vi lära oss från tidigare
Mångfunktionell vall på åker och marginalmark hur mycket biomassa, biogas och biogödsel blir det?
Mångfunktionell vall på åker och marginalmark hur mycket biomassa, biogas och biogödsel blir det? SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp Partnerskap Alnarp 2014-06-03, innovativa lösningar
Ett finskt perspektiv på näringsbalans
Ett finskt perspektiv på näringsbalans och intensivt skogsbruk Martin Forsius Finlands miljöcentral (SYKE) www.environment.fi/syke 13.11.2012, Skogsmarksvittringen i fokus för framtida god vattenkvalitet
RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 10.8.2010 KOM(2010) 427 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET om möjligheten att upprätta förteckningar över områden i tredjeländer med
Klimat och klimatgaser. Anna Hagerberg Jordbruksverket Greppa Näringen
Klimat och klimatgaser Anna Hagerberg Jordbruksverket Greppa Näringen 2011-11-17 Jag ska prata om Klimatförändring-vad innebär det? Växthusgaser Jordbrukets utsläpp Globalt perspektiv på klimat 2C o Hittills
Greenhouse Gas Protocol Report for IT Mästaren. Beräkningsperiod: 2014. Framtagen aug 20, 2015 av Our Impacts för U&W
Greenhouse Gas Protocol Report for IT Mästaren Beräkningsperiod: 2014 Framtagen aug 20, 2015 av Our Impacts för U&W Redovisningsdetaljer Konsolideringsmodell (Consolidation Approach) Verksamhetskontroll
Masterenkät. 1. På vilket språk vill du besvara enkäten?/in what language do you wish to answer? Antal svarande: 89. Svenska.
Masterenkät 1. På vilket språk vill du besvara enkäten?/in what language do you wish to answer? Antal svarande: 89 Svenska 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 English 2. Vilket masterprogram läser du? Atmosfärsvetenskap,
Svenska Trädbränsleföreningen
Branschförening för svenska producenter av trädbränsle med fokus på låg förädlat bränsle och råvara till vidareförädling d.v.s. bioenergins basindustri. Medlemmarna producerar och levererar ca 80% av det
Näringsförluster från svenskt skogsbruk begränsad åtgärdspotential i ett havsperspektiv. Göran Örlander Södra Skog
Näringsförluster från svenskt skogsbruk begränsad åtgärdspotential i ett havsperspektiv Göran Örlander Södra Skog Örlander, Nilsson och Hällgren 1996: Industriell verksamhet Massabruk: Mönsterås, Mörrum
Torv en viktig naturresurs. En presentation om torv och torvproduktion
Torv en viktig naturresurs En presentation om torv och torvproduktion Innehållsförteckning 1. Vad är torv och var finns torven 2. Svensk Torv 3. Vad använder vi torv till 4. Vilka torvmarker använder vi
Klimatmål, fossila bränslen och CCS
Pathways to Sustainable European Energy Systems Klimatmål, fossila bränslen och CCS Filip Johnsson Energisystem 20 januari, 2016 Division of Energy Technology Sweden filip.johnsson@chalmers.se Carbon budget
Verksamhetsidé. SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.
Jorden som resurs, SLU:s bidrag Jordbruks- och trädgårdskonferens 2010. Lisa Sennerby Forsse, SLU. 4 mars 2010 Verksamhetsidé SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning
Nationell forskning om kolinlagring i mark. Thomas Kätterer Sveriges Lantbruksuniversitet
Nationell forskning om kolinlagring i mark Thomas Kätterer Sveriges Lantbruksuniversitet C% i marken 2,4 2,5 2,6 2,7 Kol % i marken 30% 40% 50% Andel vall Rel. ökning vallareal C% i marken 2015 2 3 4 Kol
Markanvändningen i Sverige
Tabellförteckning Tabell Rubrik B 1 Åkerarealens användning länsvis år 2010, hektar och procent 178 The use of arable land by county in 2010, hectares and percent B 2 Växthusyta (m 2 ) och frilandsareal
Regional Carbon Budgets
Regional Carbon Budgets Rapid Pathways to Decarbonized Futures X-CAC Workshop 13 April 2018 web: www.cemus.uu.se Foto: Tina Rohdin Kevin Anderson Isak Stoddard Jesse Schrage Zennström Professor in Climate
Sommarens torka. Klimatförändring
Sommarens torka Klimatförändring Rådgivning för lantbruksföretag Klas Fredriksson Länsstyrelsen Länsstyrelsens arbete med brandrisker, torka och vattenbrist i Södermanland Bemanning Samverkan Skogsbrandrisk