Vårt ansvar för jordens framtid

Transkript

1 Vårt ansvar för jordens framtid ArturGranstedt Mandag23.februarbrukteAftenpostenforsidentilåerklæreatøkologisklandbrukverken er sunnere, mer miljøvennlig eller dyrevennligere enn det konvensjonelle landbruket. Bioforsk«Knuserøkomyter»ifølgeAftenposten,somsiterteukeavisenMandagmorgen.ForskernefikkiartikkelenstøtteavHelsedirektoratetogVitenskapskomiteenformattrygghet. «UnyansertavBioforsk»,hevdetlandbruksministerLarsPederBrekkiAftenpostentodager senere. Temaet vil bli aktualisert på generalforsamlingen i Antroposofisk Selskap i april. Sombidragtildebattenpresentererviherenvektigstemmefraforskerhold. «Vårt ansvar för jordens framtid» var temat för konferensen6. 9.november2008iHamartill minne av 100 år antroposofi i Norge och också för mitt bidrag. Ett liknande fördrag hölls tidigare under året i Kulturhuset i Järna under temat «Att skapa framtid». Här följer nu ett sammandragavvadsomdärframfördes. Dengrönajordenochmänniskan Ingenkanundgåallvaretidenhotbildsomidag vilar över mänskligheten vad gäller jordens framtid, vad gäller miljön och hur vi förvaltar Artur Granstedt, leder av Biodynamiska Forskningsinstitutet i Järna (S) jordens naturresurser samt också den ekonomiskakrissomdäravkanförväntasbliänstörre ändensomjustnupågår.justdärförärdetock- såviktigtattlyftaframdestoramöjligheterviharivårhandtackvareru- dolfsteinerslantbruksimpulsochsomlettframtillbiodynamiskodling. Baljväxterochkretsloppstoppadesvälten Sominledninggavsennaturgeografiskochekologiskbakgrundsamtockså någotavodlingenshistoriaframtilldagenssituation.detfinnsexempeldär kulturerblomstratochvuxittillgenomuppodling.ursprunglignaturmark harkunnatgegodaskördaråtalltflermänniskorgenomkunskapochvisdom rörande jordens brukande. Ett exempel är vårt eget jordbruk här i Nordendärmänniskorännuunderslutetav1700-taletsvaltihjälnärskördarnaslogfel.Mengenomattattinföraväxtföljdermedbaljväxtvallarsom fångadeinkvävetilljordenlyckadesmanmedundret:attvändasvälttillen tryggadmatförsörjningtrotsensamtidigtökandebefolkning.produktionen av kött, mejeriprodukter och brödsäd flerdubblades. Sverige blev till och 1

2 medexportöravjordbruksprodukteribörjanav1900-talet.kunskapenom hurdettavarmöjligtinnankonstgödselochbekämpningsmedelfanns,äri detnärmasteutraderadidenvanligalantbrukslitteraturenochhistoriekunnandet. Men exempel finns också på överutnyttjande och på hur kulturer fallit samman. Men nya områden har upptäckts, kolonialiserats av oss människor. Nu finns inte längre den möjligheten, hela jorden är befolkad och tagenibruk. Dendubblautmaningen Vistårnuinfördendubblautmaningenattfödaensnabbtökandevärldsbefolkning med tillräckligt mycket av närande och hälsosam mat och samtidigthushållamedändliganaturresurser.denutarmningsomjustnupågår av själva resursbasen, den grönskande Jorden, måste upphöra. Jord- och skogsbruk innebär inte bara att man producerar livsavgörande nyttigheter sommat,fibrerochmaterialförhusochvärme.brukandetavjordeninnebär också vårdandet av själva resursbasen, grunden för vår existens, den odlingsbarajorden.hurbrukandetavjordenbedrivsharenavgöranderoll förvåregen,vårabarnsochsjälvajordensekologiskaframtidochangåralla människor. Ca1,5miljarderha,11%avlandytanpåjorden,ärnuuppodladåker.Det innebär att den disponibla åkerarealen per person i genomsnitt uppgår till 0,22haper(2200m 2 ).VimedvårlivsstililändersomSverigeochNorge behöver nästan den dubbla åkerarealen per person, en yta som motsvarar ungefär fyra villatomter. En betydande del av denna åker som föder oss finns i andra ofta betydligt fattigare länder där det finns människor som svälter.försverigeuppgårdennaexternaåkerarealtill30%avvårtmatbehov,inorgetrorjagimportarealenärännuhögre,någonbörräknapådettaförnorskaförhållanden. En väsentlig del av det foder vi använder till vår inhemska kött och mejeriproduktionproducerasisydamerikaochiasien.ökadköttkonsumtion innebär att vi utnyttjar ännu mer av de globala markresurserna för foderproduktion.somkontrastöverleverstoragrupperavmänniskoriasienpå enfjärdedelavdennaytaviutnyttjar,ca0,1haperperson.ca80procent avdenglobalabefolkningsökningenpågårideredannuöverbefolkadedelarnaavvärldenocharealenodlingsbarmarkperpersonkrymperhärsnabbareännågonannanstans. Därförminskaråkrarna Enligt en nyligen publicerad FAO-studie är i storleksordningen 20 % av världens begränsade åkermarker, utsatt för degradering och nedsättning av 2

3 produktionsförmågan.istorleksordningen5-6miljonerhaåkerförsvinner årligen genom utarmning av humusförrådet, torka, försaltning samt också genom att man bebygger odlingsmark. För att kompensera förlorad åkermarkhardethittillsvanligastesättetvaritattavverkaellerbrännaytterligareskog,vilketvinuvetledertillänmerallvarligakonsekvenser. Själva den luft vi andas skapas genom världens skogar och växtligheten på jorden. Det faktum att sötvattnet inte räcker är redan den enskilt största osäkerhetsfaktorn vad gäller tillgång på livsmedel inom många områden i världen. Till detta kommer klimatfrågan som ett allt överskuggande hot medriskattodlingsmarkdränksiblandannatsydostasienmedantorkaoch vattenbristhotariandraområdenivärlden. Världensandning Det är världens hela växtlighet, naturmarker och skogar som genom koldioxidassimilationenårligenbinderdeistorleksordningen120miljarderton koliformavkoldioxidsomkanbalanseradenkoldioxidsomavgesgenom förbränning,nedbrytningavorganisksubstansochandning.detäralldenna gröna växtlighet på jorden som samtidigt bildar det syre vi andas med luften.detärenstorin-ochutandningsomgårgenomårsloppet. Det är mot den bakgrunden så förödande att just den gröna resursbasen i formavvärldensstoranaturskogarnuocksåhotas.istorleksordningen20 %avdentotalaökningenavkoldioxidhaltenberorpådenavskogningoch även degradering av markens organiska substans som skett framför allt inomregnskogsområdenaisydamerika,afrikaochasien. Oacceptablaeffekter Enligt FNs klimatpannel IPCC måste koldioxidökningen upphöra och stanna på en nivå ppm för att förhindra att temperaturen ökar med mer än 2 C. För att begränsa temperaturstegringen till den nivån måste den globala förbrukningen av fossil energi minska med i storleksordningen80%underdenärmaste30åren. Accepterandeaventemperaturhöjningpå2 Cärdessutomstarktifrågasatt av många forskare som menar att även en sådan begränsning av temperaturhöjningen kommer leda till oacceptabla negativa effekter på samhället ochekosystemen.samtidigtärverklighetendenattmanännuintesernågon minskning av växthusgasutsläppen utan utsläppen fortsätter tvärtom attöka. Denoljeslukandehandelsgödseln Det konventionella jordbrukets ökande användning av fossil energi för framställning av konstgödsel, bekämpningsmedel, drivmedel samt import 3

4 avfodermedelinnebärattjordbruketförbrukarmerfossilenergiänbrännvärdet av de livsmedelsprodukter som produceras. Till detta kommer de energiresursersomkrävsiövrigaledavlivsmedelskedjanfrånjordtillbord iformavtransporter,lagring,förädlingmm. Räknarmandärtillinocksåkoldioxidutsläppentillföljdavdenavskogning som sker i andra delar av världen för vår köttkonsumtion(produktion av importerat sojaprotein), så svarar vår produktion och konsumtion av livsmedelföristorleksordning40%avdentotalaemissionenavväxthusgaser räknadeikoldioxidekvivalenter.dåärocksåemissioneravandraväxthusgaseränkoldioxidinberäknade. Det är framför allt framställningen av konstgödselkväve som är energikrävande. Det åtgår ungefär en liter olja för att fixera 1 kg kväve. Till detta kommer emissioner av lustgas(dikväveoxid) som också är en kraftig växthusgas.jordbruketförekonstgödselninförandevarsjälvförsörjandeifrågaom kväveliksomdagensekologiskajordbruk.dettatackvaredenbiologiskakvävefixeringen som sker i symbios med baljväxtbakterier i marken och som fårsinenergigenomfotosynteseniväxten. Därförökadeläckaget Införandetavkonstgödselnijordbruketibörjanpå1950-taletiländersom Sverige och Norge innebär inte bara att bönderna blir mer beroende av fossil energi i jordbruket. Det får också en annan ödesdiger konsekvens: genom konstgödseln var det möjligt att bryta det ekologiska sambandet mellanväxtodlingochdjurhållning.detkonventionellaspecialiseradejordbruketväxteframmedvissagårdarheltutandjurochandragårdarmedför mycketdjur. Ochdetvarnudenolyckligautvecklingstartadesominnebarattjordbruket började läcka ut allt större överskott av växtnäring till den omgivande miljön.förlusternaavbådekväveochfosforärhögstfråndehårtspecialiseradekonventionelladjurgårdarnasomocksåköperinstorafodermängder. Ensidiga växtföljder ledde samtidigt till ökad användning av kemiska bekämpningsmedelsomocksåspridsimiljöngenomvattendragen. Biodynamiskt endokumenteradmöjlighet Det är idag dokumenterat att biodynamiskt jordbruk är en möjlighet att bryta den här negativa utvecklingen. I det av EU delfinansierade ÖstersjöprojektetBERAS(BalticEcologicalRecyclingAgricultureandSociety)som omfattade samtliga EU-länder runt Östersjön gjordes jämförelser mellan dagens konventionella jordbruk och ekologiskt jordbruk drivet enligt biodynamiska principer med en djurhållning anpassad till gården egen foderproduktion. Totalt ingick 48 typgårdar fördelade mellan de åtta EU- 4

5 Artur foran kartet av Østersjø-prosjektet BERAS länderna runt Östersjön så att de representerade de olika odlingsförhållandensomgällerinomområdet.projektetpågickundertreår( )och koordineradesfrånbiodynamiskaforskningsinstitutetijärnamedtotalt50 forskare som medverkade från universitet och forskningsinstitutioner i de olika länderna. I studierna ingick utvärdering av klimat-påverkan, läckaget av växtnäring, inverkan på den biologiska mångfalden samt också ekonomiskaochsociologiskastudier. Helaresultatetfinnsredovisatitotalt7rapportersomfinnstillgängligapå projektetshemsida: Biogasgavoberoende I ett jordbruk enligt biodynamiska principer är man självförsörjande med såvälegetfoderochegengödsel.detmöjliggöresgenomattvarjegård(eller gårdarisamverkan)inteharmerdjuränvadsomkanförsörjasavegetfoder. Mellan 60 och 90 % av all växtnäring som grödorna tar upp kommer här tillbaka till marken genom djurens gödsel. Det kväve som behövs tillförs genom odling av kvävefixerande baljväxter så som man gjorde före konstgödselnsinförande. Resultatenfrångårdsstudiernavisarattmaniettsjälvförsörjandeekologiskt jordbruk enligt biodynamiska principer (jordbruket som självförsörjande 5

6 organism)kanminskaanvändningavfossilenergimedistorleksordningen 60%ijämförelsemedkonventionelltjordbruk.Ommandessutomilikhet med Biodynamiska forskningsinstitutet i Järna bygger en egen biogasanläggningpågårdenkanjordbrukettill100%blisjälvförsörjandepåenergi. Läckageförlusterna av kväve visade sig vara 70 % lägre i ekologiskt kretsloppsjordbrukijämförelsemedkonventionelltjordbruk. Vikanvändautvecklingen BERAS-projektetvisadeattenomläggningavhelajordbruketiÖstersjöregionen skulle kunna stoppa miljöbelastningen från jordbruket i form av kemiska bekämpningsmedel och av närsalter. Just nu riskerar de nu ännu lågintensivajordbrukenidenyaeu-ländernapolensamtjordbrukeniestland,lettlandochlitauenattgöraomvåramisstagochdrivaframettintensivjordbruk baserat på konstgödsel och bekämpningsmedel likt det vi harisverige,finlandochdanmark.dettaskulleinnebäraendefinitivkatastrofföröstersjönsmiljö. Mat från enbart ekologiska kretsloppsgårdar i enlighet med biodynamiska principer kretsloppsgårdar i hela Östersjöregionen skulle kunna bli räddningen för Östersjöns miljö. Samtidigt skulle också emissionerna av växthusgaser i det närmaste kunna elimineras från hela livsmedelskedjan. Dettaskullekunnabliverklighetgenomenkombinationavomläggningtill biodynamiskt-ekologiskt kretsloppsjordbruk, ökad närhet mellan produktion och konsumtion, utnyttjande av den potential till att producera förnyelsebarenergisomfinnsinomjordbruket,samtminskadkonsumtionav köttfrånframföralltenkelmagadedjursomgrisarochhöns,somnuproducerasiindustriellskalaivärldentillprisetavstortlidandefördjurenoch oersättligaskadorpåvårjord. Jordbruketsomkolsänka Iställetförattbidratillenökadklimatbelastningskullejordbruketistället kunna bidra till att koldioxidhalten i luften minskade. Jordbruksmarken kan fungera som s.k. kolsänka genom ökning av humushalten. Det visar resultatenfråndelångliggandeförsöksompågåttmedbiodynamiskodlingi Järnasedan1950-talet.Denorganiskasubstansenimarkenökarmedhjälp avvallodlingochbaljväxterienväxtföljdmedandragrödorikombination medåtercirkulationavstallgödsel.dendegraderingsomnuskerglobaltav den organiska substansen i marken skulle kunna vändas och en återuppbyggnadske.såväldelångliggandeförsöksompågårischweiz(fibl)somi Tyskland (Darmstadt) samt vid Biodynamiska forskningsinstitutet i Järna visaratttilläggetattocksåanvändadebiodynamiskapreparatenytterligare ökar humusuppbyggnaden i marken och därmed markens bidrag till att 6

7 minskakoldioxidhalteniatmosfären. Medökadknapphetpåmarkresurserblirocksåfråganomlivsmedlenskvalitet av allt större betydelse. Jämförande studier vid Biodynamiska forskningsinstitutetijärnavisarocksåattmereffektivakretsloppledertillhögre halteravviktigaessentiellamineralerochspårämnenijämförelsemedkonventionellt odlad brödsäd. Proteinernas sammansättning skiljer sig också i brödsäd med en högre halt i biodynamiskt odlat jämfört med konventionelltodlat. Sammanfattning FörenuthålliglivsmedelsproduktionochföratthindraenfortsattutarmningavhelaJordensombärareavlivmåstegrundläggandeekologiskaprinciper respekteras. Av vår odlingshistoria kan vi lära oss hur vi från att ha varitettförbrukarsamhällekanblikapablaattökajordensfruktbarhetoch nyskaparesurser.menvikanocksåläraosshurvipåkorttidkanförbruka vad naturen själv och människan genom varsam samverkan med naturen byggtupp. Dagens konventionella brukningsmetoder med förbrukning av ändliga lagerresurser, biologiskt kapital och linjära flöden av växtnäring leder till övergödda hav, klimatförsämring, utarmade jordar, förlorad biologisk mångfaldochnäringsfattigmat.dengrönajordenkrympersamtidigtsom vibliralltflerdenskallföda.jordenstårvidrandenavenbetydandeekologiskkatastroftillföljdavdenlivsstilochdebrukningsmetodersomutvecklats i de industrialiserade delarna av världen. Det är de redan fattigaste delarnaavvärldensbefolkningsomdrabbashårdast. Praktiskagårdsexempelochårtiondenslångliggandeförsökvisarattviskulle kunna vända utvecklingen. Ett ekologiskt och biodynamiskt jordbruk baserat på kretslopp med organisk gödsel och mångsidiga växtföljder med baljväxtvallarkanåterskapabördigjord,skonahavet,minskaklimatbelastningen och ge mer näringsrik föda. Detta kombinerat med en förändrad livsstildärviminskarvårköttkonsumtionochavstårfrånattätaköttfrån djursomutfodrasmedspannmålochimporteradsojaskulleocksåfåmaten atträckatillallvärldenfolk. Enmerfullständigredovisningavföredragetmedfigurer,förklarandetexter ochförteckningpådenlitteraturochderapportersomlegattillgrundför framställningen kan beställas från Biodynamiska forskningsinstitutet i Järna. Kontakt: ArturGranstedt,BiodynamiskaForskningsinstitutet,Skillebygård,S-15391Järna E-post:sbfi@jdb.se Web: 7