Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.

Transkript

1 Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Erfarenheter från en mindre försöksgård i Uppland. Kristina Belfrage Mats Olsson

2

3 5 km

4

5

6 Matproduktionen i framtiden Minskad tillgång på areal : konkurrens med energiprod. & skog Klimatförändringar kommer att ge förskjutningar i geografisk fördelning av produktionen mer i Nord, mindre i Syd. Brist på billig energi i allmänhet, fossil energi i synnerhet Brist på P-gödselmedel Konkurrens om, och högre pris på vatten Krav på giftfri mat och vatten Större hänsyn till omgivande ekosystem (t ex Östersjön) Hög mångfald; genetisk, biologisk, landskap

7 Framtidens lantbruk Projektets syfte var att på en aktivt brukad gård genomföra en driftsomläggning till ett produktionsintensivt lantbruk enbart baserat på användning av lokala, förnyelsebara resurser samt att kontinuerligt mäta vilka förändringar som sker i ekosystemet vid omläggningen

8 Deltagardrivet; uppstarten 2009

9 Projektet skall vara ett exempel på hur en gård, av Ekebys typ, och i Roslagen kan komma att se ut år Forskningsgården skall vara : ett ställe där kreativa idéer och metoder, som skulle vara för riskfullt för andra att pröva, kunde testas och utvärderas. en källa för inspiration för andra lantbrukare, studenter, forskare, beslutsfattare och allmänhet. samt ge vägledning till andra som vill göra likadant. ett ställe att bygga upp och bevara kompetens

10 Vårt framtidsscenario 2030 (enligt IPCC och FAO) Endast släpper ut motsvarande 1 ton koldioxid per person och år Produktionen av livsmedel måste öka med 50 % Eran med tillgång till billig olja är slut och förråden av fosfor av god kvalitet, som beräknas vara förbrukade om 30 till 40 år, är en bristvara. Fler insektsarter med hög reproduktionsförmåga, som tidigare begränsats av vintertemperaturen, har etablerat sig. Ogräs som är anpassade till att växa i det begränsade ljus som råder under höst, vinter och vår har blivit ett problem i odlingarna. Risken för frostskador har ökat Vi har längre torkperioder på somrarna med sänkta grundvattennivåer. Vintrarna är mildare och blötare än idag med ökad risk för läckage av näring.

11 Prioriterade forskningsområden Uthålliga växtföljder där livsmedels- och fodergrödor samodlas. Biologisk skadedjursbekämpning och olika komposteringstekniker av stallgödseln. Husdjurens ekosystemtjänster och skogsbete. Energifrågan. Hur bli fossilbränslefri? Demonstrationsträdgård med inriktning mot självhushåll

12

13 Var??

14 Mosaik landskap

15 Gården: 8 ha åker 3,5 ha äng 5,5 ha betesmark 18 ha skog (delvis betad)

16 Valda förutsättningar P tillförsel med humanurin/fekalier, slaktavfall, aska N ersätts med kvävefixerare Övriga näringsämnen tillförs genom att öka vittring och tillgänglighet med god humushalt, bra struktur, rik markbiologisk aktivititet genom begränsad jordbearbetning Fossil energi ersätts med raps (kallpressad) och häst

17 Uthålliga växtföljder, 3 varianter Ex: På markerna med mager, torkkänslig jord har vi följande växtföljd: År 1. Lucernvall, ev. med getärt År 2. Lucernvall, ev. med getärt År 3. Vall som ovan som skördas en gång, plöjs samt sås med höstraps År 4. Höstraps År 5. Ärtor och havre till mognad År 6. Bovete År 7. Linser med insådd och eventuellt hirs med insådd

18 Gården beräknades kunna försörja 53 personer med mat på 11,5 ha inkl. äng + 10 ha skogsbete Mängd livsmedel i vårt försök, kg per person och år 120 kg spannmål samt 20 kg till foder 33 kg oljeväxter 20 kg baljväxter samt 30 kg till foder 150 kg potatis samt 100 kg till foder 4 kg ägg 25 kg kött 270 kg mjölk Grönsaker och bär/frukt odlas på tomtmark och har under de senaste 10 åren givit i snitt 170 kg grönsaker och 200 kg bär/frukt Mängd livsmedel som en blandkostare äter idag per år (Bruce et al, 1997) 145 kg spannmål 20 kg oljeväxter 12 kg baljväxter 125 kg potatis 7,5 kg ägg 53 kg kött 230 kg mjölk 70 kg grönsaker 147 kg bär/frukt

19 Test av nya sorter Datum för mognad % uppkomst utan bevattning/regn Quinoa, tre sorter september 40, 50 resp 75 Amaranth Omogen 1 november 60 Teff, två sorter 20 september 0 Sorghum, Nigrum 30 september 30 Hirs, plymhirs 5 september 25 Hirs, kolvhirs 20 september 70 Sesam Omogen 1 november 0 Gröna linser 10 september 70 Bovete 10 augusti 0 Solros, Lilia 5 september 70 Trädgårdsmålla 30 augusti 75

20 Nya grödor, t ex bovete

21 Hur inverkar valet av egenproducerat bränsle på mängden producerad humanföda. Tre fallstudier Fall 1. I detta fall använder gården tre hästar. 5 delscenarier med olika varianter med kor, får och höns Fall 2. I detta fall används en diesel-driven traktor (inköpt diesel),men inga hästar. 5 delscenarier med olika varianter med kor, får och höns Fall 3. Här används 1 häst samt en traktor som drivs med egenproducerad rapsolja, dvs mängden rapsolja för humanföda reduceras med de 320l som behövs till traktorn. 6 delscenarier med olika varianter med kor, får och höns

22 Bästa utfall Fall 1: 3 hästar Fall 2: Dieseltraktor Fall 3: 1 häst + rapsolje traktor Antal personer/år med täckt kaloribehov Mjölk l/år , , ,0 Kött, ägg Kg/år

23 Men stor skillnad mellan delalternativ med olika djurbesättning

24 Fjällnära och SRB

25 Övergripande slutsatser Vi måste konsumera det marken kan ge! De "svåra" växtföljderna vi använde oss av kräver kunskap. Dessutom krävs det många djur för att försörja växtodlingen med näring från skog, äng och betesmarker. Regelverket måste förändras i grunden! Kunskapen om lokal förädling av grödor måste återerövras! Dessutom innehåller de gamla sorterna mer näring. Avelsmålen för våra produktionsdjur, ffa svin och kor, måste anpassas för en kommande klimatförändring/peak oil situation. För att uppnå våra mål krävs utbildning inom området (t ex YH utbildning)

26 Tack och slut från oss (snart doc.) (snart em.)