Innehåll

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "2012-02- 01. Innehåll"

Transkript

1 Innehåll Principer för ekologiskt lantbruk Rötning för produktion av biogas och biogödsel Effekter på växtodlings- och djurgårdar Rötning och grunder för ekologiskt lantbruk Slutsatser Andersson & Edström,

2 Värden, principer och certifiering Certifiering KRAV EU-märkning Principer Hälsa Ekologi Rättvisa Vård Forskning och försök Värden Respekt för Naturen Principer för ekologiskt lantbruk med relation till växtnäring och resursnyttjande produktionen baseras på ekologiska processer och recirkulering input minskad genom återanvändning, återvinning och effektiv hantering av material och energi med syfte att bevare och förbättra kvaliteten på miljön och hushålla med resurs Från IFOAM,2005 2

3 Utmaningar för ekologiskt lantbruk Minskade växtnäringsförluster (speciellt N) Minskad klimatpåverkan Minskad användning av fossil energi och produktion av förnybar energi Förbättrad växtföljd i system utan djurhåll Brist på näringsämnen i system utan djurhåll Återvinning av näringsämnen från produkter som säljs tillbaka till jordbruket Ökad omställning till ekologisk produktion Högra avkastning Trovärdighet Rötning för produktion av biogas och biogödsel är ett viktigt verktyg för att möta utmaningarna! Lukehurts et al

4 Rötning för biogas produktion Grödor och växtrester Stall och flytgödsel Bioas El Värma Bränsle Hushållningsavfall Biogödsel Mattavfalls industri Andersson 2006 Råvara, kvalitet och hantering av biogödsel Råvara sammansättning (gödsel, grödor, växtrester, mattavfall) och biogas parametrar bestämmer kvaliteten av biogödsel Biogasrötning (BR) och biogödsel kan manipuleras ved samrötning av olika råvaror BR Minskar torksubstans halten (25-75%) Lätt nedbrytbar C minskar % Svårt nedbrytbart C minskar 0-10% Ammonium koncentration ökas 50-60% ph ökas med mer än 1 enhet Management av rötrest essentiell (lagring, injicering i marken, mm Tersbøl, 2009; Lukehurst et al

5 Exempel på biogödsel sammansättning Råvara: Klövergräs och rödbet blad % DM 6,2 Ash % of DM 26 C % of DM 34 Total N g/l 3,0 NH4-N g/l 1,5 (50%) P g/l 0,32 K g/l 3,6 Ca g/l 2,4 Mg g/l 0,33 Råvara: mjölkko gödsel % DM 6,1 Ash %DM 40 Total N% 0,29 NH4-N % 0,13 (45%) Total P % 0,108 Total K % 0,42 Gunnarsson et al Smith et al., 2007 Effekter av biogödsel på skördar Italienskt rajgräs: Biogödsels N knappt så effektivt som mineral-n gödselmedel (Gunnarsson et al 2010) Rödbet skördarna i ekologiskt system ökat 33-53% med rötning av gräs-klöver vall jämfört två gröngödsling behandlingar (Gunnarsson et al. 2011) Jämförelse av rötning av skörderester med nedmyllning av rester visade att biogödsel förbättrade vårvete, höstvete och sockerbets skörden med 21, 18 och 11%, respektive, i genomsnitt av fem år (Gissén och Svensson, 2008) 5

6 Kvävenyttjande Liten lågra eller samma nyttjande av ammonium kväve Mineralisering av organiskt kväve i biogödsel från gräsklöver ca 12% första året (Gunnarsson et al. 2010) Högra protein halten i spannmål (Gissén och Svensson, 2006; Möller et al 2009) Lukehurst et al Effekter av biogas rötning och biogödsel i olika system Växtodling utan djurhåll Mjölkgård 6

7 Växtföljd i växtodlingssystem Klövergräs utläg klövergräs Vårvete Potatis Höstvete Höstvete Ärt Modifierat efter Möller, 2006 Växtföljd med biogas rötning Utläg klövergräs + halm Klövergräs Vårvete + halm Potatis Höstvete +halm +halm Höstvete Ärt Modifierat från Möller,

8 Effekter av strategiskt växtnäringshantering via biogasrötning Rötning av gräs klöver, halm och fånggrödor resulterar i en mobil pool av näringsämnen Avkastning av icke-baljväxter förbättrades i gns 16% Kväveupptag från organiska rester ökades 19% N utlakningspotential minskade med 20% Utsläppen av lustgas minskade med 40% Netto energiproducent Netto växthusgas balans förbättrades ved rötning av biomassa, på grund av att minskat N2O utsläpp och produktion av biogas balanserar användning av fossil energi i odlingen Stinner et al Möller and Stinner 2009 Växtföljd och rötning på mjölkgård Klövergräs Vårvete +utläg 8 1 Klövergräs 2 Foder och halm Stald Spelt 7 bete 3 höstvete Flytgödsel Ärt Potatis Fånggrödor & halm Biogödsle Råg Från Möller

9 Effekter av rötning på mjölkgård Utan rötning av fånggrödor inte effekt av rötning av flytgödsel på skörden, men netto energiptroducent Med rötning av fångrödor: Ökad pool av mobil växtnäring Reducerat N utlakningspotential Ökat kväva nyttjande och högra skörder Förmodligen ökat kvävefixering i baljväxter Förbättrat växthusgas balans och netto energiproducent Möller et al 2008 Grundar för ekologiskt lantbruk och biogas rötning Markens organiska substans Växtföljden Betydningen av att den lät nedbrytliga fraktion rötas till gas för markens organiska substans? Biogas rötning giver möjlighet att introducera andre grödor på växtodlingsgårder för diversifiering och kolinlagring 9

10 Slutsatser Ett biogasanläggning i ekologiskt jordbruk kan: producera förnybar energi, öka näringsämnens effektivitet öka avkastningen och förbättra kvaliteten minska N-förluster och klimatpåverkan återvinna näringsämnen från hushållnings avfall och icke-odlad mark till ekologisk odling giva möjlighet för nya grödor på växtodlingsgårdar, men mer forskning behövs om hur man kan integrera biogas rötning i ekologiskt produktion och samtidigt säkre markens organiska substans. 10

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Förnybar energi och självförsörjning på gården Erik Steen Jensen teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Innehåll Bakgrund Ekologisk jordbruk, uthållighet och funktionell integritet Möjligheter och tilltag

Läs mer

Produktiviteten, effektiviteten och klimatet

Produktiviteten, effektiviteten och klimatet Produktiviteten, effektiviteten och klimatet Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland Jordbrukets klimatpåverkan är inte som andras påverkan Koldioxid från Kol i Lustgas Metan från Utsläpp från fossil

Läs mer

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk!

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! FAKTABLAD Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! sida 2 Så här producerar

Läs mer

Styrkor och svagheter i jordbrukets klimatpåverkan

Styrkor och svagheter i jordbrukets klimatpåverkan Styrkor och svagheter i jordbrukets klimatpåverkan Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 KOLDIOXID från fossila bränslen Koldioxid från fossil energi Jordbrukets

Läs mer

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22, 076-105 73 45 Koldioxid från fossil energi Jordbrukets

Läs mer

Vallens klimatpåverkan. Pernilla Tidåker, JTI

Vallens klimatpåverkan. Pernilla Tidåker, JTI Vallens klimatpåverkan Pernilla Tidåker, JTI Vallen påverkar klimatet på många sätt Vad bidrar till vallens klimatpåverkan? Hur kan klimatavtrycket reduceras? På vilka olika sätt kan vall motverka växtodlingens

Läs mer

Tolkning av växtnäringsbalanser på mjölkgårdar. Kurs för rådgivare Nässjö 2008

Tolkning av växtnäringsbalanser på mjölkgårdar. Kurs för rådgivare Nässjö 2008 Tolkning av växtnäringsbalanser på mjölkgårdar Kurs för rådgivare Nässjö 2008 1 Dispostion Vad är en balans? Vad innebär ett överskott? Hur ser det ut på en mjölkgård? Hur kan man jämföra gårdar? Hur uppstår

Läs mer

Dagens brukningspraxis och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Introduktionskurs Hallsberg

Dagens brukningspraxis och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Introduktionskurs Hallsberg Dagens brukningspraxis och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Introduktionskurs Hallsberg 2011-11-18 Vilka problemområden har vi? Alltid varit rätt att producera så mycket som möjligt

Läs mer

Jordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar

Jordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar Jordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 KOLDIOXID från fossila bränslen Koldioxid från fossil

Läs mer

Klimatneutralt jordbruk 2050

Klimatneutralt jordbruk 2050 Klimatneutralt jordbruk 2050 Vilka tekniska lösningar behöver vi utveckla för att minska jordbrukets klimatpåverkan? Pernilla Tidåker, JTI JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik JTI utvecklar kunskap

Läs mer

Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk

Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk Georg Carlsson Sveriges lantbruksuniversitet Område Agrosystem, Alnarp georg.carlsson@slu.se Baljväxtakademin, 29 februari 2012, Alnarp Sveriges lantbruksuniversitet

Läs mer

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Biogas till Dalarna Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Kort historia om Dala BioGas LRF tittar på förutsättningarna att göra en biogasanläggning i södra Dalarna. En förundersökning utförs av SBI

Läs mer

Kvävedynamik vid organisk gödsling

Kvävedynamik vid organisk gödsling Kvävedynamik vid organisk gödsling resultat från ett växthusförsök och tankar kring nya forskningsbehov SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp Jordbrukets utmaningar Foto: SLU Ökande efterfrågan

Läs mer

Biogas och miljön fokus på transporter

Biogas och miljön fokus på transporter och miljön fokus på transporter Maria Berglund Regionförbundet Örebro län, Energikontoret ÖNET Tel: +46 19 602 63 29 E-post: Maria.Berglund@regionorebro.se Variationsrikedom Varierande substrat Avfall,

Läs mer

Gårdsbaserad biogasproduktion

Gårdsbaserad biogasproduktion juni 2008 Gårdsbaserad biogasproduktion Den stora råvarupotentialen för en ökad biogasproduktion finns i lantbruket. Det är dels restprodukter som gödsel och skörderester, men den största potentialen kommer

Läs mer

Energihushållning i växtodling

Energihushållning i växtodling Energihushållning i växtodling Odling i Balans -Temadag 2012 24 januari, Nässjö Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Energiflöden i svensk växtodling Energiinsats Biobränslen Steg

Läs mer

Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket

Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Produktionsområden Nö Nn Ssk Gsk Ss Gns Gmb Gss Område (ha) Största gröda Näst största Största avbrotts-gröda Total åkerareal Gss Höstvete

Läs mer

Räkna med vallen i växtföljden

Räkna med vallen i växtföljden Räkna med vallen i växtföljden av Göran Bergkvist (SLU), Håkan Rosenqvist och Pernilla Tidåker (JTI) Lanna (R4 1103 2). Effekt av vall i växtföljd Foto: Göran Bergkvist Övergripande syfte med projekt Räkna

Läs mer

REMISSVAR: Remiss betänkandet Skatt på kadmium i vissa produkter och kemiska växtskyddsmedel

REMISSVAR: Remiss betänkandet Skatt på kadmium i vissa produkter och kemiska växtskyddsmedel Finansdepartementet 103 33 Stockholm Dnr Fi2017/04821/S2 Malmö den 28 april 2018 REMISSVAR: Remiss betänkandet Skatt på kadmium i vissa produkter och kemiska växtskyddsmedel Avfall Sverige är kommunernas

Läs mer

Mångfunktionell vall på åker och marginalmark hur mycket biomassa, biogas och biogödsel blir det?

Mångfunktionell vall på åker och marginalmark hur mycket biomassa, biogas och biogödsel blir det? Mångfunktionell vall på åker och marginalmark hur mycket biomassa, biogas och biogödsel blir det? SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp Partnerskap Alnarp 2014-06-03, innovativa lösningar

Läs mer

Hur odlar vi och vad behöver ändras?

Hur odlar vi och vad behöver ändras? Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Produktionsområden Nö Nn Ssk Gsk Ss Gns Gmb Gss 1 Vad odlar vi var? GSS Höstvete Vårkorn Höstraps 324000 NN Slåttervall Vårkorn Vårrybs

Läs mer

Forskning för ökad baljväxtodling i Europa

Forskning för ökad baljväxtodling i Europa Forskning för ökad baljväxtodling i Europa www.legato-fp7.eu 2014-2017 Georg Carlsson SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp FoU inom ekologisk produktion Linköping, 17 oktober 2017 Foto:

Läs mer

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering är nödvändigt för framtiden. Det handlar om att odla mer på nuvarande areal och att samtidigt påverka miljön mindre. Bara

Läs mer

Framtidens foder och växtnäringsförsörjning i ekologisk odling. Georg Carlsson SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp

Framtidens foder och växtnäringsförsörjning i ekologisk odling. Georg Carlsson SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp Framtidens foder och växtnäringsförsörjning i ekologisk odling SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp Odlingssystemsekologi Baljväxter Mångfunktionalitet Diversifiering Baljväxter bidrar

Läs mer

Energieffektivisering i växtodling

Energieffektivisering i växtodling Energieffektivisering i växtodling Temadag Odling i Balans 21 januari 2009, Nässjö Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Energiflöden i svensk växtodling idag Energy input Bioenergy

Läs mer

Tolkning av mjölkgård

Tolkning av mjölkgård Tolkning av mjölkgård Förutsättningar mjölkgården 80 mjölkkor (flytgödsel) 100 kvigor (djupströ) Tjurkalvarna säljs till förmedling 100 ha åker och 35 ha naturliga beten Växtföljd 18 ha korn+ins 3*18 ha

Läs mer

MIKROBIELL METANPRODUKTION FRÅN GÖDSEL OCH GRÖDOR möjligheter och begränsningar

MIKROBIELL METANPRODUKTION FRÅN GÖDSEL OCH GRÖDOR möjligheter och begränsningar MIKROBIELL METANPRODUKTION FRÅN GÖDSEL OCH GRÖDOR möjligheter och begränsningar Lovisa Björnsson Miljöbioteknik och bioenergi Lunds Tekniska Högskola Tvärvetenskapligt nätverk av forskare från flera fakulteter

Läs mer

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling Sida 1(8) Tre typgårdar i VERA Nedan finns tre typgårdar beskrivna. Till gårdarna hör även frågor på de olika avsnitten i kursen. Glöm inte att fylla i Greppadata för de två gårdar du har valt att räkna

Läs mer

Ingår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens 22-23 november 2005. Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar

Ingår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens 22-23 november 2005. Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar Bibliografiska uppgifter för Växtkraft - stad och land i kretslopp Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare SLU, Centrum för uthålligt lantbruk Pettersson C.M. Ingår i... Ekologiskt lantbruk.

Läs mer

Hållbara kretslopp mellan stad och land. Nära mat, Luleå januari 2016 Janne Linder

Hållbara kretslopp mellan stad och land. Nära mat, Luleå januari 2016 Janne Linder Hållbara kretslopp mellan stad och land Nära mat, Luleå 2012-09-24 26 januari 2016 Janne Linder Varför jordbruk? Varför jordbruk? Producera mat, foder, energi mm Positiva bieffekter: öppet landskap, biologisk

Läs mer

Jordbruk, biogas och klimat

Jordbruk, biogas och klimat 214-12- Biogas och klimatnytta Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 3-46 22, 76-1 73 4 Jordbruk, biogas och klimat Mycket prat om KOLDIOXID från fossila

Läs mer

Hushållningssällskapet Rådgivning Agri

Hushållningssällskapet Rådgivning Agri Hushållningssällskapet Rådgivning Agri Östergötland, Kalmar, Kronoberg, Blekinge 35 personer Rådgivning, fältförsök, utvecklingsprojekt HIR-individuell rådgivning, grupprådgivning, Greppamiljörådgivning

Läs mer

Klimatsmart kretsloppsnäring för odlare & lantbruk

Klimatsmart kretsloppsnäring för odlare & lantbruk Klimatsmart kretsloppsnäring för odlare & lantbruk Tänk om man kunde ta hand om det organiska avfall vi människor skapar i produktionen av vår mat och omvandla det till en flytande och effektiv växtnäring.

Läs mer

något för framtidens lantbrukare?

något för framtidens lantbrukare? Avloppsgödsel något för framtidens lantbrukare? Envisys vårmöte 9-10 juni 2009 Helsingsborg Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF sunita.hallgren@lrf.se 08-7875156 Punkter Miljömål LRF & avloppsfraktioner

Läs mer

Idisslarnas roll i ett hållbart livsmedelssystem

Idisslarnas roll i ett hållbart livsmedelssystem Idisslarnas roll i ett hållbart livsmedelssystem Elin Röös, biträdande lektor i miljösystemanalys för livsmedel, Institutionen för energi och teknik, SLU Uppsala Idisslarna Omvandlar för människan icke

Läs mer

Sommarmellangrödor. - fånggröda efter konservärt - ogräsbekämpare efter köksväxter

Sommarmellangrödor. - fånggröda efter konservärt - ogräsbekämpare efter köksväxter Sommarmellangrödor - fånggröda efter konservärt - ogräsbekämpare efter köksväxter Sven-Erik Svensson och David Hansson Biosystem och teknologi SLU Alnarp Sommarmellangrödor efter konservärt på St. Markie

Läs mer

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER FAKTABLAD Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER Ekologiska livsmedel - Maträtt sida 2 Ekologiska livsmedel - Maträtt Här beskriver vi ekologisk produktion av mat. Det finns många varianter av matproduktion

Läs mer

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 Lars-Gunnar Johansson Lantbrukarnas Riksförbund, LRF 0521-57 24 52, lars-gunnar.johansson@lrf.se Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Jordbruket huvudaktör

Läs mer

BALANSERAD GÖDSLING I EKOLOGISK VÄXTHUSODLINGODLING

BALANSERAD GÖDSLING I EKOLOGISK VÄXTHUSODLINGODLING BALANSERAD GÖDSLING I EKOLOGISK VÄXTHUSODLINGODLING Biogreenhouse Ett forskarnätverk inom EU 2013-16 Utforma en gemensam agenda Öka tillgängligheten av kunskap Initiera och koordinera gemensamma försök

Läs mer

Klimatkollen växtodlingsgård 20A

Klimatkollen växtodlingsgård 20A Besöksdatum SAMnr Lantbrukarens namn Adress Postnr Postort Klimatkollen växtodlingsgård 20A Sammanfattning På en växtodlingsgård är det kväveeffektivitet och energieffektivitet som är riktigt viktigt att

Läs mer

Netto noll klimatavtryck genom minskat fotavtryck och ökat handavtryck vår färdplan. 18 March 2019

Netto noll klimatavtryck genom minskat fotavtryck och ökat handavtryck vår färdplan. 18 March 2019 Netto noll klimatavtryck genom minskat fotavtryck och ökat handavtryck vår färdplan 1 Arla Sveriges ambition är att ha netto noll klimatavtryck före 045 CO -ekvivalenter i tusental (kg) Klimatavtryck Klimatkompensation

Läs mer

RIKTGIVANDE STÖDNIVÅER ÅR 2015

RIKTGIVANDE STÖDNIVÅER ÅR 2015 KONVENTIONELL ODLING EU direktstöd Kompensations-ersättning Miljöersättning Sammanlagt Sammanlagt Förgröningsstöd Bidrag för balanserad användning av näringsämnen, 1) ca ca jordbruks- Växtodlings- Husdjurs-

Läs mer

Lantbrukstillsyn december 2018 Stockholm 7

Lantbrukstillsyn december 2018 Stockholm 7 Lantbrukstillsyn 11-12 december 2018 Stockholm 7 Louise Zetterholm Hushållningssällskapet Halland Gödsel Vad är växtnäring? Hur används växtnäring? Hur hanteras växtnäring? Vilka lagar styr växtnäring?

Läs mer

Kolinlagring i jordbruksmark. Thomas Kätterer Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala

Kolinlagring i jordbruksmark. Thomas Kätterer Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala Kolinlagring i jordbruksmark Thomas Kätterer Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk och klimatet Nästan hälften av jordens bevuxna landareal består av åker- och betesmark Jordbruk och avskogning

Läs mer

... till tillämpning

... till tillämpning Rötning av avfall från jordbruk och samhälle Värmeforskdagen 27 januari 2011 Mats Edström JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Från forskning...... till tillämpning 1 Biogasforskning vid JTI -

Läs mer

Högre skörder i ekologiska växtföljder Eko kurs, Linköping, 27 februar Margrethe Askegaard Specialkonsulent, Ph.D.

Högre skörder i ekologiska växtföljder Eko kurs, Linköping, 27 februar Margrethe Askegaard Specialkonsulent, Ph.D. Högre skörder i ekologiska växtföljder Eko kurs, Linköping, 27 februar 2013 Margrethe Askegaard Specialkonsulent, Ph.D. mga@vfl.dk Institut for Agroøkologi Aarhus Universitet 2... Videncentret for Landbrug

Läs mer

Svenska lantbrukares erfarenheter av att odla baljväxter

Svenska lantbrukares erfarenheter av att odla baljväxter Svenska lantbrukares erfarenheter av att odla baljväxter förväntningar, möjligheter och utmaningar, SLU, institutionen för biosystem och teknologi, Alnarp Svenska lantbrukares erfarenheter av att odla

Läs mer

Ekologisk produktion med minskad klimatpåverkan

Ekologisk produktion med minskad klimatpåverkan EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion Ekologisk produktion med minskad klimatpåverkan Elin Röös, Cecilia Sundberg, Eva Salomon och Maria Wivstad Ekologisk produktion med minskad klimatpåverkan

Läs mer

Biogas och ekologisk produktion

Biogas och ekologisk produktion Biogas och ekologisk produktion - en utblick mot Tyskland och Danmark Slutrapport Oktober 2012 FÖRORD Denna rapport är framtagen av Anita Gunnarsson, Hushållningssällskapet på uppdrag av Biogas Syd. Uppdraget

Läs mer

Substratkunskap. Upplägg. Energinnehåll i olika substrat och gasutbyten. Olika substratkomponenter och deras egenheter

Substratkunskap. Upplägg. Energinnehåll i olika substrat och gasutbyten. Olika substratkomponenter och deras egenheter Substratkunskap Anna Schnürer Inst. för Mikrobiologi, SLU, Uppsala Upplägg Energinnehåll i olika substrat och gasutbyten Metanpotential vad visar den? Olika substratkomponenter och deras egenheter C/N

Läs mer

Gårdsbaserad biogasproduktion en möjlighet för det ekologiska lantbruket

Gårdsbaserad biogasproduktion en möjlighet för det ekologiska lantbruket Gårdsbaserad biogasproduktion en möjlighet för det ekologiska lantbruket Råd i praktiken Jordbruksinformation 1 2006 Gårdsbaserad biogasproduktion en möjlighet för det ekologiska lantbruket Biogasproduktion

Läs mer

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010 Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010 Look to Sweden Urban Kärrmarck Expert urban.karrmarck@energimyndigheten.se Förslag till en sektorsövergripande biogasstrategi (ER 2010:23)* Gemensam förslag

Läs mer

Reglerna i detta kapitel gäller för produkter som odlas på friland, t ex spannmål, trindsäd, potatis, grönsaker, frukt och bär.

Reglerna i detta kapitel gäller för produkter som odlas på friland, t ex spannmål, trindsäd, potatis, grönsaker, frukt och bär. 3 VÄXTODLING Reglerna i detta kapitel gäller för produkter som odlas på friland, t ex spannmål, trindsäd, potatis, grönsaker, frukt och bär. Målet med reglerna är att minska klimatpåverkan i växtodlingen.

Läs mer

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling Sida 1(8) Tre typgårdar i VERA Nedan finns tre typgårdar beskrivna. Till gårdarna hör även frågor på de olika avsnitten i kursen. Glöm inte att fylla i Greppadata för de två gårdar du har valt att räkna

Läs mer

Yttrande över Handlingsprogram för att minska växtnäringsförluster och växthusgasutsläpp från jordbruket

Yttrande över Handlingsprogram för att minska växtnäringsförluster och växthusgasutsläpp från jordbruket Till Jordbruksverket Att: Olof Johansson 551 82 Jönköping Yttrande över Handlingsprogram för att minska växtnäringsförluster och växthusgasutsläpp från jordbruket Hushållningssällskapen har genom Hushållningssällskapens

Läs mer

Värdet av vall i växtföljden

Värdet av vall i växtföljden Thomas Prade Institutionen för biosystem och teknologi Värdet av vall i växtföljden Thomas Prade Institutionen för biosystem och teknologi Seminar om Innovativa växtföljder för mångfunktionalitet Partnerskap

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

HQ-vall: Högkvalitetsvall till mjölkproduktion och lågkvalitetsvall till biogas

HQ-vall: Högkvalitetsvall till mjölkproduktion och lågkvalitetsvall till biogas HQ-vall: Högkvalitetsvall till mjölkproduktion och lågkvalitetsvall till biogas FORMAS (via SLF Bioenergi) 1,3 MSEK, 2010-01 2012-12 Ingrid Strid, SLU (ET, projektledare) Carina Gunnarsson, JTI Mats Edström,

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Hur kan det ekologiska lantbruket bli självförsörjande med biobaserade drivmedel?

Bibliografiska uppgifter för Hur kan det ekologiska lantbruket bli självförsörjande med biobaserade drivmedel? Bibliografiska uppgifter för Hur kan det ekologiska lantbruket bli självförsörjande med biobaserade drivmedel? Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare SLU, Centrum för uthålligt lantbruk

Läs mer

Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit?

Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit? Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit? Sju Gårdar Mars 2009 Oscar Franzén Ekologiska Lantbrukarna Oscar Franzén Uppsala 16 april 2009 Jordbrukets energianvändning Energianvändning

Läs mer

Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter.

Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter. Nr 3 1553 Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter Södra och Mellersta Finland Ler och Grova mjäl mineral Norra Finland Ler och

Läs mer

NP-balans Växtbehovsanpassade gödselmedel från biogasanläggningar

NP-balans Växtbehovsanpassade gödselmedel från biogasanläggningar Kontaktinformation: Nina Åkerback: nina.akerback@novia.fi Cecilia Palmborg: cecilia.palmborg@slu.se NP-balans Växtbehovsanpassade gödselmedel från biogasanläggningar Nyhetsbrev september 2018 NP-BALANS

Läs mer

NordGens Miljösamordningsgrupp 2011

NordGens Miljösamordningsgrupp 2011 NordGens Miljösamordningsgrupp 2011 Rapport: Genetisk mångfald en nyckel till motverkan av och anpassning till klimatförändringar Genetisk mångfald en nyckel till motverkan av och anpassning till klimatförändringar

Läs mer

SOLMACC. Ekologiska bönder visar vägen mot ett klimatvänligt jordbruk

SOLMACC. Ekologiska bönder visar vägen mot ett klimatvänligt jordbruk SOLMACC Strategies for organic and LOwinput farming to mitigate and adapt to CLimate change Ekologiska bönder visar vägen mot ett klimatvänligt jordbruk Mål è Visa hur klimatsmarta åtgärder markant kan

Läs mer

Jordbrukets klimatpåverkan

Jordbrukets klimatpåverkan Jordbrukets klimatpåverkan och utsläpp på gårdsnivå å Maria Berglund HS Halland maria.berglund@vxa.se tel. 035-465 22 KOLDIOXID från fossila bränslen Jordbrukets klimatpåverkan k är inte som andras påverkan

Läs mer

Biogas och ekologisk produktion en utblick mot Tyskland och Danmark

Biogas och ekologisk produktion en utblick mot Tyskland och Danmark Biogas och ekologisk produktion en utblick mot Tyskland och Danmark RAPPORT NR 2/2012 av Anita Gunnarsson Arbetet är utfört på uppdrag av Biogas Syd och är finansierat med EU-medel Biogas och ekologisk

Läs mer

Bra att tänka på vid gödsling i ekologisk växtodling

Bra att tänka på vid gödsling i ekologisk växtodling Bra att tänka på vid gödsling i ekologisk växtodling När man planerar sin gödsling är det viktigt att tänka på vad som är viktigast för gårdens produktion. Är det en djurgård så är stallgödselhantering

Läs mer

Framtidens växtodling i sydöstra Sverige

Framtidens växtodling i sydöstra Sverige Framtidens växtodling i sydöstra Sverige Tellie Karlsson 2013-11-21 Disposition Marklära & Fosfor Jordarter Mullhalten ph Fosfor 1 Jordarter Källa: SGU 2 Vatten i marken Källa:Ingrid Wesström Dränering

Läs mer

Vass till biogas är det lönsamt?

Vass till biogas är det lönsamt? Vass till biogas är det lönsamt? Biogasproduktion av vass i Kalmar län en samhällsekonomisk studie Eva Blidberg, Industriell ekologi, KTH 2013-02-07 Systemanalys - KTH Resultat Positiv energibalans -Energiinsatsen

Läs mer

Baljväxter en förutsättning för framtidens hållbara jordbruk?

Baljväxter en förutsättning för framtidens hållbara jordbruk? Baljväxter en förutsättning för framtidens hållbara jordbruk? Erik Steen Jensen Biosystem och teknologi, SLU Alnarp Erik.Steen.Jensen@SLU.se Innehåll Utmaningar för ett hållbart jordbruk Ekosystemtjänster

Läs mer

Framtidens kretsloppsanläggning

Framtidens kretsloppsanläggning Framtidens kretsloppsanläggning Kretsloppsanläggningen i Högbytorp förvandlar det som ingen vill ha till sådant som alla behöver. Här gör vi el, värme, biogas och biogödsel av avfall. Varför bygger vi

Läs mer

Växtskyddsrådet nytt uppdrag, nya möjligheter

Växtskyddsrådet nytt uppdrag, nya möjligheter Växtskyddsrådet nytt uppdrag, nya möjligheter 2017-2019 Deltagare & möten Jordbruksverket - ansvariga Kemikalieinspektionen Naturvårdsverket Havs- och vattenmyndigheten Livsmedelsverket Sveriges Lantbruksuniversitet

Läs mer

De skånska odlingssystemförsöken

De skånska odlingssystemförsöken De skånska odlingssystemförsöken Workshop Alnarp 10 mars 2016 Syfte med de skånska odlingssystemförsökens fjärde växtföljdsomlopp Syftet med det fjärde växtföljdsomloppet i detta projekt har varit att

Läs mer

Praktisk användning av biogödsel

Praktisk användning av biogödsel Praktisk användning av biogödsel -baserat på en kommande rapport från Avfall Sverige 2012 Sara B Nilsson Hushållningssällskapet Halland 035-465 09; 0730-46 93 18 Hushållningssällskapet Medlemsorganisation

Läs mer

HVO 100% - Hydrerade vegetabiliska oljor

HVO 100% - Hydrerade vegetabiliska oljor Välkommen till Energifabriken AB Startade 2006, tre lantbruksfamiljer Specialister på omställning från fossil diesel till biodrivmedel Kunskap om användning, utrustning, teknik, miljö, Vi får det att fungera

Läs mer

Lönsam hållbarhet i biogas Är det möjligt? Thomas Prade, Biosystem och teknologi, Alnarp

Lönsam hållbarhet i biogas Är det möjligt? Thomas Prade, Biosystem och teknologi, Alnarp #slu40 Lönsam hållbarhet i biogas Är det möjligt? Thomas Prade, Biosystem och teknologi, Alnarp Sockerbetor Helsäd av spannmål och majs Oljegrödor EFA grödor Mellangrödor Biomassa från svenskt jordbruk

Läs mer

Styrka och svaghet i lantbrukets växtnäringsförsörjning. Hans Nilsson Länsstyrelsen i Skåne

Styrka och svaghet i lantbrukets växtnäringsförsörjning. Hans Nilsson Länsstyrelsen i Skåne Styrka och svaghet i lantbrukets växtnäringsförsörjning Hans Nilsson Länsstyrelsen i Skåne Kväve Kväveeffektiviteten ökar dvs ökade skördar och/eller minskade insatser Kväveprognoser behöver utvecklas

Läs mer

Mjölkkon & biologisk mångfald

Mjölkkon & biologisk mångfald Mjölkkon & biologisk mångfald sida 1 Mjölkkon & biologisk mångfald Årskurs: 4-6 Ämnen: Biologi, Geografi, Svenska I övningen lär sig eleverna om biologisk mångfald, om hur mjölkkorna ingår i ett kretslopp

Läs mer

Klimatpåverkan av rötning av gödsel

Klimatpåverkan av rötning av gödsel Klimatpåverkan av rötning av gödsel Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 Röta stallgödsel hur påverkar det växthusgasutsläppen? ± Utsläpp från lager? - Utsläpp

Läs mer

VERA-grundkurs Del 3 Gödslingsplan och utlakning

VERA-grundkurs Del 3 Gödslingsplan och utlakning VERA-grundkurs Del 3 Gödslingsplan och utlakning 2016 Syfte och mål Syftet för denna del av kursen: Du behärskar gödslingsplans- och utlakningsberäkningarna i VERA oavsett gröda. Mål med kursen är att

Läs mer

Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB

Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB Piteå Biogas AB Piteå Biogas AB (PBAB) är ett privat bolag bildat av ett flertal lantbruksföretag med målsättning att etablera en biogasanläggning inom Piteå kommun för produktion

Läs mer

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Innovate.on Bioenergi störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Förnybar energi som minskar utsläppen Bioenergi är en förnybar energiresurs som använder som bränsle. Utvecklingen av förnybar energi

Läs mer

Behov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB 2014-01-20

Behov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB 2014-01-20 Behov av vallgröda Delprojekt 5 Kaj Wågdahl Sverige AB 2014-01-20 Bakgrund Strängnäs Biogas AB har under 2011-2013 genomfört ett antal utredningar inom projektet Säkerställande av affärsmässiga och tekniska

Läs mer

Utvärdering ekogårdar inom Greppa Näringen i Skåne

Utvärdering ekogårdar inom Greppa Näringen i Skåne Utvärdering ekogårdar inom Greppa Näringen i Fördelning inom länet Det finns 97 ekogårdar i med mer en balans så att det går att titta på eventuella förändringar. Dessa är inte jämnt fördelade över länet.

Läs mer

Hållbarhetskriterier för biogas

Hållbarhetskriterier för biogas Hållbarhetskriterier för biogas En översyn av data och metoder MIKAEL LANTZ, ENERGI- OCH MILJÖSYSTEMANALYS VID LTH Hållbarhetskriterier för biodrivmedel För att anses vara hållbara måste biodrivmedel från

Läs mer

Piteå Biogas AB Samråd med allmänheten och särskilt berörda måndag 18 nov Bild:BioMil AB

Piteå Biogas AB Samråd med allmänheten och särskilt berörda måndag 18 nov Bild:BioMil AB Piteå Biogas AB Samråd med allmänheten och särskilt berörda måndag 18 nov 2013 Bild:BioMil AB Projekt stödjs av 20131120 www.piteabiogas.se 2 Piteå Biogas AB Piteå Biogas AB (PBAB) är ett privat bolag

Läs mer

Arlabönderna blir del av en biogasrevolution och omställningen till ett fossilfritt samhälle.

Arlabönderna blir del av en biogasrevolution och omställningen till ett fossilfritt samhälle. En minirapport från Arla Sverige 2019-06-10 Arlabönderna blir del av en biogasrevolution och omställningen till ett fossilfritt samhälle. Biogas producerad från kogödsel sluter kretsloppet från mjölkgårdar

Läs mer

Datainsamling för djurgård

Datainsamling för djurgård Besöksdatum SAMnr Lantbrukarens namn Adress Postnr Postort Klimatkollen (20B) Hej! Här kommer en sammanställning från vårt besök på gården. Syftet med Klimatkollen är att du ska få en grov uppskattning

Läs mer

Jordbruksinformation Starta eko. Växtodling

Jordbruksinformation Starta eko. Växtodling Jordbruksinformation 6 2015 Starta eko Växtodling Strängläggning av en fin rajsvingelfrövall i Dalsland. Börja med ekologisk växtodling Text och foto: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Det finns

Läs mer

Ekologisk produktion lantbruk

Ekologisk produktion lantbruk Ekologisk produktion lantbruk Växtodling ann-marie.dock-gustavsson@jordbruksverket.se katarina.holstmark@jordbruksverket.se Djur dan-axel.danielsson@jordbruksverket.se niels.andresen@jordbruksverket.se

Läs mer

Omläggning till Ekologisk växtodling. Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27

Omläggning till Ekologisk växtodling. Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27 Omläggning till Ekologisk växtodling Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27 Marknaden ekospannmål 2007 uppdelning av 150 000 ton 140000 120000 100000 80000 60000 40000 20000 0 Livsmedel Export

Läs mer

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Mikael Lantz Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola 2013-04-12 Bakgrund Flera miljöanalyser genomförda, både nationellt och internationellt. Resultaten

Läs mer

Växtföljder Logården. Konventionellt Ekologiskt Integrerat. Logården utveckling av hållbara och produktiva odlingssystem

Växtföljder Logården. Konventionellt Ekologiskt Integrerat. Logården utveckling av hållbara och produktiva odlingssystem Erfarenheter av 2 års integrerad odling på Logården Brunnby 211-1-18 Björn Roland Hushållningssällskapet Skaraborg Logården utveckling av hållbara och produktiva odlingssystem Projektet startade 1991,

Läs mer

Vilken roll spelar baljväxter i eko- och livsmedelssystem, globalt och i Sverige?

Vilken roll spelar baljväxter i eko- och livsmedelssystem, globalt och i Sverige? Vilken roll spelar baljväxter i eko- och livsmedelssystem, globalt och i Sverige? SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp georg.carlsson@slu.se Vilken roll spelar baljväxter i eko- och livsmedelssystem,

Läs mer

Gödsling, stallgödsel och organiska restprodukter

Gödsling, stallgödsel och organiska restprodukter Institutionen för mark och miljö Gödsling, stallgödsel och organiska restprodukter Sofia Delin, SLU Skara Resultat från projekt finansierade av SLF, Jordbruksverket, Ekoforsk, Formas m.m. Kväveeffekt av

Läs mer

Vanliga frågor om certifiering av biogödsel och kompost

Vanliga frågor om certifiering av biogödsel och kompost Vanliga frågor om certifiering av biogödsel och kompost Vad är det för skillnad på rötrest, biogödsel och rötslam? Svar: Rötrest produceras vid en biogasanläggning genom att biologiskt lättnedbrytbara

Läs mer

Biovinass i ekologisk grönsaks- och bär- odling på friland

Biovinass i ekologisk grönsaks- och bär- odling på friland Biovinass i ekologisk grönsaks- och bär- odling på friland - ett dokumentationsprojekt genomfört i samarbete med odlare från Dalarna, Västmanland och Västra Götaland under 2002. Kristina Homman, Länsstyrelsen

Läs mer

Jordbrukets klimatpåverkan

Jordbrukets klimatpåverkan Jordbrukets klimatpåverkan Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 Jordbrukets klimatpåverkan är inte som andras påverkan Koldioxid från fossil

Läs mer

Att sätta värde på kvalitet

Att sätta värde på kvalitet Att sätta värde på kvalitet Vägval och mervärden inom ekologisk odling Ett underlag till fortsatta samtal om matens kvalitet Lars Kjellenberg Institutionen för växtförädling, SLU Alnarp Vägval -vad är

Läs mer

Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne

Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne Skåne är Sveriges kornbod. Här finns landets bästa jordbruksmark. Här odlas också 70 procent av Sveriges grönsaker, frukt och bär.

Läs mer