Att sätta värde på kvalitet

Transkript

1 Att sätta värde på kvalitet Vägval och mervärden inom ekologisk odling Ett underlag till fortsatta samtal om matens kvalitet Lars Kjellenberg Institutionen för växtförädling, SLU Alnarp

2 Vägval -vad är unikt (lokala förutsättningar)? -vad är mina intressen? Eget varumärke? Specialiserad produktion? Vilka mervärden kan ekologisk odling ge?

3 Friskare kunder? I en näringsstudie i ett kloster kunde det fastställas att nunnorna, i jämförelse med den period de åt konventionellt odlad mat, kände ett större välbefinnande under den period de fick biodynamisk mat. Systrarna på klostret uppvisade under perioden med biodynamisk mat lägre blodtryck samt hade ett lägre antal T-celler i blodet. Dessutom upplevde de under denna period en större mättnadskänsla trots att de åt mindre (mätt i kalorier)

4 Att orientera sig i forskningsdjungeln Grödornas innehåll av näring Vad är det som jämförs? Produktionsfokus Gödsling? Odlingssystem? Konsumentfokus Produkter från hyllan? Näringsstudie? Hur lång tid har studien pågått? Har den genomförts av samma personer hela tiden? Vilka metoder har använts för att fastställa kvalitet?

5 Från ekologisk odling till ekologiska odlingssystem Sortval Näringsinnehållet påverkas av hela odlingssystemet Gödsling Växtföljd Bearbetning Timing

6 Gödsling En frisk jord ger sunda grödor (Lady Eve Balfour) Stallgödsel, gröngödsling, pelleterad gödsel, flytgödsel, biogasgödsel, kompost?????

7 Aktivitet i marken Ogödslat Organisk Blandning 509 Mineralisk Gödselslag Aktivitet hos enzymet dehydrogenas i matjorden efter 32 års försöksodling.

8 Antal daggmaskar i jorden 400 Antal daggmaskgångar/ kvadrameter K1 296 K2 327 K3 246 K4 263 K5 209 K6 105 K7 110 K8 FÖRSÖKSLED Antal daggmaskgångar/m 2 i matjorden. Genomsnitt av två mätningar efter 18 och 32 års försöksodling. K1, K2 komposterad stallgödsel, K3 färsk stallgödsel, K4 ½ stallgödsel, ½ mineralgödsel K5 ogödslat, K6,K7,K8 stegrade givor av mineralgödsel

9 Angrepp av bladmögel i potatis 160,0 140,6 147,3 150,8 120,0 126,1 118,1 107,0 80,0 90,8 85,0 Relativ angreppsstyrka 40,0 0,0 K1 K2 K3 K4 K5 K6 K7 K8 FÖRSÖKSLED Relativa angrepp av bladmögel, Phytophtora infestans. Värdena grundar sig på drygt 60 graderingar under perioden Genomsnittligt angrepp vid graderingstillfället =100 K1, K2 komposterad stallgödsel, K3 färsk stallgödsel, K4 ½ stallgödsel, ½ mineralgödsel K5 ogödslat, K6,K7,K8 stegrade givor av mineralgödsel

10 Formen på potatisens blast a) kompost b) ogödslat c) lättlösligt kväve

11 Växtföljd Vall med baljväxter som bas Varierad, helst mer än 5årig Vall passar inte som förfrukt till alla grödor

12 Växtföljd, gödsling och mullhalt Från Ultuna-Järna försöken. A1 konventionell odling utan vall, A2 konventionell odling med ettårig vall, B1 biodynamisk odling utan vall, B2 biodynamisk odling med ettårig vall

13 Kvaliteten hos potatis beroende på gödsling och växtföljd Kvalitetsindex i potatis, medelvärde av 9 år 3-åriga växtföljder med och utan klövervall

14 Sortval Utsäde

15 Halten av fria aminosyror i cirka 100 olika sorter av morot, odlade på olika platser i Sverige

16 Två havresorters reaktion vid odling under olika förhållanden

17 Kultursorter Lantvete Dalarna Speltvete Behov Konventionellt Innehåll av olika mineraler i lantvete, speltvete och konventionell modern vetesort. Stapeln behov visar rekommenderat intag = Mg Fe Zn Cu Se

18 Om kultursorter av stråsäd - Stor variation i avkastning - Stor variation i sjukdoms och ogräsresistens - Mineraler generellt höga - Tungmetaller generellt låga - Primitivt vete bäst men generellt linjer/sorter - Tokoferoler ingen skillnad - Stor variation i bakningskvalitet - Stora möjligheter att förädla för lokalt anpassade sorter med bra avkastning, nutritionellt värde och bra bakningskvalitet

19 Bearbetning Hantering efter skörd Timing

20 Smakpoäng hos potatis * 2,9 2,8 2,7 2,6 2,5 2,4 2,3 2,2 Höst Vår Genomsnitt av provsmakningar under 11 säsonger Gödselslag Ogödslad Organisk Blandning Mineralisk

21 Ekonomiska ramar för att odla kvalitet Sortval Växtföljd Gödsling Reglering av parasiter Bearbetning Skördemetod Ekonomiska faktorer försvårar ofta! Hur kan vi skapa mer utrymme för odling av kvalitet?

22 Hinder för att odla kvalitet Lagar, regler? Djurhållning? Sortval Gödsling Växtföljd Bearbetning Skördemetod Frihet, nödvändighet? Maskiner, arbetskraft? Regler, lagar, personliga värderingar mm kan även de begränsa möjligheterna

23 Det smakar mer Unik, lokal smak, att bygga sitt varumärke på Gödsling för att bygga upp jordens lokala fruktbarhet, Mer svårlösliga, kolstabila gödselmedel, ex. kompost Att odla mikroflora, bakterier, svampar, daggmask och marklevande smådjur Grödor rikare på smakämnen, mineraler, vitaminer, antioxidanter Många grödor, lokala sorter, stort utbud, lokal vidareförädling Utgår från lokala förutsättningar, stora årsvariationer Förtroende för naturen Det smakar som det brukar Global smak, Gödsling till grödan, Mer lättlösliga gödselmedel, ex hönsgödsel, gröngödsling Att odla hög skörd Grödor rikare på råprotein, enkla kväveföreningar, Få grödor, stora partier, vanligen ingen egen vidareförädling Försöker begränsa årsvariationer Kontroll av naturen