Samodlingseffekter - tre växtföljdsomlopp med samodling av trindsäd och havre
|
|
|
- Katarina Sundqvist
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Samodlingseffekter - tre växtföljdsomlopp med samodling av trindsäd och havre Thorsten Rahbek Pedersen Jordbruksverket thorsten.pedersen@sjv.se Seminarium på Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien 22 april 2008
2 Samodling och trindsäd i renbestånd Bollerup A B C D E Konventionell växtodling utan djur - Ingen samodling, ärt Konventionell produktion med nöt - Ingen samodling, ärt Biodynamisk produktion med nöt - Ärt/havre (mogen skörd) , lupin/havre (mogen skörd) samt grönfoder (åkerböna/havre) Ekologisk produktion med nöt - Ärt/havre (mogen skörd) , lupin/havre (mogen skörd) samt grönfoder (åkerböna/havre) Ekologisk växtodling utan djur - Ingen samodling, ärt ; åkerböna ; blå lupin
3 Samodling och trindsäd i renbestånd Önnestad A B C D E Konventionell växtodling utan djur - Ingen samodling, ärt Konventionell produktion med nöt - Ingen samodling, ärt Biodynamisk produktion med nöt - Grönfoder (ärt/havre) Ekologisk produktion med nöt - Grönfoder (ärt/havre) Ekologisk växtodling utan djur - Ingen samodling, ärt , åkerböna
4 Samodling och trindsäd i renbestånd Östra Ljungby A B C D E Konventionell växtodling utan djur - Ingen samodling, ärt Konventionell produktion med nöt - Grönfoder (ärt/havre) , ärt Biodynamisk produktion med nöt - Ärt/havre (mogen skörd) , grönfoder (ärt/havre) Ekologisk produktion med nöt - Ärt/havre (mogen skörd) , grönfoder (ärt/havre) Ekologisk växtodling utan djur - Ingen samodling, ärt , åkerböna , gul lupin , blå lupin
5 Tre försöksplatser Bollerup Önnestad Österlen, mullhaltig lättlera Kristianstad, mulljord Östra Ljungby Helsingborg, sandjord
6 Kärnskörd i konventionell och ekologisk trindsäd Skånska odlingssystemförsök dt/ha ,2 31,5 37,9 40, ,2 25,5 27,1 21,5 A B C D E Odlingssyste m 11 Ärt Ärt/havre Lupin/havre Åkerböna Gul lupin Blå lupin Samodling Tabell 7.16
7 Kärnskörd i ärt, ärt/havre och åkerböna, Bollerup Tabell 7.17 Kärnskörd dt/ha A ärt 34,1 a B ärt 36,0 a C ärt/havre 35,7 a D ärt/havre 35,7 a E ärt 29,1 b E åkerböna 25,4 b
8 Proteinskörd i ekologisk ärt, ärt/havre och åkerböna Skånska odlingssystemförsök kg/ha Ärt Ärt/havre Åkerböna C D E Odlingssystem Tabell 7.16
9 Proteinskörd i ärt, ärt/havre och åkerböna Skånska odlingssystemförsök Ärt kg/ha Ärt/havre Åkerböna A B C D E Odlingssyste m Tabell 7.16
10 Proteinskörd i ärt, ärt/havre och åkerböna, Bollerup Tabell 7.17 Proteinskörd kg/ha A ärt 735 a B ärt 769 a C ärt/havre 581 b D ärt/havre 554 b E ärt 619 b E åkerböna 641 a
11 kg/ha 1000 Proteinskörd i konventionell och ekologisk trindsäd Skånska odlingssystemförsök A B C D E Odlingssystem Ärt?? Ärt/havre Lupin/havre Åkerböna Gul lupin Blå lupin Tabell 7.16
12 Mycket ojämn mognad av Bora lupin
13 Grönfoder + återväxtskörd Tabell 7.28 Totalskörd Råprotein Energi Baljväxtandel dt ts/ha kg/ha MJ/ha % Bollerup (åkerböna + havre) C D Ö. Ljungby (ärt + havre) B C D
14 Ärtrotröteindex för respektive växtföljd inför odlingsåret 2001 och kärnskörd för ärt (A, B, E) och ärt/havre (C, D) under åren Bollerup Önnestad Östra-Ljungby Index 2001 *Kärnskörd Index 2001 dt/ha Led Index 2001 *Kärnskörd dt/ha *Kärnskörd dt/ha A 72 34, , ,1 B 76 36, ,0 C 48 35, , ,0 D 42 35, , ,5 E 67 29, , ,9 Tabell 10.7
15 Förekomst av rotogräs i trindsäd i renbestånd och trindsäd/havre Gröda Kvickrot Åkertistel Åkermolke Skott/100m 2 Skott/100m 2 Skott/100m 2 Trindsäd samodlat med havre Trindsäd i renbestånd Tabell 9.12
16 Fördelar vid samodling av trindsäd och spannmål Kärnskörden är högre och i ekologisk odling är proteinskörden på åtminstone samma nivå i samodling som vid odling av trindsäd i renbestånd Vinsten vid samodling är störst på lättare jordar och jordar med mycket ogräs Variationen i skördenivån är mycket mindre än vid odling av trindsäd i renbestånd I ekologisk odling får man färre problem med rotogräs och fröogräs i växtföljden Man får eventuellt mindre problem med bladlöss Man får eventuellt mindre problem med ärtrotröta
17 Nackdelar vid samodling Det är svårt att sälja en samodlad gröda Proteinkvaliteten är annorlunda i spannmål/trindsäd än i trindsäd i renbestånd
18 Lupiner? Gul lupin är ingen intressant gröda Samodling av oförgrenad lupin och havre är lovande i södra Sverige Odling av förgrenade sorter är tveksamt med nuvarande sortmaterial Foto: Ingemar Larsson, HS Kristianstad
19 Tack för uppmärksamheten!
Trindsäd, oljeväxter och vallfrö Skövde
Trindsäd, oljeväxter och vallfrö Skövde 2011-01-26 Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket, Rådgivningsenheten thorsten.pedersen@jordbruksverket.se Program Oljeväxter - Etablering och gödsling - Pollinering
Ärtrotröta. Vad vet vi och vad kan vi göra åt problemet? Lars Persson. Brandsberga gård/sbu AB. Lars Persson Ekodag
Ärtrotröta Vad vet vi och vad kan vi göra åt problemet? Brandsberga gård/sbu AB Aphanomyces euteiches orsakar ärtrotröta Ser ut som en svamp Har mycel, men är närmare släkt med alger Infekterar rötter
De skånska odlingssystemförsöken
De skånska odlingssystemförsöken Workshop Alnarp 10 mars 2016 Syfte med de skånska odlingssystemförsökens fjärde växtföljdsomlopp Syftet med det fjärde växtföljdsomloppet i detta projekt har varit att
Miljömedvetna och uthålliga odlingsformer
Miljömedvetan och uthålliga Miljömedvetna och uthålliga odlingsformer 1987 2005 Rapport från tredje växtföljdsomloppet 2000 2005 i de skånska odlingssystemförsöken Seminarium på Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien
Samodling av korn och vete med ärt, lupin och åkerböna
Samodling av korn och vete med ärt, lupin och åkerböna Økologi Landscentret 8 försök med trindsäd i renbestånd och samodling 2001-2003 Korn, ärt, lupin, åkerböna Två sorter av trindsäd Gödsling = 50 kg
Miljömedvetna och uthålliga odlingsformer
Miljömedvetna och uthålliga odlingsformer 1987-2005 Rapport från tredje växtföljdsomloppet 2000-2005 i de skånska odlingssystemförsöken Seminarium Önnestads Naturbruksgymnasium 18 juni 2008 Seminarium
Utvärdering av de olika odlingssystemens ekonomi
Utvärdering av de olika odlingssystemens ekonomi Sara Löfvendahl Hushållningssällskapet Kristianstad Seminarium på Kungl Skogs- och Lantbruksakademien 22 april 2008 Rapporten: Bakgrund Ekonomisk utvärdering
Säkrare trindsädesodling i ekologisk odling (del 1)
Bilaga 1 Säkrare trindsädesodling i ekologisk odling (del 1) Innehållsförteckning: sid Resultat för enskilda försök. 2 Tabeller Försöken 28 2 Försöken 29 9 Försöken 21 16 Skördeprodukternas kvalitet. 24
Jordbruksinformation Starta eko. Växtodling
Jordbruksinformation 6 2015 Starta eko Växtodling Strängläggning av en fin rajsvingelfrövall i Dalsland. Börja med ekologisk växtodling Text och foto: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Det finns
Miljömedvetna och uthålliga odlingsformer
Miljömedvetna och uthålliga odlingsformer 1987-2005 Rapport från tredje växtföljdsomloppet 2000-2005 i de skånska odlingssystemförsöken Seminarium Önnestads Naturbruksgymnasium 18 juni 2008 Seminarium
Ogräsharvning. - danska erfarenheter. Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket
Ogräsharvning - danska erfarenheter Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket thorsten.pedersen@jordbruksverket.se Program Ogräsharvning i höstvete Ogräsharvning på hösten Ogräsharvning i korn och annan
Uthålliga odlingsformer försök med ekologisk och konventionell odling i 18 år
Uthålliga sformer försök med ekologisk och konventionell i 18 år Jordbruksinformation xx 2008 Uthålliga sformer försök med ekologisk och konventionell i 18 år Text: Jonas Ivarson, Hushållningssällskapet
Kvävestrategi på ekologisk gård (11E)
SAM-nr Namn Adress Postadress Telefonnummer Besöksdatum: Återbesök: Sammanfattning Kvävestrategi på ekologisk gård (11E) En stor andel styv lerjord gör att det är ganska låg utlakning, och att tidpunkt
Miljömedvetna och uthålliga odlingsformer
. upplägg odlingsformer 1987-28 De skånska odlingssystemförsöken bygger ny kunskap två konventionella system, A,B tre ekologiska system, led C,D,E, sexårig växtföljd alla grödor samma år Önnestad, Bollerup,
Svenska ekologiska linser Odlingsåtgärder för framgångsrik produktion av en eftertraktad råvara
Svenska ekologiska linser Odlingsåtgärder för framgångsrik produktion av en eftertraktad råvara Projekt finansierat av SLU EkoForsk, 217-219 Projektledare: Georg Carlsson, SLU, inst. för biosystem och
Inte bara ogräs i ekologisk spannmål på Rådde
Inte bara ogräs i ekologisk spannmål på Rådde Rådde gård ligger i Länghem, Tranemo kommun och är Hushållningssällskapet Sjuhärads försöksoch demonstrationsgård. Där har man dokumenterat resultaten från
Åtgärder mot åkertistel i ekologisk produktion. Råd i praktiken
Åtgärder mot åkertistel i ekologisk produktion Råd i praktiken Jordbruksinformation 11 2008 Åtgärder mot åkertistel i ekologisk produktion Text: Ann-Marie Dock Gustavsson, Jordbruksverket Omslagsfoto:
Forskning för ökad baljväxtodling i Europa
Forskning för ökad baljväxtodling i Europa www.legato-fp7.eu 2014-2017 Georg Carlsson SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp FoU inom ekologisk produktion Linköping, 17 oktober 2017 Foto:
Omläggning till Ekologisk växtodling. Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27
Omläggning till Ekologisk växtodling Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27 Marknaden ekospannmål 2007 uppdelning av 150 000 ton 140000 120000 100000 80000 60000 40000 20000 0 Livsmedel Export
I projektet ingår också analys av foderkvalitet på färsk och ensilerad gröda. Resultaten presenteras vid senare tillfälle.
Samodling av majs och åkerböna Eva Stoltz, HS Konsult AB, Örebro, och Elisabet Nadeau, Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, SLU, Skara E-post: eva.stoltz@hushallningssallskapet.se Sammanfattning
Samodling av majs och åkerböna
Samodling av majs och åkerböna Eva Stoltz, HS Konsult AB Örebro och Elisabet Nadeau, SLU, Skara. Resultaten visar att samodling av majs och åkerböna kan resultera i högre jämfört med om grödorna odlades
Helsäd i ekologisk odling. Råd i praktiken
Helsäd i ekologisk odling Råd i praktiken Jordbruksinformation 7 2007 Helsäd i ekologisk odling Text: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Omslagsfoto: Jonas Ivarson, HS, Kristianstad Helsäd är ettåriga
Ekonomisk utvärdering av konventionella och ekologiska odlingsformer, baserat på resultat från försöksprojektet
Ekonomisk utvärdering av konventionella och ekologiska odlingsformer, baserat på resultat från försöksprojektet Miljövänliga och uthålliga odlingsformer inom Skåne län 2003-2005 Sara Löfvendahl, Ingemar
Miljövänliga och uthålliga odlingsformer RESULTATGENOMGÅNG från år 2008
Miljövänliga och uthålliga odlingsformer RESULTATGENOMGÅNG från år 2008 SKEPPARSLÖV 2009-02-05 Bollerup Traditionella lantbruksgrödor, energi, vallfrö Konventionell Konventionell Ekologisk, biodynamisk
Grunddata. 0.1 Jordartsfördelning 0.3 Inriktning (markera med kryss) 0.2 Markvärden - genomsnitt 0.4 Speciella data. 0.
Grunddata Namn: 0.1 Jordartsfördelning 0.3 Inriktning (markera med kryss) Jordart Andel konventionell Svagt leriga jordar (< 5 % ler) Växtodling < 25 % ekologisk Leriga jordar (5-15 % ler) 25-90 % ekologisk
Arbetssätt. Mekanisk ogräsbekämpning i växande gröda med ogräsharv och radhacka. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB
Mekanisk ogräsbekämpning i växande gröda med ogräsharv och radhacka Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Arbetssätt Ogräsharvning jobbar med jordtäckning: - torr finbrukad jord ska finnas
Jordbruksinformation 7 2010. Starta eko Växtodling
Jordbruksinformation 7 2010 Starta eko Växtodling Strängläggning av en fin rajsvingelfrövall i Dalsland. Börja med ekologisk växtodling Text och foto: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Det finns
Mellangrödor i växtföljden växtskyddsperspektiv
Mellangrödor i växtföljden växtskyddsperspektiv 1,2 Ann-Charlotte Wallenhammar 1 Hushållningssällskapet HS Konsult AB, Örebro 2 SLU, Institutionen för växtproduktionsekologi, Uppsala FoU-dagar ekologisk
Bra sorter och friskt utsäde. Varför ekologisk sortprovning?
www.slu.se/ekologisksortprovning Bra sorter och friskt utsäde Jordbruksverkets FoU-dagar 14, Linköping 9-1 april Jannie Hagman, Institutionen för växtproduktionsekologi, SLU Varför ekologisk sortprovning?
Baljväxters sjukdomar - betrakta alla baljväxter som en och samma gröda vid planering av en växtföljd
Baljväxters sjukdomar - betrakta alla baljväxter som en och samma gröda vid planering av en växtföljd Växjö möte 2018 12 04 Gunnel Andersson Jordbruksverket gunnel.andersson@jordbruksverket.se Odla aldrig
Försök med radhackningsteknik och radavstånd. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB
Försök med radhackningsteknik och radavstånd Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB per.stahl@hush.se Försök med radhackning 2006-2010 Fastliggande försök med tre radavstånd Följer gårdens
Jordbrukets behov av forskning och utveckling inom odlingssystem. Alnarp Hushållningssällskapen Sven Fajersson VD, HS Kristianstad
Jordbrukets behov av forskning och utveckling inom odlingssystem Alnarp 2011 04 27 Hushållningssällskapen Sven Fajersson VD, HS Kristianstad Försök med miljömedvetna och uthålliga odlingsformer Odlingssystemförsök
Sortförsök med spannmål och trindsäd i ekologisk odling 2011 Försöksledare Staffan Larsson, SLU E-post: staffan.larsson@slu.se
Sortförsök med spannmål och trindsäd i ekologisk odling 2011 Försöksledare Staffan Larsson, SLU E-post: staffan.larsson@slu.se Under 2011 utfördes 24 ekosortförsök med spannmål och trindsäd. Jordbruksverket
Miljömedvetna och uthålliga odlingsformer RESULTATGENOMGÅNG från år 2010
odlingsformer RESULTATGENOMGÅNG från år 2010 2011-03-04 Innehåll sid Växtodlingssäsongen 2010 1 Hemsida, www.odlingssystem.se 2 Växtföljder 3 Fältkort år 2010 4-5 Skörderesultat Höstspannmål, Höstråg 6
Slutrapport 2011 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling.
Linköping 2012-01-18 Slutrapport 2011 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling. Delrapport: Utvecklad beståndsetablering vid radhackning på 50 cm radavstånd Sammanfattning Två försök med
Vilken roll spelar baljväxter i eko- och livsmedelssystem, globalt och i Sverige?
Vilken roll spelar baljväxter i eko- och livsmedelssystem, globalt och i Sverige? SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp georg.carlsson@slu.se Vilken roll spelar baljväxter i eko- och livsmedelssystem,
PM Strategin för växtskyddsmedel
Strategin för växtskyddsmedel PM 214-2-1 Ekonomiska konsekvenser för odlingen på grund av angrepp av bladlöss Beräkningarna är gjorda av Marianne Bring, Hushållningssällskapet Skaraborg, på uppdrag av
Framtidens foder och växtnäringsförsörjning i ekologisk odling. Georg Carlsson SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp
Framtidens foder och växtnäringsförsörjning i ekologisk odling SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp Odlingssystemsekologi Baljväxter Mångfunktionalitet Diversifiering Baljväxter bidrar
Hushållningssällskapet Rådgivning Agri
Hushållningssällskapet Rådgivning Agri Östergötland, Kalmar, Kronoberg, Blekinge 35 personer Rådgivning, fältförsök, utvecklingsprojekt HIR-individuell rådgivning, grupprådgivning, Greppamiljörådgivning
Växtföljder Logården. Konventionellt Ekologiskt Integrerat. Logården utveckling av hållbara och produktiva odlingssystem
Erfarenheter av 2 års integrerad odling på Logården Brunnby 211-1-18 Björn Roland Hushållningssällskapet Skaraborg Logården utveckling av hållbara och produktiva odlingssystem Projektet startade 1991,
Försök med konventionella och ekologiska odlingsformer
Ö SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET MEDDELANDE FRÅN SÖDRA JORDBRUKSFÖRSÖKSDISTRIKTET ÖSTRA LJUNGBY ÖNNESTAD KRISTIANSTAD Försök med konventionella och ekologiska odlingsformer 1987-1998 BOLLERUP Nr 52 2001
Åkerböna ökar betydligt mer än ärt i avkastning i slutet på växtsäsongen.
Åkerböna (Vicia faba L.) i samodling med vårvete som helsäd - avkastning och fodervärde Lars Ericson/2005-05-26 Projektansvariga Lars Ericson, Hugo Hjelm och Kjell Martinsson Bakgrund Under åren 2002 och
Ogrässanering lämpliga tidpunkter Anneli Lundkvist, SLU
Ogrässanering lämpliga tidpunkter Anneli Lundkvist, SLU Marknad och markförbättring Skövde 15 oktober 2014 Ogrässanering Förebyggande metoder: Konkurrens från gröda Växtföljd Jordbearbetning och sådd Dränering
Forskning om ekologiskt lantbruk i Sverige
Forskning om ekologiskt lantbruk i Sverige - under de senaste 15 åren Maria Wivstad EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), maria.wivstad@slu.se Nasjonal
11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Den ekologiska produktionen. Ekologiskt odlade arealer som certifieras
195 I kapitel 11 redovisas uppgifter om ekologisk odling inom jordbruk och trädgårdsodling samt ekologisk djurhållning. Viss arealstatistik samt ersättningar redovisas även i kapitel 9. Sammanfattning
186 Ekologisk djurhållning Ekologisk djurhållning bedrivs av samma skäl som ekologisk odling. Ekologisk djurhållning kräver ekologisk växtodling för a
185 I kapitel 11 redovisas uppgifter om ekologisk odling inom jordbruk och trädgård samt ekologisk djurhållning. Viss arealstatistik samt ersättningar redovisas även i kapitel 9. Sammanfattning Den ekologiska
Svenska lantbrukares erfarenheter av att odla baljväxter
Svenska lantbrukares erfarenheter av att odla baljväxter förväntningar, möjligheter och utmaningar, SLU, institutionen för biosystem och teknologi, Alnarp Svenska lantbrukares erfarenheter av att odla
11 Ekologisk produktion
11 Ekologisk produktion 147 11 Ekologisk produktion I kapitel 11 redovisas uppgifter om areal och skörd för ekologisk odling inom jordbruk samt växthusyta och frilandsareal för trädgårdsodling. Här finns
Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk
Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk Georg Carlsson Sveriges lantbruksuniversitet Område Agrosystem, Alnarp georg.carlsson@slu.se Baljväxtakademin, 29 februari 2012, Alnarp Sveriges lantbruksuniversitet
Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB
Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Specialmaskiner Ogräsharv Radhacka Vegetationsskärare Arbetssätt, mekanisk
Delrapport 2010 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling.
21-1-26 Delrapport 21 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling. Odlingssystem med radhackning Fältförsök: Fältförsöket på Tegneby fortsatte med andra årets ängssvingel för fröproduktion.
Ekologisk produktion ling jämfört med Ökningstakten skulle dock behöva vara ännu högre om det ovan nämnda målet ska kunna nås. Ekologisk
11 Ekologisk produktion 185 11 Ekologisk produktion I kapitel 11 redovisas uppgifter om ekologisk odling inom jordbruk och trädgård samt ekologisk djurhållning. Viss arealstatistik samt ersättningar redovisas
Miljövänliga och uthålliga odlingsformer RESULTATGENOMGÅNG OCH BILDVISNING från år 2007
Kristianstad Miljövänliga och uthålliga odlingsformer RESULTATGENOMGÅNG OCH BILDVISNING från år 2007 HELGEGÅRDEN 2008-02-26 Innehåll sid Växtföljder Fältkort år 2007 Växtodlingssäsongen 2007 Hemsida, www.odlingssystem.se
VERA-grundkurs Del 3 Gödslingsplan och utlakning
VERA-grundkurs Del 3 Gödslingsplan och utlakning 2016 Syfte och mål Syftet för denna del av kursen: Du behärskar gödslingsplans- och utlakningsberäkningarna i VERA oavsett gröda. Mål med kursen är att
Utlakningsförsöken i Mellby
Utlakningsförsöken i Mellby Försöken syftar till att ta fram effektiva brukningsmetoder för att minska förlusterna av växtnäring i olika odlingssystem Fånggrödor och flytgödsel (A) Stallgödsel i två odlingssystem
Smått och stort i växtodlingen. Anders Adholm HIR-Malmöhus
Smått och stort i växtodlingen Anders Adholm HIR-Malmöhus Intäkter Kvant Pris kr/ha Skörd kg 6000 2,5 2900 Summa Intäkter 6000 2 900 kr 2,5 Prod. kostnad Andel av Direkta kostnader kr/kg prod kost Utsäde
Resultaten visar i ett medeltal för de fyra
JAN JANSSON, Hushållningssällskapet/Rådgivarna i Sjuhärad OGRÄS Rödklöversorters konkurrensförmåga L6-111 Fyra försök fi nns i serien som belyser fem olika rödklöversorters förmåga att hävda sig vid samodling
Samodling av åkerböna och lupin med stråsäd
Samodling av åkerböna och lupin med stråsäd SLU EkoForsk 2002 Projektansvarig: Ullalena Boström, EVP, SLU. E-post: Ullalena Bostrom@vpe.slu.se Bakgrund Trots att vårsådd stråsäd ofta är relativt konkurrenskraftig
Greppa Mångfalden - ekonomiskt värdefulla ekosystemtjänster för lantbrukaren
Greppa Mångfalden - ekonomiskt värdefulla ekosystemtjänster för lantbrukaren Stockholm 2013-11-14 Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket, Rådgivningsenheten Söder thorsten.pedersen@jordbruksverket.se
186 grupperna var i fallande ordning Slåtter- och betesvall, grönfoder, majs och frövall, Betesmark och slåtteräng samt Spannmål. Ekologisk djurhållni
185 I kapitel 11 redovisas uppgifter om ekologisk odling inom jordbruk och trädgårdsodling samt ekologisk djurhållning. Viss arealstatistik samt ersättningar redovisas även i kapitel 9. Sammanfattning
Baljväxter en förutsättning för framtidens hållbara jordbruk?
Baljväxter en förutsättning för framtidens hållbara jordbruk? Erik Steen Jensen Biosystem och teknologi, SLU Alnarp Erik.Steen.Jensen@SLU.se Innehåll Utmaningar för ett hållbart jordbruk Ekosystemtjänster
Jordbruksinformation Ekologisk odling av ärtor
Jordbruksinformation 10 2016 Ekologisk odling av ärtor Ekologisk odling av ärtor Text: Katarina Holstmark, Jordbruksverket. Foto: Jannie Hagman Ärternas avkastning varierar ganska mycket. I normalfallet
11 Ekologisk produktion
11 Ekologisk produktion 149 11 Ekologisk produktion I kapitel 11 redovisas uppgifter om ekologisk odling inom jordbruk och trädgårdsodling samt ekologisk djurhållning. Viss arealstatistik samt ersättningar
11 Ekologisk produktion
11 Ekologisk produktion 149 11 Ekologisk produktion I kapitel 11 redovisas uppgifter om ekologisk odling inom jordbruk och trädgårdsodling samt ekologisk djurhållning. Viss arealstatistik samt ersättningar
Frö- och Oljeväxtodlarna
Putsning av olika sorter av ekologisk rödklöver Sammanfattning Fröodling är en utsädesodling och måste resultera i en fröråvara som efter rensning är certifieringsbar enligt gällande regler. Ogräs i rödklöverfrövallen
Bibliografiska uppgifter för Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling
Bibliografiska uppgifter för Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2007 Författare Ståhl P. Adress Hushållningssällskapens multimedia Hushållningssällskapet
Högre skörder i ekologiska växtföljder Eko kurs, Linköping, 27 februar Margrethe Askegaard Specialkonsulent, Ph.D.
Högre skörder i ekologiska växtföljder Eko kurs, Linköping, 27 februar 2013 Margrethe Askegaard Specialkonsulent, Ph.D. mga@vfl.dk Institut for Agroøkologi Aarhus Universitet 2... Videncentret for Landbrug
Miljövänliga och uthålliga odlingsformer RESULTATGENOMGÅNG OCH BILDVISNING från år 2008
Miljövänliga och uthålliga odlingsformer RESULTATGENOMGÅNG OCH BILDVISNING från år 2008 Skepparslöv 2009-02-05 Innehåll sid Växtodlingssäsongen 2008 Hemsida, www.odlingssystem.se Växtföljder Fältkort år
Hur undviker vi rotpatogener i trindsäd? Finns det sortskillnader? Mariann Wikström Agro Plantarum
Hur undviker vi rotpatogener i trindsäd? Finns det sortskillnader? Mariann Wikström Agro Plantarum Observera att det är en annan art, Aphanomyces cochlioides, som orsakar rotbrand i sockerbetor! Ärtrotröta
Gårdsexempel Ekologisk Kvävestrategi 11 E. Anna Linnell Hushållningssällskapet Sörmland Skövde 13 november 2017
Gårdsexempel Ekologisk Kvävestrategi 11 E Anna Linnell Hushållningssällskapet Sörmland Skövde 13 november 2017 11 E Gårdsexempel Växtodlingsgård Nötkött Mjölk Gris Höns Inte rena vallgårdar 15A istället
dnr H (2008), V (2009), H (2010), V (2011) och H (2012).
1 Rådgivande sortprovning i norra Sverige, 2008 2012. dnr H0760012 (2008), V0960065 (2009), H0960351 (2010), V1160084 (2011) och H1160258 (2012). Kent Dryler Bakgrund Spannmål Den officiella provningen
11 Ekologisk produktion
11 Ekologisk produktion 147 11 Ekologisk produktion I kapitel 11 redovisas uppgifter om ekologisk odling inom jordbruk och trädgårdsodling samt ekologisk djurhållning. Viss arealstatistik samt ersättningar
Biogas och rötrest i ekologiska odlingssystem. Slutrapport KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID
KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Biogas och rötrest i ekologiska odlingssystem Slutrapport 2013-2014 RAPPORT Hushållningssällskapet Skåne Per Modig, HIR Skåne Biogas och rötrest i ekologiska odlingssystem
Odling och användning av proteingrödor
Odling och användning av proteingrödor AgrD Fredrik Fogelberg, JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik tel.010-516 69 08 Fredrik.Fogelberg@jti.se Vilka grödor pratar vi om? Åkerböna (Vicia faba)
Vad provas och hur? Vad provas inte?
Vad provas och hur? Vad provas inte? Björn Andersson, FältForsk, SLU Värdeprovning av jordbruksväxter Provning för intagning på svensk sortlista, s.k. VCU-provning (Value for Cultivation and Use). Försöken
Baljväxter till livsmedel och foder
Baljväxter till livsmedel och foder Georg Carlsson SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp Åkerböna. Foto: Georg Carlsson Grepp Näringens ERFA-träff för rådgivare som arbetar med Klimatkollen
Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp
Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp Var vi befinner oss i Landet Ekologisk mjölkproduktion I Västra Götaland och här ligger
Bibliografiska uppgifter för Vall i ekologisk produktion. Råd i praktiken
Bibliografiska uppgifter för Vall i ekologisk produktion. Råd i praktiken Författare Bovin H., Rahbek Pedersen T. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Jordbruksinformation Nr/avsnitt 1 Utgivare Huvudspråk
Gynna pollinatörer och andra nyttodjur
Gynna pollinatörer och andra nyttodjur Brunnby 2014-10-23 Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket, Rådgivningsenheten Söder thorsten.pedersen@jordbruksverket.se Program Vad är ekosystemtjänster? Pollineringskris?
Mellangrödor. i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter. Pauliina Jonsson, Växa Sverige
Mellangrödor i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter Pauliina Jonsson, Växa Sverige Mellangrödor i ekologisk produktion Växtodlingsgårdar Grönsaksodlingar och växthus/tunnlar Under omläggning
Värdet av honungsbins pollinering
Värdet av honungsbins pollinering Örebro 2013-04-13 Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket, Rådgivningsenheten Söder thorsten.pedersen@jordbruksverket.se Värdet av honungsbins Slutsats pollinering Massor
Sveakonferensen januari 2015
Sveakonferensen 13-14 januari 2015 Etableringstekniker i ekologiska klöver- och gräsfröodlingar Ann-Charlotte Wallenhammar 1 Per Ståhl 2 Bo Cristianson 3 Lars Andersson 4 Lars Eric Anderson 1 HS Konsult
Lärdomar från 25 års ekologisk odling på Logården. Skaraborg Rapport 2_2015 Björn Roland
Lärdomar från 25 års ekologisk odling på Logården Skaraborg Rapport 2_215 Björn Roland Lärdomar från 25 års ekologisk odling på Logården Bakgrund På Hushållningssällskapet Skaraborgs försöksgård Logården,
Rapport från fjärde växtföljdsomloppet i de skånska odlingssystemförsöken
1 Rapport från fjärde växtföljdsomloppet i de skånska odlingssystemförsöken 2007-2012 2 Förord Projektet Försök med miljömedvetna och uthålliga odlingssystem med jordbruks- grönsaksoch energigrödor 2006-2012
Åkerböna till gris i konventionell och ekologisk produktion egenskaper och användbarhet ndbarhet hos olika sorter
Åkerböna till gris i konventionell och ekologisk produktion egenskaper och användbarhet ndbarhet hos olika sorter Stiftelsen Lantbruksforskning 2014 2016 2016 Maria Neil, Emma Ivarsson Inst. för f r husdjurens
Ekologisk odling på Logården 1992-2002
Ekologisk odling på Logården 1992-2002 HS Skaraborg rapport nr 2/02 Karl Delin Carl-Anders Helander Johan Lidberg Denna skrift har delfinansierats av EU 1 Uthålliga växtodlingssystem På Hushållningssällskapets
Växtskyddsrådet nytt uppdrag, nya möjligheter
Växtskyddsrådet nytt uppdrag, nya möjligheter 2017-2019 Deltagare & möten Jordbruksverket - ansvariga Kemikalieinspektionen Naturvårdsverket Havs- och vattenmyndigheten Livsmedelsverket Sveriges Lantbruksuniversitet
Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet
Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet Exempel Bjertorps egendom Ingemar Gruvaeus Växtodling innebär att en mängd nya beslut måste fattas varje år! Att göra likadant som förra året är också
Ekologisk produktion lantbruk
Ekologisk produktion lantbruk Växtodling ann-marie.dock-gustavsson@jordbruksverket.se katarina.holstmark@jordbruksverket.se Djur dan-axel.danielsson@jordbruksverket.se niels.andresen@jordbruksverket.se
Att sätta värde på kvalitet
Att sätta värde på kvalitet Vägval och mervärden inom ekologisk odling Ett underlag till fortsatta samtal om matens kvalitet Lars Kjellenberg Institutionen för växtförädling, SLU Alnarp Vägval -vad är
R8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur
Senast reviderat 20180503/BS R8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur Syfte Försökets syfte är att undersöka den ensidiga odlingens inverkan på avkastning, kvalitet och sundhet
11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Den ekologiska produktionen. Ekologiskt odlade arealer som certifierats
11 Ekologisk produktion 195 11 Ekologisk produktion I kapitel 11 redovisas uppgifter om ekologisk odling inom jordbruk och trädgårdsodling samt ekologisk djurhållning. Viss arealstatistik samt ersättningar
Ekologiska demonstrationsodlingar på Lanna försöksstation
Ekologiska demonstrationsodlingar på Lanna försöksstation 1996-2006 Lena Engström, Johan Roland och Rolf Tunared Avdelningen för precisionsodling Teknisk rapport 5 Skara 2007 Division of precision agriculture
Odlingssäkerhet hos sortblandningar av åkerböna
Odlingssäkerhet hos sortblandningar av åkerböna Slutrapport till SLU EkoForsk Projektansvarig: Georg Carlsson, SLU, inst. för biosystem och teknologi (Alnarp). Projektgrupp: Erik Steen Jensen SLU, inst.
Mekanisk ogräsbekämpning. Per Ståhl Hushållningssällskapet Vreta Kloster.
Mekanisk ogräsbekämpning Per Ståhl Hushållningssällskapet Vreta Kloster Mekanisk ogräsbekämpning Åtgärder i växande gröda Radhackning Ogräsharvning Övriga åtgärder Åtgärder före sådd Stubbearbetning, plöjning
Helsäd jämfört med majsensilage och helsäd med och utan baljväxter - Vad avgör valet för den svenske bonden?
Helsäd jämfört med majsensilage och helsäd med och utan baljväxter - Vad avgör valet för den svenske bonden? Elisabet Nadeau Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, Sveriges Lantbruksuniversitet
Sorter ekologisk odling
Sorter ekologisk odling Staffan Larsson, SLU Under 2008 utfördes totalt 24 sortförsök i ekologisk odling. Jordbruksverket har finansierat 22 av dessa, medan två har bekostats av Hushållningssällskapet
Möjligheter och problem anpassning av grödor och odlingssystem
Möjligheter och problem anpassning av grödor och odlingssystem Klimatförändringar och konsekvenser för Uppländskt Jordbruk Länsstyrelsen Uppsala län 16 november 2012 Maria Wivstad, SLU, EPOK Centrum för
Sammanfattning ekoförsöken 2018, 17 försök 4 kasserad
2018 blev spannmålsskörden totalt i hela riket 55 % av skörden år 2017. Den totala spannmålsskörden minskade från 5,9 miljoner ton till 3,2 miljoner ton Sammanfattning ekoförsöken 2018, 17 försök 4 kasserad
Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling
Sida 1(8) Tre typgårdar i VERA Nedan finns tre typgårdar beskrivna. Till gårdarna hör även frågor på de olika avsnitten i kursen. Glöm inte att fylla i Greppadata för de två gårdar du har valt att räkna