Värdet av honungsbins pollinering

Transkript

1 Värdet av honungsbins pollinering Örebro Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket, Rådgivningsenheten Söder

2 Värdet av honungsbins Slutsats pollinering Massor av siffror Vad är inte med? Miljoner eller miljarder? Pollinering i olika grödor

3 Slutsats Värdet av honungsbinas pollinering av grödor i Sverige är miljoner kr och har ökat med ca 40 procent på några få år. Honungsbina gör störst ekonomisk nytta i odlingar av äpplen, jordgubbar, oljeväxter och åkerbönor. Det finns inga realistiska alternativ till honungsbina.

4 Gröda Areal Skörd Total skörd Försäljningsvärde Honungsbinas andel av skörden (ha) (kg/ha) (ton) (kr/kg) (kr, miljoner total) (%) (kr, miljoner) Höstraps , % Vårraps , % Höstrybs , % 0-1 Vårrybs , % Åkerböna , % Rödklöver , % 4-7 Vitklöver , % 4-4 Alsikeklöver , % Äpplen , % Päron , % 9-13 Körsbär , % 2-4 Plommon , % Jordgubbar , % Hallon , % 9-14 Svarta vinbär , % Frilandsgurka , % 2-3 Totalt

5 Värdet av binas pollinering

6 Värdet av pollineringen ökar! År 2009 kom jag fram till att värdet av honungsbinas pollinering var miljoner kronor De nya värdena ( miljoner kronor) är ca 40% högre! Det beror främst på en ökning av arealen med höstraps, vårraps, rödklöverfrö och åkerböna samt en ökning av pris och skördenivå i många grödor Realistiskt?

7 Vad är inte med? Värdet av icke-kommersiella odlingar (hemträdgårdar etc.) Värdet av pollineringen av vilda växter Värdet av pollinering av vissa grödor: lin, senap, vicker, lupin, bruna bönor, pumpor, zucchini och meloner 109 ha Övriga bär Värdet av pollineringen av baljväxter i långliggande vallar Butikspriser

8 Miljoner eller miljarder? Bland biodlare är det populärt att argumentera för att var tredje tugga är honungsbinas förtjänst Då har man med värdet av binas pollinering av importerade livsmedel.och dessutom använder man glädjeskalkyler Siffror från sydligare länder (som Danmark!) kan inte överföras till Sverige

9 Spelar det någon roll? Som jag ser det är det viktigaste att konstatera att honungsbinas pollinering av grödor har stor och växande ekonomisk betydelse för den gröna sektorn i Sverige. För att i framtiden kunna utveckla den svenska trädgårdsodlingen och odlingen av närodlade proteingrödor behövs flera bin, speciellt i slättbygden

10 Pressmeddelande 11 april 2013 Landsbygdsdepartementet Regeringen satsar på bin och honung Regeringen har i dag beslutat att utöka budgeten för honungsprogrammet med 40 procent. Beslutet innebär bland annat mer pengar till bekämpning av bisjukdomar och till åtgärder som främjar en utökning av antalet biodlare och bisamhällen i Sverige. - Pollineringstjänsterna som bina utför är ovärderliga för den biologiska mångfalden och för jordbruket. Biodling är med andra ord oerhört betydelsefullt för Sverige, och det är viktigt att vi stöttar utvecklingen av biodlingen, säger landsbygdsminister Eskil Erlandsson.

11 Pollinering Gröda Höstoljeväxter 5-10% Våroljeväxter 10-20% Viktigaste pollinatörer Tambin Åkerböna 10-27% Tambin och humlor Klöverfrö Lupin, bruna bönor, lin, betesvallar Ingen fröskörd utan insekter Tambin (vit- och alsikeklöver) Humlor (rödklöver) Kvalitet Mer olja, mindre klorofyll Lägre vattenhalt Potentiell merskörd vid insektspollinering Rekommenderat antal bisamhällen per hektar 3 (höstraps) 2 (vårraps) 1-2? Minst 2????

12 Oljeväxter Raps är självfertil men gynnas av vind- och insektspollinering Rybs är självsteril och helt beroende av vind och insekter Förmodligen ganska stora sortskillnader Foto: Hans Jonsson

13 Nektarproduktion i höstraps Stor sortvariation men inga sorter utan nektar 350 Nektar (% av Samurai) Nya sorter Gamla sorter Efter J. Pierre et al., Plant Breeding, 118, (1999) Johan Biärsjö, Svensk Raps

14 Riccardo Bommarco, SLU Insekter i vårraps Andra insekter Humlor Blomflugor Honungsbin

15 Oljeväxter Ca 5% merskörd av insektspollinering i raps i äldre studier Betydligt högre merskördar i nyare studier i vårraps Högre oljehalt, mindre klorofylhalt och jämnare mognad med insektspollinering Förvånansvärd få försök i höstoljeväxter Rekommendation: 2-3 samhällen per hektar

16 Åkerbönor Åkerböna är som raps dels ganska självfertil men även beroende av vind och insekter Odlas ofta till helsäd Bästa närodlade alternativet till regnskogssoja från Sydamerika! Arealen ökar! Höga skördar 2011! Många nya, bra sorter Ingen tradition av att använda bisamhällen i åkerböna

17 Försök med åkerbönor 12 försök Led A Bur (inga pollinatörer) B Bur med jordhumlor C Fri pollinering (inget bur) Åsa Käck, HS Väst

18 Försök med åkerbönor 12 försök Skörd och merskörd (kg/ha) Bönor per balja Baljor per planta Bönor per planta TKV (g) A. Inga pollinatörer ,1 12,3 22,3 413 B. Jordhumlor 316 3,3 13,9 25,9 433 C. Fri pollinering 740 3,4 14,6 27,7 427 LSD 280 0,1 ns 1,7

19 Försök med åkerbönor 12 försök Skörd och merskörd (kg/ha) Grobarhet (%) Proteinhalt (%) Vattenhalt (%) A. Inga pollinatörer ,3 26,8 B. Jordhumlor ,7 23,3 C. Fri pollinering ,6 21,8 Prob F-1 0,050 0,265 0,0001

20 Slutsatser - åkerböna Högst skörd med naturlig pollinering - vilda (långtungade) humlor är viktiga för skörden Jordhumlor är problematiska pollinatörer i åkerbönor men kan ge en merskörd på ca 10% Honungsbin kan öka skörden med ca 10% I danska försök från 1990-talet fick man merskördar på 24-27%. Lägst antal kärnor/balja utan pollinerande insekter Ojämn och utdragen mognad utan pollinerande insekter

21 Klöverfrö Klöver är helt beroende av insektpollinering för att producera frö Odlarna är generellt sett medvetna om pollineringens betydelse

22 Vilken merskörd får man av en bra pollinering i klöverfrö? Brødsgaard, C.J & Hansen, H Bi-bestøvning af rødkløver. Grøn Viden Markbrug, nr. 257, Danmarks Jordbrugsforskning

23 Äldre svenska studier i rödklöver 1942 (Erik Åkerberg) För få humlor för att få bra fröskörd Stor variation i antal humlor mellan åren En fröskörd på 900 kg/ha fordrar humlor/ha 1960-talet (Folke Fridén) Stort antal humlor och många arter inom områden med regelbunden rödklöverfröodling Den totala arbetarpopulationen av de långtungade arterna var i medeltal ca individer per ha 2000-talet Antalet vilda pollinatörer minskar dramatiskt i hela den västliga världen och honungsbina har problem Färre långtungade humlor i förhållande till korttungade

24 Betesvallar? Lin? Lupin! Bruna bönor?

25 Frukt & bär Foto: Christina Winter, Jordbruksverket

26 Gröda Pollinering av frukt och bär ( Efter: Jensen, K Pollinering i ekologisk frukt- och bärodling. SJV) Pollinatörernas betydelse för skörden (%) Rekommenderat antal bisamhällen per hektar * Äpplen 70 Minst 4 Päron Plommon 50 Minst 2 Körsbär Svarta vinbär Jordgubbar Hallon * Antalet beror på om man också använder jordhumlesamhällen och i så fall hur många

27 Pollinering av frukt & bär I motsats till lantbruksgrödorna spelar den visuella kvaliteten en stor roll för försäljningsvärdet God pollinering ger både högre skörd och gör att frukt och bär blir större och mer regelbundna till formen Anledningen till det är att varje frö som pollineras stimulerar plantan att bilda växthormoner, som i gengäld säkrar tillväxten av frukten runt just det fruktämnet Frukt och bärodlare är generellt sett medvetna om pollineringens betydelse och hyr ofta in bisamhällen och köper jordhumlesamhällen Vissa arter som hallon ger mycket honung medan t ex jordgubbar och päron inte är speciellt attraktiva Foto: Christina Winter, Jordbruksverket

28 Tack för uppmärksamheten!