Humleinventering Västerängs lantbruk, Ransta

Transkript

1 Humleinventering Västerängs lantbruk, Ransta Bakgrund Västeräng är en demogård inom Jordbruksverkets Mångfald på Slätten. Gården sköts konventionellt, med spannmål, utsädesodling, klöverfröodling och Salix. Hasse Eriksson, som driver gården, har under flera år jobbat aktivt med att stärka upp vilda populationer av humlor och bin. Blommande insådder längs fältkanter i form av honungsört, perserklöver och blodklöver har anlagts under några år. Ett par av dessa blomremsor ingick i ett större inventeringsprojekt där humlor, bin, fjärilar inventerades. Därför var det intressant att följa upp utvecklingen av humlor på gården och starta upp en översiktlig inventering som kan upprepas framöver. En inventering gjordes under 2 dagar 13 och 14 juli 2015 genom att transekter längs ett antal fältkanter och i vitklöverfröodlingen inventerades. vitklöver Två transekter om 100 m i vitklöverfältet och en längs dikeskant.

2 raps raps m långa inventeringsremsor i kant längs vårraps, samt där tidigare ettårig blomremsa legat. Inventeringsmetodik Vitklöver: Inventering skedde genom att inventeraren gick långsamt längs 100 m långa och 1 m breda transekter. Alla humlor och bin, per 20 m sträcka, noterades och artbestämdes. Jordhumlorna slogs ihop som en grupp, på grund av att de är svåra att skilja åt i fält. Fältkanter/raps. Inventering i 100 m långa och 1m breda remsor. Ingen uppdelning per 20 m gjordes här. Alla inventering skedde mellan kl 10-15, under två soliga dagar i juli, temperaturen låg på ca 23 grader från kl 12 och framåt. Det var god aktivitet på humlorna och bina bägge dagarna.

3 Resultat Vitklöver 14-jul antal pollina remsa m2 törer jordhumla stenhumla blåklockshumla ängshumla 1 1 obestämd humla honungsbi m2 remsa 2 jordhumla stenhumla 1 1 honungsbi m2 13-jul remsa m2 jordhumla stenhumla blåklockshumla 1 1 haghumla honungsbi hushumla m2 remsa 2 jordhumla stenhumla 1 1 honungsbi ängshumla m2 100 m lång dikeskant vid ån (där insådd blomremsa tidigare funnits) Stenhumla Jordhumla 1ex 1ex

4 borta vid rapsen 13-jul Remsa m2 jordhumla stenhumla åkerhumla honungsbi m2 14-jul Remsa m2 jordhumla stenhumla åkerhumla 0 honungsbi blåklockshumla m2 Slutsatser Betydligt högre tätheter i vitklövern än i rapsfälten, uppemot 1 individ per kvadratmeter. 6 olika arter humlor sågs i vitklövern, men jordhumlan utgör mer än 80 % av humlorna. Tydligt var att i vitklövern så var det större artvariation närmast vägen/villorna, medan det var en kraftig dominans av jordhumla närmare ån, i remsa 2. Noterbart är att humlearterna tillsammans är i stort sett lika många som honungsbina i vitklövern, så de är en betydelsefull pollinatör här kring Västeräng. Även i rapsen utgör humlorna en stor andel av pollinatörerna, % av totala antalet är humlor och % är honungsbin. Detta trots att området kring Västeräng har en biodlare som ställer dit många bikupor. Vitklövern stod i full blom vid inventeringen och drog dit humlor och bin från stora områden. Rapsen hade haft sin blomningstopp, och var därför mindre lockande. En fältkant längs ån, där bikuporna står, inventerades en dag, men där hittades i stort sett inga humlor/bin trots att det blommade en del ogräs som tistel, målla, älggräs m.m. Bina från kuporna verkade dra ända bort till vitklövern istället för att födosöka nära kuporna.

5 Vitklövern i full blom 13 juli. Relativt varierad vägkant med kråkvicker, älggräs, rölleka. Vickern lockade mest humlor.

6 Rapsen var på väg att blomma över 13 juli. Uppsala Sören Eriksson Hs Konsult AB