Bränning av åkerholmar i slättbygd för biologisk mångfald. Delredovisning 2012 Petter Haldén, HS Konsult AB

Transkript

1 Bränning av åkerholmar i slättbygd för biologisk mångfald Delredovisning 2012 Petter Haldén, HS Konsult AB Eventuellt föranledda förändringar av den ursprungliga projektuppläggningen I allt väsentligt har den ursprungliga projektuppläggningen följts. Det vill säga, ett antal åkerholmar har inventerats på fåglar, pollinatörer och växter. De förändringar som gjorts består i huvudsak av effektivisering och att en större mängd data därmed har kunnat insamlas. Antal holmar I ansökan står att 30 åkerholmar av storleken m 2 skall inventeras. Vid besöken i fält har det visat sig vara möjligt att inkludera ett antal åkerholmar som är mindre än 100 m 2 samt även ett fåtal som är större än 1000 m 2 i inventeringen. De uppfyller i övrigt villkoren för krontäckning (< 10 %) och avsaknad av byggnader. Totalt har därför 76 åkerholmar inventerats Av dessa är 46 mindre än 100 m 2 och 3 är större än 1000 m 2. Insektsinventering I ansökan står att pollinatörer skall inventeras vid fyra tillfällen under maj-augusti. Inventeringen genomfördes vid tre tillfällen under perioden, fler tillfällen bedömdes inte nödvändigt. Ett tillägg är att vårtbitare inventerades vid besöket i augusti. Växtinventering I ansökan står att växtsamhället skall inventeras vid två tillfällen, inventering genomfördes vid tre tillfällen. I ansökan står att 0,25 m 2 stora ramar skall slumpas ut längs en transekt tvärs över åkerholmen och att skyddshöjd, platthöjd, täckningsgrad av gräs/örter samt barmark mäts/uppskattas. Vidare att örter och gräs skall artbestämmas så långt som det är möjligt samt att en översiktlig växtkartering kommer att göras. Arbetet med att lägga ut ramar visade sig alltför tidskrävande och rationaliserades därför. Under 2012 karterades växtsamhället genom följande metod: Vid de tre tillfällen som åkerholmen inventerades klassades förekomsten av samtliga blommande örter på en femgradig skala efter hur stor del av åkerholmen som de täckte. Klasserna är: 1. fåtalig, täcker 1-5% av åkerholmens yta.

2 2. mindre vanlig, täcker 5-10% av åkerholmens yta. 3. vanlig, täcker 10-20%. 4. Riklig, täcker 20-50%. 5 mycket riklig, täcker % av åkerholmens yta. Klassificering av element: I tillägg till inventering av fåglar, pollinatörer och växter klassificerades även förekomst av träd, buskar, stenrösen och hällmark på åkerholmen. Detta för att i kombination med örtförekomsten kunna välja ut lämpliga par att jämföra. Erhållet resultat (i sammanfattad form), till och med budgetåret 2012 och utvärdering De 76 åkerholmarna som inventerades 2012 är fördelade på tre områden i Uppland. Område 1 är beläget söder om Tensta ca 20 km N Uppsala och utgörs av 40 åkerholmar varav 29 är mindre än 100 m 2. Området består av tre delområden, Brogården (B), Hånsta (H), och Vansta (V). Flera av holmarna är påtagligt påverkade av höga kvävenivåer. I område 2 (Tuna, T) inventerades 18 holmar. Det är beläget mellan Giresta och Hjälsta, ca 5 kilometer SO Örsundsbro i Enköpings kommun. Enligt uppgift från brukaren har några av holmarna tidigare bränts. Örtfloran är den mesta varierade av de tre områdena. Området har fram till nyligen hyst ortolansparv. Område 3 (Söderby, S) ligger mellan Sparrsätra och Bred i västra delen av Enköpings kommun. Här inventerades 18 holmar. Flera av holmarna är påtagligt blockrika och många även bevuxna med druvfläder. Område 3 är numera kärnområde för de uppländska ortolansparvarna.

3 Fåglar: Alla observationer av fåglar som gjorts på åkerholmarna i samband med fågelinventeringen framgår av tabell 1. Där det i tabellen står 0 i kolumnen max revir innebär det att fyndet ej har bedömts gälla en häckande fågel. Den vanligaste arten är stenskvätta som noterats med inalles 13 revir. I flera av dessa sågs flygga ungfåglar i slutet av juni. Sånglärka noterades på ett par åkerholmar vid Vansta. Plats Art Max revir Kommentar Tuna Stenskvätta 6 Observationer från flera holmar sammanslagna. Häckning sannolik på T4, T5, T9, T11, T12, T19. Söderby Stenskvätta 3 Häckning trolig på S2 och S17. Vansta Stenskvätta 2 Häckning V3 och V6. Hånsta Stenskvätta 2 Häckning H4 & H8 Vansta Sånglärka 4 V1, V5, V5, V7 Söderby Sånglärka 1 1 ex S7 Brogården Sånglärka 1 B11 Tuna Gulsparv 3 T1, T8, T9 vid besök 29 juni. Andrakull? Söderby Gulsparv 1 S11 Söderby Törnsångare 3 S11, S13 och S14 Söderby Ortolansparv 1 S11 Tuna Fasan 1 1 par T5 Tuna Kråka 0 2 ex T1 Tuna Stare 0 3 1k T8 Söderby Entita 0 1 ex S2 Söderby Göktyta 0 1 ex äter myror S11 Brogården Göktyta 0 1 ex äter myror B4 Tuna Hämpling 0 Hane T1 resp. T8. Tuna Pilfink 0 1 ex T11 Ortolansparv, hona, Söderby, Sparrsätra 27 juni Petter Haldén

4 Pollinatörer: Påträffade pollinatörer under inventeringen framgår av tabell 2. Totalt noterades 106 humlor av minst 6 arter, 104 dagfjärilar av minst 19 arter samt 90 vårtbitare av tre arter. Art antal Stenhumla sp 56 Jordhumla sp. 28 Bombus sp. 10 Vallhumla 7 Åkerhumla 2 Ängshumla 2 Ängssnylthumla 1 Summa 106 Rapsfjäril 26 Nässelfjäril 23 Pärlgräsfjäril 18 Kamgräsfjäril 4 Violettkantad guldvinge 4 Blåvinge sp. 4 Mindre guldvinge 4 ängssmygare 3 klöverblåvinge 2 Mindre tåtelsmygare 2 Amiral 2 Mindre blåvinge 1 Midsommarblåvinge 1 Silversmygare 1 Eldsnabbvinge 1 Citronfjäril 1 Ängspärlemorfjäril 1 Påfågelöga 1 Summa 104 Cikadavårtbitare 78 Stor vårtbitare 10 Grön vårtbitare 2 Summa 90 Tabell 2. Alla humlor och dagfjärilar som påträffats under inventeringen Stenhumlor sp. inkluderar alla svarta humlor med rött baksegment, jordhumla sp. inkluderar alla jordhumlor. Humlorna har inte delats upp på drottningar och hanar/arbetare i årets inventering. Av fjärilarna förtjänar att påpekas att tre arter är rödlistade, violettkantad guldvinge, mindre blåvinge och silversmygare. Samtliga dessa påträffades på åkerholmar i inventeringsområde Tuna. Silversmygare Hesperia comma, Tuna aug 2012 Cikadavårtbitare är påfallande vanlig inom det inventerade området.

5 Växter Ambitionen för växtinventeringen skiljer sig från inventeringen av pollinatörer och fåglar. Det har varit betydelsefullt att få med ett stort antal åkerholmar för att få ett bra underlag för fåglar och pollinatörer. Därför har växtinventeringen begränsats till att bara omfatta blommande örter som på något sätt kan tänkas tjäna som pollen- och nektarresurser eller som värdväxter. Många gräsarter tjänar som värdväxter för fjärilar men gräs är dock inte med i inventeringen. De aktuella gräsfjärilarna har ett stort antal gräsarter som värdväxter och jag har antagit att det inte är brist på lämpliga värdväxter i form av gräs som begränsar dessa fjärilsarters utbredning. Växterna har inte inventerats på individnivå utan har klassificerats i fem olika klasser från 1 5 där 1 anger fåtalig och 5 anger mycket riklig. En liknande metod har använts för att på ett enkelt sätt uppskatta blomrikedom i samband med humleinventeringar i England (Carvell m.fl. 2007). Metoden har också använts vid en genomförd inventering av humlor och fjärilar på skyddszoner (Haldén 2011). Eftersom buskar och mindre träd påverkar åkerholmens egenskaper som boplats och födosöksmiljö har förekomst av dessa också inkluderats i inventeringen. De 76 åkerholmarna har inventerats tre gånger vardera på växter. Detta ger sammanlagt 228 besök. Naturligtvis skall hållas i minnet de olika arternas blomningstid vilket gör att arter som blommar längre har större sannolikhet att noteras. Med besök från juni augusti är ändå de flesta möjliga arter representerade, och det är också under denna tid som pollen- och nektarresurserna används i högst utsträckning av pollinatörer. Under inventeringen har i de tre områdena noterats totalt 70 st arter, inklusive druvfläder och rönn. Växtinventeringen har lämnat en stor mängd data och en mycket begränsad del redovisas här. I tabell 3 visas de 25 vanligaste arterna sett till abundans. I bilaga 1 redovisas samtliga arter och i vilken utsträckning de har noterats på åkerholmar inom respektive område. Artsammansättningen varierar en hel del mellan de tre olika delområdena vilket skall vägas in när brända och obrända områden skall jämföras kommande år. Abundansen är summan av den bedömda förekomsten (1-5). Medelvärdet anger genomsnittlig förekomst inom området (1-5). Sista kolumnen anger på hur många av åkerholmarna som arten påträffats. Rödmarkerade arter är viktiga pollen- och nektarväxter enligt Pedersen medan de grönmarkerade är kvävegynnade arter, i flera fall vanliga åkerogräs. Gulmarkerade är ängsväxter, d.v.s. tydligt gynnade av lågt kväveinnehåll i marken. Gränserna är som brukligt är i biologin, flytande men huvuddragen håller.

6 # art abundans (max 1140) medel påträffad antal besök (n = 228) 1 hundkäx 222 0, brännässla 80 0, ryssgubbe 71 0, hallon* 66 0, åkertistel* 54 0, stormåra 39 0, smörblomma 36 0, rölleka 36 0, baldersbrå 34 0, fibbla sp. 23 0, vitmåra 23 0, korsört 19 0, gulvial 18 0, väddklint 17 0, liten blåklocka 17 0, rödklint 16 0, förgätmigej 15 0, åkerbinda 14 0, färgkulla 13 0, rödklöver 13 0, häckvicker 12 0, teveronika 12 0, ängshaverrot 11 0, rödplister 11 0, käringtand 10 0,04 10 Tabell 1. De 25 vanligaste växtarterna på åkerholmarna * Hallon och åkertistel är kvävegynnade men även goda pollen- och nektarväxter Som framgår av tabell 3 domineras materialet av kvävegynnade arter som hundkäx, brännässla och ryssgubbe. Det är bara ett fåtal arter som är kvävegynnade men får de förutsättningar så blir de dominerande. Lågt kväveinnehåll i marken ger en större mångfald i floran och på de holmar som inte är lika kvävepåverkade noterades betydligt fler arter. I sammanställningen finns också ett antal baljväxter som är erkänt goda nektarväxter liksom klintar, också de viktiga pollen- och nektarväxter. Förmodligen finns ett samband mellan holmens storlek och florans sammansättning, ju mindre holme desto större kvävebelastning. Detta utreds närmare kommande år. Det är framförallt på holmar som är tydligt kvävepåverkade som effekten av bränning förväntas bli störst. Utanför den i tabell 3 visade topp-25 listan finns arter som representerar särskilt värdefulla gräsmarker men som bara är noterade på enstaka platser, i allmänhet på de större åkerholmarna. Exempel på dessa arter är backtimjan, getväppling, tjärblomster, brudbröd, backnejlika och gulsporre.

7 Landskapselement Storleksfördelningen av åkerholmarna framgår av 4. Åkerholmens storlek m 2 Antal åkerholmar Förekomst av träd och buskar framgår av tabell 5. Art Antal holmar med förekomst (n=76) Druvfläder 26 Rosa sp. (nypon m.fl.) 9 Rönn 7 En 5 Sälg 4 Björk 3 Ask 3 Äpple 2 Päron 2 Körsbär 2 Gran 1 Hägg 1 Asp 1 Slån 1

8 Bränning 2012 Försöksbränning genomfördes 27 april 2012 av en åkerholme nära Hånsta. Bränningen genomfördes på eftermiddagen en solig dag efter ett par dagars torrt och blåsigt väder. Det mesta av fjolårsförnan brändes bort men branden hade gått djupare ned i marken om jag väntat ytterligare några dagar. Åkerholme, Hånsta, Lena, bränd 27 april Foto taget 22 maj Petter Haldén Intilliggande obränd åkerholme, Hånsta, Lena 22 maj Petter Haldén

9 Planerad verksamhet 2013 Inom varje område grupperas liknande åkerholmar parvis där den ena skall brännas och den andra skall lämnas orörd. Paren med åkerholmar skall vara så lika som möjligt vad gäller växtsammansättning, storlek och ingående landskapselement (exempelvis stenrösen). Möjligen kommer de största åkerholmarna bara att brännas delvis. Så många par som möjligt kommer att brännas, vädret kommer att bestämma hur många som kommer att kunna brännas. Jag kommer under tidig vår att försöka hitta ytterligare lämpliga åkerholmar att inkludera i undersökningen. Detta för att eventuellt kunna exkludera några av de minsta åkerholmarna som är kraftigt kvävebelastade. Inventering av fåglar, pollinatörer och växter avses att genomföras i samma omfattning som 2012 för att få jämförande data mellan år. Jag har för avsikt att genomföra en mer noggrann analys av växtsamhällets sammansättning på åkerholmarna men behöver diskutera det med kunniga personer innan genomförandet. Senvintern 2013 kommer jag att ta kontakt med Roger Svensson på Centrum för Biologisk Mångfald för att lösa detta.

10 Sammanfattning: Under 2012 har 76 åkerholmar i tre delområden i Uppsala och Enköpings kommuner identifierats och inventerats på fåglar, pollinatörer och växter. Växtinventeringen visar att floran domineras av kvävegynnade arter som hundkäx och hallon men att arter som kräver kvävefattiga förhållanden också förekommer om än fåtaligt. Eftersom syftet med bränningen är att skapa bättre förutsättningar för mer krävande arter så känns det lovande inför nästa år. Den vanligaste fågelarten under perioden har varit stenskvätta som gärna häckar i stenrösen på åkerholmar. Bränningen 2013 kommer att genomföras i samband med att stenskvättorna återkommer från vinterkvarteren. Syftet med bränningen är att skapa bättre förutsättningar för stenskvättor eftersom de gärna söker föda i kort, gles vegetation. För att se om bränningen eventuellt skrämmer bort stenskvättor från reviren (temporärt eller permanent) kommer förekomst av stenskvättor att undersökas före bränning genomförs. I och med att stenskvättorna lägger boet i stenröset bedöms inte själva bränningen ha någon påverkan på eventuella ägg i boet. Fjärilarna och humlorna domineras av ett fåtal arter som betraktas som triviala. Jordhumlor och stenhumlor utgör 80 % av de påträffade humlorna (totalt 106 individer av). Den långtungade vallhumlan noterades med 7 exemplar. Ingen klöverhumla observerades. Av fjärilarna är det rapsfjäril, nässelfjäril och pärlgräsfjäril som dominerar i materialet med tillsammans 64 % av observationerna (104 individer av 19 arter). Förutom dessa noterades tre rödlistade dagfjärilsarter. Under augusti var vårtbitare vanliga på åkerholmarna.

11 Bilaga 1 resultat växtinventering Hånsta art abundans medelvärde påträffad ggr (n=120) hundkäx 155 1,29 61 ryssgubbe 69 0,58 35 brännässla 29 0,24 18 smörblomma 26 0,22 24 baldersbrå 18 0,15 11 väddklint 17 0,14 11 åkertistel 15 0,13 9 rölleka 14 0,12 13 åkerbinda 10 0,08 6 stormåra 10 0,08 10 häckvicker 10 0,08 7 hallon 10 0,08 5 rödklint 9 0,08 8 förgätmigej 8 0,07 7 maskros 7 0,06 7 käringtand 7 0,06 7 rödklöver 7 0,06 5 jordrök 7 0,06 4 knölklocka 5 0,04 5 liten blåklocka 5 0,04 3 skogsklöver 5 0,04 3 teveronika 4 0,03 4 fibbla 4 0,03 3 vitplister 4 0,03 2 korsört 3 0,03 1 vitmåra 3 0,03 3 gullviva 3 0,03 3 besksöta 3 0,03 2 ängshaverrot 3 0,03 3 vallmo 3 0,03 3 blålusern 2 0,02 2 humlelusern 2 0,02 1 brudbröd 2 0,02 2 smultron 2 0,02 2 johannesört 2 0,02 2 gulmåra 2 0,02 2 vildmorot 1 0,01 1 åkermolke 1 0,01 1 stor blåklocka 1 0,01 1 blåhallon 1 0,01 1 rödplister 1 0,01 1 backklöver 1 0,01 1 gul fetknopp 1 0,01 1 penningört 1 0,01 1 fingerört 1 0,01 1 backnejlika 1 0,01 1 gulsporre 1 0,01 1

12 Söderby art abundans medelvärde påträffad ggr (n=54) hundkäx 46 0,85 20 hallon 45 0,83 24 brännässla 38 0,7 19 åkertistel 24 0,44 12 korsört 16 0,3 10 stormåra 14 0,26 8 rödplister 10 0,19 8 baldersbrå 8 0,15 4 skogsnäva 5 0,09 3 smörblomma 4 0,07 4 johannesört 4 0,07 3 vitmåra 4 0,07 2 förgätmigej 2 0,04 2 stor blåklocka 2 0,04 2 ängshaverrot 2 0,04 2 rölleka 2 0,04 2 skogsklöver 2 0,04 2 liten blåklocka 1 0,02 1 fibbla 1 0,02 1 backtrav 1 0,02 1 teveronika 1 0,02 1 åkerbinda 1 0,02 1 fingerört 1 0,02 1 brudborste 1 0,02 1 prästkrage 1 0,02 1 åkerviol 1 0,02 1

13 Tuna art abundans medelvärde påträffad antal ggr (n=54) hundkäx 21 0,39 10 rölleka 20 0,37 16 fibbla 18 0,33 15 gulvial 18 0,33 12 vitmåra 16 0,3 11 stormåra åkertistel 15 0,28 10 brännässla färgkulla 13 0,24 8 liten blåklocka 11 0,2 8 hallon 11 0,2 6 baldersbrå 8 0,15 7 prästkrage 8 0,13 6 backtrav 7 0,13 6 teveronika 7 0,13 5 rödklint 7 0,13 4 brudbröd 7 0,13 7 gul fetknopp 6 0,11 5 smörblomma 6 0,11 4 rödklöver 6 0,11 6 ängshaverrot 6 0,11 6 blåklint 5 0,09 5 förgätmigej 5 0,09 5 fingerört 5 0,09 5 bergsyra 5 0,09 3 rockentrav 4 0,07 4 tjärblomster 4 0,07 3 humlelusern 3 0,06 2 käringtand 3 0,06 3 smultron 3 0,06 3 blodnäva 3 0,06 1 johannesört 3 0,06 2 kärrtistel 3 0,06 2 backnejlika 3 0,06 3 åkerbinda 3 0,06 3 ryssgubbe 2 0,04 1 jungfrulin 2 0,04 2 åkersenap 2 0,04 2 backtimjan 2 0,04 2 getväppling 2 0,04 2 häckvicker 2 0,04 2 stor blåklocka 1 0,02 1 blålusern 1 0,02 1 lomma 1 0,02 1 gulsporre 1 0,02 1 vallmo 1 0,02 1 kungsljus 1 0,02 1 gulmåra 1 0,02 1

14

15 Litteratur: Carvell, C., Meek, W. R., Pywell, R. F., Goulson, D. & Nowakowski, M Comparing the efficacy of agri-environment schemes to enhance bumble bee abundance and diversity on arable field margins. Journal of Applied Ecology : Haldén, P Biologisk mångfald på skyddszoner utvärdering av skyddszoner i slättlandskapet. Jordbruksverket rapport 2011:6.