Åtgärdsprogram för ortolansparv.
|
|
- Ulf Gustafsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Åtgärdsprogram för ortolansparv. Petter Haldén, Hushållningssällskapet Åke Berg, CBM, SLU. Hona med mat i näbben, Söderby, Sparrsätra juni 2010 Ett åtgärdsprogram ska innehålla: översikt av kunskaperna om den hotade arten konkreta åtgärder som behövs för att bevara den fördelning av ansvar finansieringsplan plan för uppföljning Gott exempel - kornsparv Petter Haldén Programmet fastställs av Naturvårdsverket Länsstyrelsen i Örebro ansvarar för framtagandet och implementeringen av åtgärdsprogrammet.
2 Ortolansparv, Emberiza hortulana (31, -4.9, ***; 23, -2.4, NS) Exempel från Uppland: I ett inventerat område sydväst Uppsala fanns sj. ortolansparvar Återinventering 2008 gav 1 sj. ortolansparv Berg, Å. Berg, Å Ortolansparven i Uppland utbredning, habitatval och populationsförändringar. Fåglar i Uppland 33:42-45 Den röda linjen visar punktruttsdata och den svarta streckade linjen visar standardruttsdata. Kurvorna sammanfaller i basåret Det har på sommarpunktrutterna setts i genomsnitt 31 ortolansparvar per år. Arten har över denna period minskat med i genomsnitt 4,9 procent per år, med hög statistisk signifikans (***). För standardrutterna gäller att i genomsnitt 23 fåglar setts per år och arten har under denna periodminskat med 2,4 % per år, dock ej statistiskt säkerställt. (Lindström m. fl. 2011)
3
4 Orsaker till minskning: Habitatförändringar till följd av rationaliseringar inom jordbruket Större maskiner kräver välarronderade (lättbrukade) åkrar Större fält färre diken och småbiotoper Lågproduktiva fält (holmar, torrbackar, flikiga fält) ur produktion Igenväxning av häckningsplatser (bryn, holmar) Färre betesdjur, skogsplantering på betesmarker Minskande åkerareal ffa vårsäd, särskilt havre Högre skördar tätare grödor jmfr sånglärka Jakt troligen inte avgörande betydelse men ska förstås stoppas A.S.A.P. Övervintring mycket lite är känt Dock, hög återvändandegrad i publicerade studier (Norge, Schweiz)
5 Svista f.d. E4 Ekonomiska kartan anno 1952
6 Svista Stora vallskog f.d. E4 Flygfoto anno ca 2010
7 Exempel på jordbrukslandskapets förändring, Svenstorp, Skåne (?) Ihse, M Swedish agricultural landscapes patterns and changes during the last 50 years, studied by aerial photo. Landscape and Urban planning 31 (1995) 21-37
8 Petter Haldén Igenplanterad lågavkastande åkermark. Gran ca 20 år Älvgärde, Rasbo, okt 2011
9 Igenplanterad åkerflik på lågavkastande mark. Gran ca 20 år Petter Haldén Älvgärde, Rasbo, okt 2011
10 Maj 1994, 2 sj. ortolansparvar Bengt-Olov Stolt Husbehovstäkt St Vallskog, 2 km N Faxan, Uppsala Oktober 2011 Petter Haldén
11 Areal (ha) vårsäd i Sverige Havre vårsäd totalt Källa: Jordbruket i siffror
12 Hektarskörd (kg) höstvete Sverige år Källa: Jordbruket i siffror
13 Åtgärder Identifiera kärnområden för ortolansparv, slut avtal om åtgärder med lantbrukare (markägare) i dessa Prioriterade åtgärder Skapa födosöksområden med bar jord Restaurera häckningsplatser Mycket restriktiv insektsbekämpning
14 Avsiktliga såmistor i rutor och runt åkerholmar. Rönna, Enköping juni 2011 Petter Haldén
15 Rönna, Enköping juni 2011 Petter Haldén
16 Osådd fältkant, Valsbrunna, Enköping juni 2011 Petter Haldén
17 Gip runt åkerholme, Söderby, Enköping augusti 2011 Petter Haldén
18 Restaurering behövs! Brunnby, Västerås juni 2010 Petter Haldén
19 Bränd åkerholme Balingsta, Örsundsbro maj Flera ortolaner sjunger. Bengt-Olov Stolt
20 Norskt åtgärdsprogram 2009: I Norge förekommer ortolansparv numera i huvudsak på brandfält och i kanten på torvmossar. Förslag på åtgärder: Kontinuerlig övervakning av populationen för att ha aktuella uppgifter om utbredning och biotopkrav. Gallring, bränning och avverkning på de viktigaste lokalerna. Bränna eller avverkning av tallskog nära odlingsmark. Stoppa jakt i utlandet. (Direktoratet for Naturforvaltning Handlingsplan for hortulan Emberiza hortulana Rapport )
21 Bayerskt åtgärdsprogram Åtgärdsprogram för ortolansparv som i huvudsak avser jordbrukslandskapet i Bayern. I detta föreslås att följande åtgärder skall genomföras på utvalda ytor om 0,1-0,75 ha per hektar: osådda ytor i spannmål. halverad utsädesmängd. ingen kemisk bekämpning mot insekter och ogräs på våren. harvning i spannmål för att glesa ut beståndet. ingen gödning. Lanz, U., Kobbeloer, D. und Pürckhauer C Der Ortolan in Bayern: Artenvielfalt in der Mainfränkischen Kulturlandschaft. Abschlussbericht Unveröffentlichtes Gutachten im Auftrag des Bayerischen Landesamtes für Umwelt (LfU), 42 S., Augsburg
22 Deltagare i Ortolankongress Niedersachsen 2007
Från ord till handling för ortolanen
Från ord till handling för ortolanen Åtgärdsprojekt för ortolansparven i Uppland PETER SCHMIDT INFORMERAR FRÅN UOFS FÅGELSKYDDSGRUPP 36 Söderby, Enköping, maj 2015 FOTO: PETER SCHMIDT 37 Ortolansparvens
Storspoven i två slättområden i Uppsala och Västerås under perioden 1985-2008
åke berg Storspoven i två slättområden i Uppsala och Västerås under perioden 1985-2008 Inledning Många jordbruksfåglar har under de senaste decennierna minskat kraftigt i antal i Västeuropa och också i
Småbiotoper och jordbruksfåglar
Småbiotoper och jordbruksfåglar Debora Arlt 1 & Åke Lindström 2 1 Ekol. Inst., SLU Uppsala, 2 Biol. Inst., Lunds universitet Upplägg Formulera hypoteser och åskådliggöra möjliga samband mellan fågelfauna
Fåglar i öppna jordbrukslandskap Matt Hiron Dept. Ecology, SLU, Uppsala.
Fåglar i öppna jordbrukslandskap Matt Hiron Dept. Ecology, SLU, Uppsala. Bird photos: Wikimedia commons Varför är odlingslandskapet viktigt att studera? 50% av Europas landareal är jordbruksmark 50% av
Bidrar fågelövervakning till ett rikt odlingslandskap i framtiden?
Bidrar fågelövervakning till ett rikt odlingslandskap i framtiden? Åke Lindström & Martin Green Lunds universitet Johan Wallander Jordbruksverket JA kunskap åtgärder Kunskap från miljöövervakning OCH riktad
Gynna mångfalden hur och varför? Exemplet Hidinge
Gynna mångfalden hur och varför? Exemplet Hidinge Fåglar Pollinatörer Skadegörares naturliga fiender Variationens betydelse SVEA-konferensen 2016 Petter Haldén, Hushållningssällskapet Håkan Wahlstedt,
Arbetssätt. Mekanisk ogräsbekämpning i växande gröda med ogräsharv och radhacka. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB
Mekanisk ogräsbekämpning i växande gröda med ogräsharv och radhacka Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Arbetssätt Ogräsharvning jobbar med jordtäckning: - torr finbrukad jord ska finnas
Övervakning av småbiotoper med ett landskapsperspektiv. Anders Glimskär, SLU Helena Rygne, Länsstyrelsen Örebro län
Övervakning av småbiotoper med ett landskapsperspektiv Anders Glimskär, SLU Helena Rygne, Länsstyrelsen Örebro län Samverkan mellan länsstyrelser och SLU Län som deltar 2009-2014 Gräsmarker Småbiotoper
Försök med radhackningsteknik och radavstånd. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB
Försök med radhackningsteknik och radavstånd Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB per.stahl@hush.se Försök med radhackning 2006-2010 Fastliggande försök med tre radavstånd Följer gårdens
Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat. Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU
Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU 1. Underlag för uppföljning av effekter av miljöersättningar Det saknas data för att kunna analysera effekten
Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB
Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Specialmaskiner Ogräsharv Radhacka Vegetationsskärare Arbetssätt, mekanisk
REGERINGS- UPPDRAG OM VILDA POLLINATÖRER
REGERINGS- UPPDRAG OM VILDA POLLINATÖRER Erik Sjödin 6 december 2018 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2019-01-14 1 Regeringsuppdraget Kartlägga och föreslå insatser för pollinering
Mångfaldsplan Jannelunds Gård
Gårdsbeskrivning Mångfaldsplan Jannelunds Gård Jannelund ligger i Lekebergs kommun nära Mullhyttan i Örebro län. Kilsbergen angränsar i norr och i väster medan bördig jordbruksbygd breder ut sig österut.
Sveriges Ornitologiska Förening BirdLife Sverige. Remissvar åtgärdsplan för ortolansparv
Sveriges Ornitologiska Förening BirdLife Sverige Remissvar åtgärdsplan för ortolansparv Detta remissvar har utarbetats gemensamt av SOF-Birdlife och Föreningen Kvismare Fågelstation Den nuvarande planskrivingen
Antalet spelande kornknarrar på Öland. Sammanställning av resultat från 2008, 2009 och 2011
Antalet spelande kornknarrar på Öland Sammanställning av resultat från 2008, 2009 och 2011 Antalet spelande kornknarrar på Öland Sammanställning av resultat från 2008, 2009 och 2011 Meddelandeserien nr
Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i jordbrukslandskapet
Workshop Mälby 23 augusti 2011 Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i jordbrukslandskapet Riccardo Bommarco Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala /ecology/riccardobommarco Stora förändringar har skett
Projekt Rädda lärkan utvärdering av lärkrutor
Projekt Rädda lärkan utvärdering av lärkrutor Inventeringsresultat skickas till: Sönke Eggers, Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för ekologi, Box 7044, 75007 Uppsala Vid frågor ring tel. 0768283848
Miljöersättningar kopplar till biologisk mångfald
Fåglar i öppna jordbrukslandskap Miljöersättningar kopplar till biologisk mångfald Matt Hiron Dept. Ecology, SLU, Uppsala. Visiting post-doc, School of Biology, Newcastle University, UK. Bird photos: Wikimedia
Klicka här för att ändra format. Vad krävs för att nå målet ett rikt odlingslandskap? Kristin Ovik
Klicka här för att ändra format Vad krävs för att nå målet ett rikt odlingslandskap? Kristin Ovik Vad är ett rikt odlingslandskap? Resultat av äldre tiders markanvändning Landskap med många livsmiljöer
Ortolansparvens habitatval med utgångspunkt
Ortolansparvens habitatval med utgångspunkt i Kvismaren Jan Sondell Åren 2006 och 2008 gjordes specialstudier av ortolanens uppträdande i Kvismaren. Med detta som utgångspunkt har undersökts, främst med
RAPPORT 2007/1 ÅTGÄRDER FÖR HOTADE INSEKTER PÅ KRISSLA. Tommy Lennartsson
RAPPORT 2007/1 ÅTGÄRDER FÖR HOTADE INSEKTER PÅ KRISSLA 2007 Tommy Lennartsson FÖRFATTARE Tommy Lennartsson OMSLAGSFOTO Anett Persson PRODUKTION OCH LAYOUT Upplandsstiftelsen KONTAKT UPPLANDSSTIFTELSEN
Jordbruksinformation 17 2015. Gynna fåglar
Jordbruksinformation 17 2015 Gynna fåglar Text: Petter Haldén, Hushållningssällskapet Foto: Petter Haldén där inget annat anges Faktagranskning: Jan Wärnbäck, Världsnaturfonden WWF. Omslag: Storspovens
Ortolansparv kunskapsläge och praktiska åtgärder för förbättring av häckningshabitatet
Sveriges Ornitologiska Förening (SOF) Projekt ortolansparv Jan Sondel 2012-12- 06 Ortolansparv kunskapsläge och praktiska åtgärder för förbättring av häckningshabitatet Bakgrund Sveriges Ornitologiska
Täckdikning en viktig och lönsam investering
Täckdikning en viktig och lönsam investering Jordbrukaredag 2013 Zivko Rasic Simon Månsson Varför dränera åkrarna? Dåliga brukningsförhållanden TID Ojämn upptorkning, surhålorna torkas upp senare Sämre
Jordbrukets tekniska utveckling.
/BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli
Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping
Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Gödsla rätt med fosfor Gödsla efter grödans behov och markens fosforinnehåll Fem frågor:
Naturvårdsarbete i fragmenterade landskap. Arealer, kvaliteter och korridorer var ska vi satsa pengarna?
Naturvårdsarbete i fragmenterade landskap. Arealer, kvaliteter och korridorer var ska vi satsa pengarna? Ola Olsson Biodiversitet, Biologiska institutionen Eländesbeskrivning Forskningsresultat GI och
Gynna Pollinatörer Mångfald på slätten 2014
Gynna Pollinatörer Mångfald på slätten 2014 Sören Eriksson HS Konsult Klöverhumla Brunnby, juli 2010. Petter Haldén Innehåll Presentera försök om blommande kantzoner. Visa på åtgärder gjorda på Västeräng.
räd Värdefulla THestra Inventerare: Hanna Torén, Biolog
Denna lind vid vägkanten i Kyrkobol är det största trädet i Gislaveds kommun. Linden har en omkrets på 646 cm i brösthöjd. Värdefulla räd THestra Inventerare: Hanna Torén, Biolog Värdefulla träd i Hestra
Etablering och skötsel av blommande kantzoner i odlingslandskapet erfarenheter från projektet Mångfald På Slätten
Slutseminarium Bioenergi och biologisk mångfald från gräsmarker Alnarp 17 dec 2014. Etablering och skötsel av blommande kantzoner i odlingslandskapet erfarenheter från projektet Mångfald På Slätten Petter
Viltvård i odlingslandskapet
Viltvård i odlingslandskapet Svenska Jägareförbundet Viltvård för ett rikare landskap Viltvård i odlingslandskapet Markägare, brukare och jägare kan enskilt eller tillsammans bedriva viltvård inom lantbruket
RAPPORT 2007/2 LÄNNA EKLANDSKAP. Sara Overud Wissman och Pär Eriksson
RAPPORT 2007/2 LÄNNA EKLANDSKAP Sara Overud Wissman och Pär Eriksson FÖRFATTARE Sara Overud Wissman och Pär Eriksson OMSLAGSFOTO Sara Overud Wissman PRODUKTION OCH LAYOUT Upplandsstiftelsen KONTAKT UPPLANDSSTIFTELSEN
AKTUELLT PÅ NATURVÅRDSVERKET Claes Svedlindh Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency
AKTUELLT PÅ NATURVÅRDSVERKET Claes Svedlindh 2018-11-20 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-11-23 1 Kartlägga och föreslå insatser för pollinering Regeringsuppdrag 2018 Naturvårdsverket
Ortolansparven i Kvismaren 2009
Ortolansparven i Kvismaren 2009 Jan Sondell & Bo Runesson Ett tiotal sjungande ortolansparvar hörs fortfarande årligen i Kvismaren. För att hjälpa denna lilla spillra av en tidigare betydligt större population
Artikel 17-rapporteringen 2019 gräsmarker. Anders Jacobson, Per Toräng Miljömålsseminarium 20 november 2018
Artikel 17-rapporteringen 2019 gräsmarker Anders Jacobson, Per Toräng Miljömålsseminarium 20 november 2018 Art- och habitatdirektivet Huvudsakliga mål: Säkerställa den biologiska mångfalden, bevara arter
Maskinkoncept Maltkorn En etableringstävling mellan fyra redskapstillverkare
Maskinkoncept Maltkorn En etableringstävling mellan fyra redskapstillverkare Projektredovisning 2011-01-11. Sammanställning: Gunnar Lundin & Hugo Westlin, JTI Under 2009-2010 genomfördes en tävling mellan
PM Strategin för växtskyddsmedel
Strategin för växtskyddsmedel PM 214-2-1 Ekonomiska konsekvenser för odlingen på grund av angrepp av bladlöss Beräkningarna är gjorda av Marianne Bring, Hushållningssällskapet Skaraborg, på uppdrag av
VAD ÄR GRÖN INFRASTRUKTUR OCH VARFÖR BEHÖVS DEN? Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency
VAD ÄR GRÖN INFRASTRUKTUR OCH VARFÖR BEHÖVS DEN? Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 06--4 REGIONALA HANDLINGSPLANER OCH SAMARBETE MELLAN MYNDIGHETER GINA-gruppen Grön infrastruktur
Lägesrapport LillNILS
Lägesrapport LillNILS 2012-02-16 Innehåll Utbildning av inventerare, Kungsör 2011 Foto: Helena Rygne 1. Löpande övervakningen i LillNILS 2011, sid 3 1.1 Småbiotoper, sid 3 1.2 Gräsmarker, sid 4 1.3 Myrar,
Inventering av ängsskära Serratula tinctoria och ängsvädd Succisa pratensis i Järlåsa- trakten. Pär Eriksson/Upplandsstiftelsen
Inventering av ängsskära Serratula tinctoria och ängsvädd Succisa pratensis i Järlåsa- trakten år 2013 Pär Eriksson/Upplandsstiftelsen 2 Bakgrund I Järlåsa-trakten förekommer de två sällsynta fjärilsarterna
Åtgärder för och inventering av ortolansparv på utvalda lokaler i Stockholms län 2016
Fakta 2016:10 Åtgärder för och inventering av ortolansparv på utvalda lokaler i Stockholms län 2016 Innehåll Publiceringsdatum 2016-10-07 Kontakt Länsstyrelsen i Stockholm Tfn 010 223 10 00 stockholm@lansstyrelsen.se
Återbesök på äldre lokaler för grynig påskrislav i Västra Götalands län
Återbesök på äldre lokaler för grynig påskrislav i Västra Götalands län Sterocaulon incrustatum Rapport 2008:47 Rapportnr: 2008:47 ISSN: 1403-168X Författare: Naturcentrum AB Utgivare: Länsstyrelsen i
Tilläggsuppdrag för naturvärdesinventering Nordrona
Tilläggsuppdrag för naturvärdesinventering Nordrona 1 (12) Om dokumentet Enetjärn Natur AB på uppdrag av Norrtälje kommun Tilläggsuppdrag naturvärdesinventering Nordrona Utredningen har genomförts i juni
Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson
Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson Varför fosforgödslingen måste anpassas bättre Merskördar för fosforgödsling varierar mycket Grödornas fosforbehovet varierar Markernas
Åtgärdsplan för ortolansparv (Emberiza hortulana) i Inre Mälarens skärgård
Åtgärdsplan för ortolansparv (Emberiza hortulana) i Inre Mälarens skärgård Hotkategori: Sårbar (VU) Planen har upprättats av Petter Haldén, HS Konsult AB Life MIA Förord Åtgärdsplanen för bevarande av
Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne
Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne Skåne är Sveriges kornbod. Här finns landets bästa jordbruksmark. Här odlas också 70 procent av Sveriges grönsaker, frukt och bär.
Rödlistan Åke Widgren
Rödlistan 2015 Åke Widgren Två gånger tidigare har jag i Fåglar i Blekinge (Widgren 2004 och 2011) presenterat vilka blekingefåglar som varit rödlistade. Den nationella rödlistan revideras vart femte år.
Jordbearbetning till våroljeväxter Johan Arvidsson, SLU
Jordbearbetning till våroljeväxter Johan Arvidsson, SLU Två delar: Etablering (sådd och såbäddsberedning) Våroljeväxter i plöjningsfri odling Den ideala såbädden Vad krävs av såbädden för att klara torra
Hur begränsar vi spridningen av gräsogräsen?
Hur begränsar vi spridningen av gräsogräsen? Per Widén, Växtskyddscentralen, Uppsala Invaderar ogräs? Gräs i det vilda - ogräs på åkern Råttsvingel Vulpia myuros Ekorrsvingel Vulpia bromoides Hönshirs
Du behöver ha ekologiska fokusarealer. I vissa fall kan du få förgröningsstöd utan att ha ekologiska fokusarealer
2017-07-18 Förgröningsstöd 2017 Syftet med förgröningsstödet är att minska det europeiska jordbrukets klimatpåverkan och främja den biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet. Förgröningsstödet är ett
RESTAURERINGSPLAN Prästgårdskilens naturreservat RESTAURERINGSRÅDGIVNING DATUM: 2009-02-27. Postadress: 402 22 Göteborg Adress: Skansgatan 3
RESTAURERINGSPLAN Prästgårdskilens naturreservat RESTAURERINGSRÅDGIVNING DATUM: 2009-02-27 Brukare: Västkuststiftelsen Rådgivare: Therese Lundell Adress: Box 5073 Länsstyrelsen Västra Götaland Postadress:
11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling
165 I kapitel 11 redovisas uppgifter från KRAV om ekologisk odling inom jordbruk och trädgård samt ekologisk djurhållning. Statistik rörande miljöstöd för ekologisk odling redovisas i kapitel 9. Sammanfattning
Åtgärdsprogram för ortolansparv, (Emberiza hortulana)
Åtgärdsprogram för ortolansparv, 2017 2021 (Emberiza hortulana) RAPPORT 6781 APRIL 2017 Åtgärdsprogram för ortolansparv, 2017 2021 (Emberiza hortulana) Hotkategori: Sårbar (VU) Programmet har upprättats
Mäter förutsättningar för biologisk mångfald Uppföljning av miljömål Utvärdering av styrmedel, t.ex. miljöstöd
631 landskapsrutor, 5 års inventeringsintervall Mäter förutsättningar för biologisk mångfald Uppföljning av miljömål Utvärdering av styrmedel, t.ex. miljöstöd Utformning av datainsamling 631 landskapsrutor,
Ansökan om statliga bidrag till lokala naturvårdsprojekt (LONA) år 2015
1 (5) Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen 2014-10-27 Dnr SBN 2014-487 Teknik- och samhällsbyggnadskontoret Gunnar Ölfvingsson Samhällsbyggnadsnämnden Ansökan om statliga bidrag till lokala naturvårdsprojekt
Lågt kväveupptag senaste veckan
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 20, 2016 Lågt kväveupptag senaste veckan Sedan mätningen förra veckan har det varit betydligt kallare väder vilket har gjort att kväveupptaget i stort
Markanvändningen i Sverige
Tabellförteckning Tabell Rubrik B 1 Åkerarealens användning länsvis år 2010, hektar och procent 178 The use of arable land by county in 2010, hectares and percent B 2 Växthusyta (m 2 ) och frilandsareal
Skördeprognos för spannmål och oljeväxter 2013 JO0605
Statistikenheten 2013-08-19 1(6) Skördeprognos för spannmål och oljeväxter 2013 JO0605 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik.
Kväveeffekt av organiska gödselmedel till vår och höstsäd
Sofia Delin och Lena Engström, SLU 24/1 213 Kväveeffekt av organiska gödselmedel till vår och höstsäd Syfte Detta projekt består av två delar, där kväveeffekten av organiska gödselmedel undersökt i vårsäd
Sammanställning över fastigheten
Sammanställning över fastigheten er hektar % Produktiv skogsmark Impediment myr Impediment berg Inägomark 59.1 9.8 0.0 3.9 72 12 0 5 Väg och kraftledning (linjeavdrag) 1.4 2 Övrig areal 7.4 9 Summa landareal
Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Bödakustens västra, SE , Borgholms kommun, Kalmar län
1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Bödakustens västra, SE0330119, Borgholms kommun, Kalmar län Äldre vindpinade tallar som står som torrakor vid Byrums sandfält
Stöcke och Rengrundets strandängar Häckfågelinventering 2012
Stöcke och Rengrundets strandängar Häckfågelinventering 2012 Adriaan "Adjan" de Jong Sveriges Lantbruksuniversitet Rapport 48 Institutionen för Vilt, Fisk och Miljö Swedish University of Agricultural Sciences
Fyll i alla uppgifter så komplett som möjligt för att minska behovet av kompletteringar. På så sätt kortas handläggningstiden. Texta gärna.
Fyll i alla uppgifter så komplett som möjligt för att minska behovet av kompletteringar. På så sätt kortas handläggningstiden. Texta gärna. 1. Sökanden Sökandens namn Telefon bostad Adress Telefon arbete
Hur gynnas pollinatörer i slättbygd?
Hur gynnas pollinatörer i slättbygd? Maj Rundlöf Institutionen för ekologi, SLU Uppsala Miljömålsseminarium 2009 12 02 Pollineringsbehov? 75 90% av alla vilda växter är beroende av pollinerande insekter
Inventering av finnögontröst Euphrasia rostkoviana ssp. fennica och sen fältgentiana Gentianella campestris var. campestris vid Lejden 2011.
Inventering av finnögontröst Euphrasia rostkoviana ssp. fennica och sen fältgentiana Gentianella campestris var. campestris vid Lejden 2011. Mattias Lif På uppdrag av markägaren Swedavia AB och Länsstyrelsen
Förgröningsstödet. Nyheter och bakgrund. Britta Lundström Rådgivningsenheten Norr
Förgröningsstödet Nyheter och bakgrund Britta Lundström Rådgivningsenheten Norr britta.lundstrom@jordbruksverket.se Arbete som pågår Förenklingar på EU-nivå - Enkät om förgröningsstödet bland EU:s aktörer
Kväveupptag i nollrutor, Uppland/Västmanland, vecka 18
Kväveupptag (kg/ha) 14-4-29 Kväveupptag i nollrutor, Uppland/Västmanland, vecka 18 Nu har vi påbörjat årets mätningar av kväveupptag i höstvete med handburen N-sensor. Vid senaste mätningen var upptaget
Sakredovisning för år
Bilaga 1 Projekt: Blindharvning effekt på olika ogräsarter i ärter och vårsäd Projektansvarig: Anneli Lundkvist Sakredovisning för år 23-24 Sammanfattning I projektet studeras regleringseffekten på ettåriga
10 Stöd till stängsel mot rovdjur
STÖD TILL STÄNGSEL MOT ROVDJUR KAPITEL 10 10 Stöd till stängsel mot rovdjur En uppföljning av stöd inom landsbygdsprogrammet 2014 2020 baserad på uppgifter fram till och med den 3 april 2018 Uppföljningen
Därför använder lantbrukare bekämpningsmedel
Därför använder lantbrukare bekämpningsmedel Sunita Hallgren, Växtskyddsexpert LRF Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund LRF och bekämpningsmedel LRF arbetar med att det ska finnas växtskyddsmetoder av alla
Enkla mångfaldsåtgärder på gården. Lena Friberg, HIR Skåne Bengt Hellerström, Annelöv
2015-06-29 Enkla mångfaldsåtgärder på gården Lena Friberg, HIR Skåne Bengt Hellerström, Annelöv 1 Mångfald på slätten Både tio ton vete och lärksång Jordbruksverket Fyra fokusområden: Nyttodjur Fåglar
Bilaga 1 Karta med restaureringsområden
1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Verkeåns dalgång, SE0420075, delområde Brösarps backar i Simrishamns kommun. Bilaga 1 Karta med restaureringsområden 2 Inledning
Växtskyddsrådet nytt uppdrag, nya möjligheter
Växtskyddsrådet nytt uppdrag, nya möjligheter 2017-2019 Deltagare & möten Jordbruksverket - ansvariga Kemikalieinspektionen Naturvårdsverket Havs- och vattenmyndigheten Livsmedelsverket Sveriges Lantbruksuniversitet
Biologisk mångfald i det svenska odlingslandskapet
Biologisk mångfald i det svenska odlingslandskapet Myndigheter med ansvar för biologisk mångfald Naturvårdsverket, övergripande ansvar Länsstyrelserna, 21 stycken Kommuner, 290 stycken Jordbruksverket,
Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 23, 2016 Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling Kväveupptaget i höstvete har fortsatt under veckan som gått. Nollrutorna har i genomsnitt tagit
Framåt i miljömålsarbetet
Framåt i miljömålsarbetet Johan Wallander, Jordbruksverket Ett rikt odlingslandskap Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion skall skyddas samtidigt
SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG
SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG 1. HÄR BÖRJAR SKOGSSTIGEN! När du vandrar längs Skogsstigen följer du en orangemarkerad slinga som är 2.5 km lång. På illustrerade skyltar berättar vi om skogsskötsel och naturvård
Att anlägga eller restaurera en våtmark
Att anlägga eller restaurera en våtmark Vad är en våtmark? Att definiera vad som menas med en våtmark är inte alltid så enkelt, för inom detta begrepp ryms en hel rad olika naturtyper. En våtmark kan se
Stängsel mot rovdjur en uppföljning inom landsbygdsprogrammet
Stängsel mot rovdjur en uppföljning inom landsbygdsprogrammet Uppgifterna avser stöd inom landsbygdsprogrammet 2014 2020 fram till och med den 3 april 2018. Denna uppföljning har genomförts av Ingrid Nilsson,
1(9) 2005 Stormyran-Lommyran 0,5 hektar
2005 Stormyran-Lommyran 0,5 hektar 1(9) Under 2005 brändes endast 0,5 hektar i samband med en kurs i naturvårdsbränning som hölls in Ånge. Kursen anordnades av Naturvårdsverket med bistånd av länsstyrelsen
Landsbygdsprogrammet för skogens alla värden
-Landsbygdsprogrammet 2007-2013 Skogens Mångfald och Ädellöv idag - Förslag Nya stöd 2014-2020 Landsbygdsprogrammet för skogens alla värden Sånga-Säby 10-11 nov. 2010 Stöd för att bevara och utveckla skogens
Vanlig syn utmed norrländska vägar
Nedlagda jordbruksmarker Vanlig syn utmed norrländska vägar Vad kan vi göra? Ivar Palo Hushållningssällskapet Ca en fjärdedel av åkermarken har lagts ned sedan 1950 Mellan 1951 och 2005 minskade åkerarealen
FAKTABLAD. Matproducenter bidrar till mer än mat!
FAKTABLAD Matproducenter bidrar till mer än mat! Matproducenter bidrar till mer än mat! sida 2 Matproducenter bidrar till mer än mat! Ekosystemtjänster är produkter och tjänster som naturen ger oss människor.
Checklista för miljöersättning för miljöskyddsåtgärder år 2012 år 1-3 och år 4-5
Sida 1 av 5 Från och med 2012 kan du inte söka ett nytt åtagande för miljöskyddsåtgärder. Checklistan är till för dig som redan har ett åtagande. Om du går igenom checklistan kan du få en uppfattning om
Slamspridning på Åkermark
Slamspridning på Åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund under åren 1981-2010 Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv, Lomma, Staffanstorp
Organiska gödselmedel i höstvete och havre
Institutionen för mark och miljö, Skara Organiska gödselmedel i höstvete och havre Lena Engström Sofia Delin Projektet finansieras av Bakgrund Kol/kväve-kvot avslöjar kväveeffekt i krukförsök med rajgräs
11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling
157 I kapitel 11 redovisas uppgifter från KRAV om ekologisk odling inom jordbruk och trädgård samt ekologisk djurhållning. Statistik rörande miljöstöd för ekologisk odling redovisas i kapitel 9. Sammanfattning
Växtföljder Logården. Konventionellt Ekologiskt Integrerat. Logården utveckling av hållbara och produktiva odlingssystem
Erfarenheter av 2 års integrerad odling på Logården Brunnby 211-1-18 Björn Roland Hushållningssällskapet Skaraborg Logården utveckling av hållbara och produktiva odlingssystem Projektet startade 1991,
Gårdsexempel Ekologisk Kvävestrategi 11 E. Anna Linnell Hushållningssällskapet Sörmland Skövde 13 november 2017
Gårdsexempel Ekologisk Kvävestrategi 11 E Anna Linnell Hushållningssällskapet Sörmland Skövde 13 november 2017 11 E Gårdsexempel Växtodlingsgård Nötkött Mjölk Gris Höns Inte rena vallgårdar 15A istället
Skogsbruksplan. Öbyn 1:36 Blomskog Årjäng Värmlands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Sven Åke Martinsson
Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Öbyn 1:36 Blomskog Årjäng Värmlands län Ägare Sven Åke Martinsson Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 21-6-22 21-219 Karl Larsson Sammanställning
Organiska gödselmedel i höstvete och havre
Institutionen för mark och miljö, Skara Organiska gödselmedel i höstvete och havre Lena Engström Sofia Delin Projektet finansieras av Bakgrund Kol/kväve-kvot avslöjar kväveeffekt i krukförsök med rajgräs
Kemiska bekämpningsmedel i yt- och grundvatten
Kemiska bekämpningsmedel i yt- och grundvatten resultat och trender under tre decennier Jenny Kreuger, Mikaela Gönczi, Gustaf Boström & Martin K Larsson CKB, SLU Möte med Växtskyddsrådet Naturvårdsverket,
Mat till miljarder. - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige
Mat till miljarder - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige VÄXANDE BEFOLKNING 7,3 miljarder människor ÄNDRADE KONSUMTIONSMÖNSTER 9.6 miljarder 2050 KLIMATFÖRÄNDRINGAR Ökad efterfrågan
Hur gynnar vi nyttodjur i fält?
Hur gynnar vi nyttodjur i fält? ÖSF 2015-11-26 Sara Furenhed Vad? Varför? Hur? Foto: Lina Norrlund Foto: Anders Arvidsson Vad kan nyttodjuren tillföra? Ekosystemtjänster stödjande funktioner från naturen
SKOGSKARTA. m m. Teckenförklaring. Skala 1:10000. Fastighet: Sköldnora 1:1. Huggningsklass. Ägoslag. Församling: Fresta. Kommun: Upplands Väsby
SKOGSKARTA Fastighet: Sköldnora 1:1 Försaling: Fresta Koun: Upplands Väsby Län: Stockhols län Upprättad år: 2014 Planläggare: FORAN Forest AB Utskriftsdatu: 2014-05-28 Teckenförklaring Huggningsklass Kalark/föryngring
Generellt biotopskydd vad är det och hur fungerar det? Adam Bergner och Emma Hagström Länsstyrelsen Östergötland
Generellt biotopskydd vad är det och hur fungerar det? Adam Bergner och Emma Hagström Länsstyrelsen Östergötland Bakgrund Biotop = naturlig omgivning som är livsmiljö för växter och djur Utveckling: rationalisering
Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten?
Anvisning till blanketten Åtagande för utvald miljö miljöersättning för naturfrämjande insatser på åkermark Ingår i landsbygdsprogrammet 1. På länsstyrelsens webbplats www.lansstyrelsen.se kan du läsa
Färre och större om strukturomvandlingen i odlingslandskapet
Färre och större om strukturomvandlingen i odlingslandskapet Jerker Moström, Statistiska centralbyrån facebook.com/statisticssweden @SCB_nyheter statistiska_centralbyran_scb Strukturomvandling Strukturomvandling
Kan åtgärder som gynnar den biologiska mångfalden motverka skadeangrepp av insekter? Ola Lundin Postdoc Institutionen för ekologi SLU Uppsala
Kan åtgärder som gynnar den biologiska mångfalden motverka skadeangrepp av insekter? Ola Lundin Postdoc Institutionen för ekologi SLU Uppsala Intermediära ekosystemtjänster Närings omsättning Jordbildning
När du odlar och sköter din mark på ett sätt som är bra för miljön kan du söka miljöersättning.
1(14) Miljöersättningar När du odlar och sköter din mark på ett sätt som är bra för miljön kan du söka miljöersättning. Miljöersättningarna ingår i landsbygdsprogrammet 2014-2020 och bidrar till att nå