Småbiotoper och jordbruksfåglar

Transkript

1 Småbiotoper och jordbruksfåglar Debora Arlt 1 & Åke Lindström 2 1 Ekol. Inst., SLU Uppsala, 2 Biol. Inst., Lunds universitet

2 Upplägg Formulera hypoteser och åskådliggöra möjliga samband mellan fågelfauna och befintliga data för småbiotoper och åkermark Bakgrund Analyser

3 Ett nationellt miljöövervakningsprogram Finansierat av Naturvårdsverket Samarbete med samtliga 21 länsstyrelser i Sverige Uppdrag: Följa populationsförändringar hos Sveriges fåglar

4 Standardrutterna Startade stycken Systematiskt utlagda

5 02D 2H Spjutstorp Standardrutt Rutt längs 2 x 2 km ruta En per topografiskt kartblad (t.ex. 07C NV) 1x per år, bästa häckningstid (maj-juni) Start 04:00 Punkt- och linjeräkning Räkna ALLT som ses och hörs Småbiotoper Inom 3 x 3 km ruta

6 Trim Index De svenska miljömålen 2 1,8 1,6 1,4 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0, = 4-6 Ett rikt odlingslandskap MM13 - Ett rikt odlingslandskap: ladusvala sydlig gulärla pilfink stenskvätta (u. fjällen) törnsångare törnskata, hämpling tofsvipa, storspov sånglärka buskskvätta, stare gulsparv (n = 13) Regionala skillnader!

7 Regionala 1 miljömåls- 0+, 5 ns, 3 - indikatorer HÄMPL, GUÄRL (S) , 4 ns, PIFIL, TÖSÅN, TÖSKA y = x R² = , 7 ns, , 10 ns, , 6 ns, , 5 ns, 6-

8

9 Småbiotopsanalys gjord på 9 arter MM13 - Ett rikt odlingslandskap: ladusvala sydlig gulärla pilfink stenskvätta (u. fjällen) törnsångare törnskata, hämpling tofsvipa, storspov sånglärka buskskvätta, stare gulsparv Ingen analys för 5 av 13: Databrist (storspov, gulärla) Oklart beroende av småbiotoper (ladusvala, pilfink) Många UTANFÖR jordbruksmark (pilfink, gulärlor) + ängspiplärka

10 Analysmetod 1. Urval av prediktor-variabler baserad på expertkunskap, separat för varje art. 2. Samma prediktor-variabler för alla arter, analysalgorithm (Stochastic Search Variable Selection) väljer variabler efter deras effektstyrka.

11 Småbiotop- och åkermarks-variabler Åkermark Betesmark Kant mot skog Antal buskar & träd (bt) från alla småbiotoper i rutan Areal åkerholmar Längd stenmur Vegremsa med hög solexponering Längd markväg Buskar (Rosor, Björnbär, Slån) Interaktionstermer med latitud

12 Vad förklarar antalet sånglärkor? + åkermark + areal åkerholme*lat + areal åkerholme - längd stenmur - betesmark

13 Vad förklarar antalet ängspiplärkor? + åkermark - längd markväg - latitud

14 Vad förklarar antalet hämpling? + åkermark + buskar(rbs) + betesmark - buskar(rbs)*lat

15 Vad förklarar antalet gulsparv? + åkermark + kant mot skog + antal bt + betesmark

16 Vad förklarar antalet törnskator? + betesmark + kant mot skog + buskar(rbs) + betesmark + åkermark

17 Vad förklarar antalet stenskvättor? + åkermark + betesmark + längd stensubstrat + antal bt

18 Vad förklarar antalet buskskvättor? + åkermark + betesmark + kant mot skog - buskar(rbs)

19 Vad förklarar antalet starar? + åkermark + kant mot skog + betesmark - längd stenmur - latitud

20 Vad förklarar antalet törnsångare? + åkermark + kant mot skog - buskar(rbs)*lat - latitud

21 Vad förklarar antalet jordbruksarter? av 13 möjliga: ladusvala, gulärla, pilfink, stenskvätta, törnsångare, törnskata, hämpling, tofsvipa, storspov, sånglärka, buskskvätta, stare, gulsparv + åkermark + betesmark + antal stensubstrat

22 mängden åkermark och ibland betesmark förklarar mest här och där kommer en småbiotop med vi VET att småbiotoper är viktiga men det är svårt att kunna visa det med befintliga data? man kan tänka sig att sambandet blir tydligare när man tittar på förändring i småbiotoper (efter nästa 5-årsperiod)

23 Till landets alla fågelräknare och småbiotopsinventerare för ovärderliga insatser! Tack!